Aktuellt

Mest lästa texterna 2021

Generationsskifte på marinens korvetter, återkomsten för artilleriet och amfibieförmåga under utveckling. Krönika om att Försvarsmakten borde avsätta fler chefer och insändare om det slutliga införandet av trebefälssystemet. Och en intervju med stridspiloten Johan som arbetar för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten. Här är 12 av de mest lästa texterna på Officerstidningen.se under 2021. Har du läst alla?

Text: Josefine Owetz

2021-12-31

Förbandsbesök

Generationsskifte på korvetterna

Marinen växer samtidigt som en omfattande föryngringsprocess pågår inombesättningarna på Fjärde sjöstridsflottiljen. På HMS Helsingborg har flera officerare med mångårig erfarenhet mönstrat av under sommaren, vilket innebär vissa utmaningar för kvarvarande besättning att ta emot alla nyutexaminerade kollegor och bedriva verksamheten ombord.

Läs reportaget här

Nya tider för slagfältets konung

Artilleriet har länge varit underdimensionerat för sin uppgift, men när riksdagen klubbade den nya försvarsinriktningen blev den kommande upprustningen ett faktum. Officerstidningen reste till Boden för att ta reda på vilka utmaningar framtidens indirekta eldfunktion har, hur det nya artilleriet ska organiseras, vilken roll P 4 i Skövde kommer att spela och varför chefen för A 9 vill anskaffa raketartilleri.

Läs reportaget här

Amfibieförmåga under utveckling

Amfibieregementet, Amf 1, står inför stora förändringar i och med återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg i höst. Personal behöver flytta och uppgifter omfördelas. Samtidigt ska förbandet utbilda för kommande Mali-insats, öka antalet värnpliktiga och lösa ut stående beredskapsuppgifter. 2021 kommer bli det mest omvälvande året för Amf 1 på mycket länge.

Läs reportaget här

Artiklar

Nio av tio NBO-officerare är kritiska till tvingande omgalonering

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar den medlemsundersökning om trebefälssystemet som Officersförbundet har gjort.

Läs nyheten här

Försvarsmaktens personal avråds från resor till Belarus

Försvarsmakten avråder nu personal inom myndigheten från att resa till Belurus. ”Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal”, skriver myndigheten i det nya beslutet.

Läs nyheten här

»Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen«

Stridspiloten Johan Lindqvist drabbades av en djup depression och lades in på psykiatrisk avdelning. Men hans eget mående var inte den största oron – det var att aldrig mer få återgå till flygande tjänst. Nu arbetar Johan för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten.

Läs reportaget här

Insänt och debatt

”Inte värdigt min försvarsmakt”

”Det har nu gått snart fyra veckor sedan ÖB fattade beslut om det slutliga införandet av trebefälsystemet. (…) På det marina förband jag tillhör, dominerar beslutets konsekvenser samtalen mellan oss gamla NBO-officerare. Man är ledsna, besvikna och arga men framför allt ställs många frågor som det i dagsläget inte finns några svar på.”

Läs insändaren här

”Ovärdigt Försvarsmakten att behandla sina NBO-officerare på det här viset”

”Jag arbetar i dag som kapten, och tillhör klassen NBO-officerare, som nu är under lupp för en eventuell tvingande omgalonering. Ett problem med slutliga införandet av trebefälssystemet, som jag ser det, är att man först bestämde hur många rader av respektive kategori som det skulle finnas i Försvarsmakten, därefter tittade man på vilka befattningar som skulle tillhöra och vilken kategori. Den ekvationen gick helt enkelt ihop, och det upplevs i dag som väldigt slumpartat i många fall hur det bestämdes vilken kategori olika befattningar ska tillhöra.”

Läs insändaren här

Specialistofficerare borde erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare att omgalonera sig

”Jag känner flera specialistofficerare som önskar en framtid i Försvarsmakten som kaptener, majorer eller överstar. De stannar gärna kvar i organisationen och presterar, men känner sig missnöjda med sitt val att bli just specialistofficerare. Den taktiska officersprofilen passar dem bättre. Flera har på sina respektive organisationsenheter lyft frågan om möjlighet att läsa en anpassad OP eller läsa en högskoleutbildning med stöd från OrgE för att kunna söka sig vidare, men det tar stopp.”

Läs insändaren här

Krönika

Andreas Braw: Försvarsmakten borde avsätta fler chefer

”Att bli avsatt, bänkad, petad låter ju knappast positivt. Men ärligt talat hoppas jag att fler av mina kollegor får uppleva samma sak. Det är en vass sporre rakt i mellangärdet, och det är för förbandets bästa. I mitt fall var budskapet: Bli bättre! Ofta fastnar vi i dysfunktionella konstellationer, där bristande förtroende i befälshierarkin leder till att onödiga spänningar byggs upp.”

Läs krönikan här

Miguel Guerrero: Det stora slaget står inom oss

”Varje dag letar jag efter den där kärnan av meningsfullhet som gör att jag fortsätter att dra på mig uniformen och resa den där nästan 1,5 timme långa resan till jobbet. Och varje dag hittar jag den någonstans i jobbet som gör att jag orkar fortsätta ännu en dag.”

Läs krönikan här

Miguel Guerrero: Svaret blåser inte i vinden

”Lika cykliskt som inryck, lillejular och storslagna slutövningar där alla sidor vinner blåser höstvinden snål och kall. Ni vet vilken vind jag talar om. Det är inte Levanten, Chinooken eller Mistralen jag talar om, nej det är en vind lika isande som nordanvinden själv. FM Vind.”

Läs krönikan här

Dela artikel:

Oklart när Flygskolan kan återuppta pausade uppgifter

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Text: Linda Sundgren

2023-05-26

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Läs mer:

Akuta arbetsmiljöproblem på Flygskolan – införandet av SK 40 påverkas

Dela artikel:

Flygdagen 2023 ställs in

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

Text: Josefine Owetz
Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

2023-05-25

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Stora kliv framåt för nya divisionsstaben under Aurora 23

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Text: Josefine Owetz
Foto: Emil Malmborg

2023-05-18

Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

– Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra.

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

» Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

– Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

"Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både i fältgrupperade och i byggnader" säger Rickard Johansson.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben.

I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

Föregående

Nästa

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005.

– Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

» Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser.

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

– Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

Ett värnpliktigt kompani från Ledningsregementet utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Stabs- och ledningskompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Rickard Johansson visar runt på divisionsstabens grupperingsplats i Vollsjö, Skåne län, under Aurora 23.

Föregående

Nästa

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

Dela artikel: