Senast publicerat
Senast publicerat:

Mest lästa texterna 2021

Generationsskifte på marinens korvetter, återkomsten för artilleriet och amfibieförmåga under utveckling. Krönika om att Försvarsmakten borde avsätta fler chefer och insändare om det slutliga införandet av trebefälssystemet. Och en intervju med stridspiloten Johan som arbetar för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten. Här är 12 av de mest lästa texterna på Officerstidningen.se under 2021. Har du läst alla?

Josefine Owetz
Förberedelser inför losskastning: kraft­kabeln som ger fartyget ström när det ligger förtöjt tas in.

Förbandsbesök

Generationsskifte på korvetterna

Marinen växer samtidigt som en omfattande föryngringsprocess pågår inombesättningarna på Fjärde sjöstrids­flottiljen. På HMS Helsingborg har flera officerare med mångårig erfarenhet mönstrat av under sommaren, vilket innebär vissa utmaningar för kvarvarande besättning att ta emot alla nyutexaminerade kollegor och bedriva verksamheten ombord.

Läs reportaget här

Nya tider för slagfältets konung 

Artilleriet har länge varit underdimensionerat för sin uppgift, men när riksdagen klubbade den nya försvars­inriktningen blev den kommande upprustningen ett faktum. Officerstidningen reste till Boden för att ta reda på vilka utmaningar framtidens indirekta eld­funktion har, hur det nya artilleriet ska organiseras, vilken roll P 4 i Skövde kommer att spela och varför chefen för A 9 vill anskaffa raketartilleri.

Läs reportaget här

Amfibieförmåga under utveckling 

Amfibieregementet, Amf 1, står inför stora förändringar i och med återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg i höst. Personal behöver flytta och uppgifter omfördelas. Samtidigt ska förbandet utbilda för kommande Mali-insats, öka antalet värnpliktiga och lösa ut stående beredskapsuppgifter. 2021 kommer bli det mest omvälvande året för Amf 1 på mycket länge.

Läs reportaget här

Artiklar

Nio av tio NBO-officerare är kritiska till tvingande omgalonering

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar den medlemsundersökning om trebefälssystemet som Officersförbundet har gjort.

Läs nyheten här

Försvarsmaktens personal avråds från resor till Belarus

Försvarsmakten avråder nu personal inom myndigheten från att resa till Belurus. ”Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal”, skriver myndigheten i det nya beslutet.

Liknande läsning:

Läs nyheten här

»Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen«

Stridspiloten Johan Lindqvist drabbades av en djup depression och lades in på psykiatrisk avdelning. Men hans eget mående var inte den största oron – det var att aldrig mer få återgå till flygande tjänst. Nu arbetar Johan för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten.

Läs reportaget här

Insänt och debatt 

”Inte värdigt min försvarsmakt”

”Det har nu gått snart fyra veckor sedan ÖB fattade beslut om det slutliga införandet av trebefälsystemet. (…) På det marina förband jag tillhör, dominerar beslutets konsekvenser samtalen mellan oss gamla NBO-officerare. Man är ledsna, besvikna och arga men framför allt ställs många frågor som det i dagsläget inte finns några svar på.”

Läs insändaren här

”Ovärdigt Försvarsmakten att behandla sina NBO-officerare på det här viset”

”Jag arbetar i dag som kapten, och tillhör klassen NBO-officerare, som nu är under lupp för en eventuell tvingande omgalonering. Ett problem med slutliga införandet av trebefälssystemet, som jag ser det, är att man först bestämde hur många rader av respektive kategori som det skulle finnas i Försvarsmakten, därefter tittade man på vilka befattningar som skulle tillhöra och vilken kategori. Den ekvationen gick helt enkelt ihop, och det upplevs i dag som väldigt slumpartat i många fall hur det bestämdes vilken kategori olika befattningar ska tillhöra.”

Läs insändaren här

 

Specialistofficerare borde erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare att omgalonera sig

”Jag känner flera specialistofficerare som önskar en framtid i Försvarsmakten som kaptener, majorer eller överstar. De stannar gärna kvar i organisationen och presterar, men känner sig missnöjda med sitt val att bli just specialistofficerare. Den taktiska officersprofilen passar dem bättre. Flera har på sina respektive organisationsenheter lyft frågan om möjlighet att läsa en anpassad OP eller läsa en högskoleutbildning med stöd från OrgE för att kunna söka sig vidare, men det tar stopp.”

Läs insändaren här

Krönika

Andreas Braw: Försvarsmakten borde avsätta fler chefer

”Att bli avsatt, bänkad, petad låter ju knappast positivt. Men ärligt talat hoppas jag att fler av mina kollegor får uppleva samma sak. Det är en vass sporre rakt i mellangärdet, och det är för förbandets bästa. I mitt fall var budskapet: Bli bättre! Ofta fastnar vi i dysfunktionella konstellationer, där bristande förtroende i befälshierarkin leder till att onödiga spänningar byggs upp.”

Läs krönikan här

Miguel Guerrero: Det stora slaget står inom oss 

”Varje dag letar jag efter den där kärnan av meningsfullhet som gör att jag fortsätter att dra på mig uniformen och resa den där nästan 1,5 timme långa resan till jobbet. Och varje dag hittar jag den någonstans i jobbet som gör att jag orkar fortsätta ännu en dag.”

Läs krönikan här

 

Miguel Guerrero: Svaret blåser inte i vinden 

”Lika cykliskt som inryck, lillejular och storslagna slutövningar där alla sidor vinner blåser höstvinden snål och kall. Ni vet vilken vind jag talar om. Det är inte Levanten, Chinooken eller Mistralen jag talar om, nej det är en vind lika isande som nordanvinden själv. FM Vind.”

Läs krönikan här

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: