Senast publicerat
Senast publicerat:

Mest lästa texterna 2021

Generationsskifte på marinens korvetter, återkomsten för artilleriet och amfibieförmåga under utveckling. Krönika om att Försvarsmakten borde avsätta fler chefer och insändare om det slutliga införandet av trebefälssystemet. Och en intervju med stridspiloten Johan som arbetar för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten. Här är 12 av de mest lästa texterna på Officerstidningen.se under 2021. Har du läst alla?

Josefine Owetz
Förberedelser inför losskastning: kraft­kabeln som ger fartyget ström när det ligger förtöjt tas in.

Förbandsbesök

Generationsskifte på korvetterna

Marinen växer samtidigt som en omfattande föryngringsprocess pågår inombesättningarna på Fjärde sjöstrids­flottiljen. På HMS Helsingborg har flera officerare med mångårig erfarenhet mönstrat av under sommaren, vilket innebär vissa utmaningar för kvarvarande besättning att ta emot alla nyutexaminerade kollegor och bedriva verksamheten ombord.

Läs reportaget här

Nya tider för slagfältets konung 

Artilleriet har länge varit underdimensionerat för sin uppgift, men när riksdagen klubbade den nya försvars­inriktningen blev den kommande upprustningen ett faktum. Officerstidningen reste till Boden för att ta reda på vilka utmaningar framtidens indirekta eld­funktion har, hur det nya artilleriet ska organiseras, vilken roll P 4 i Skövde kommer att spela och varför chefen för A 9 vill anskaffa raketartilleri.

Läs reportaget här

Amfibieförmåga under utveckling 

Amfibieregementet, Amf 1, står inför stora förändringar i och med återetableringen av Älvsborgs amfibieregemente i Göteborg i höst. Personal behöver flytta och uppgifter omfördelas. Samtidigt ska förbandet utbilda för kommande Mali-insats, öka antalet värnpliktiga och lösa ut stående beredskapsuppgifter. 2021 kommer bli det mest omvälvande året för Amf 1 på mycket länge.

Läs reportaget här

Liknande läsning:

Artiklar

Nio av tio NBO-officerare är kritiska till tvingande omgalonering

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar den medlemsundersökning om trebefälssystemet som Officersförbundet har gjort.

Läs nyheten här

Försvarsmaktens personal avråds från resor till Belarus

Försvarsmakten avråder nu personal inom myndigheten från att resa till Belurus. ”Utvecklingen i Belarus den senaste tiden har skapat en förändring i hotbilden vilken motiverar att resor även till Belarus bör undvikas av Försvarsmaktens personal”, skriver myndigheten i det nya beslutet.

Läs nyheten här

»Jag minns att jag tänkte: nu får jag aldrig mer flyga igen«

Stridspiloten Johan Lindqvist drabbades av en djup depression och lades in på psykiatrisk avdelning. Men hans eget mående var inte den största oron – det var att aldrig mer få återgå till flygande tjänst. Nu arbetar Johan för att bryta tystnaden kring psykisk ohälsa i Försvarsmakten.

Läs reportaget här

Insänt och debatt 

”Inte värdigt min försvarsmakt”

”Det har nu gått snart fyra veckor sedan ÖB fattade beslut om det slutliga införandet av trebefälsystemet. (…) På det marina förband jag tillhör, dominerar beslutets konsekvenser samtalen mellan oss gamla NBO-officerare. Man är ledsna, besvikna och arga men framför allt ställs många frågor som det i dagsläget inte finns några svar på.”

Läs insändaren här

”Ovärdigt Försvarsmakten att behandla sina NBO-officerare på det här viset”

”Jag arbetar i dag som kapten, och tillhör klassen NBO-officerare, som nu är under lupp för en eventuell tvingande omgalonering. Ett problem med slutliga införandet av trebefälssystemet, som jag ser det, är att man först bestämde hur många rader av respektive kategori som det skulle finnas i Försvarsmakten, därefter tittade man på vilka befattningar som skulle tillhöra och vilken kategori. Den ekvationen gick helt enkelt ihop, och det upplevs i dag som väldigt slumpartat i många fall hur det bestämdes vilken kategori olika befattningar ska tillhöra.”

Läs insändaren här

 

Specialistofficerare borde erbjudas samma möjligheter som NBO-officerare att omgalonera sig

”Jag känner flera specialistofficerare som önskar en framtid i Försvarsmakten som kaptener, majorer eller överstar. De stannar gärna kvar i organisationen och presterar, men känner sig missnöjda med sitt val att bli just specialistofficerare. Den taktiska officersprofilen passar dem bättre. Flera har på sina respektive organisationsenheter lyft frågan om möjlighet att läsa en anpassad OP eller läsa en högskoleutbildning med stöd från OrgE för att kunna söka sig vidare, men det tar stopp.”

Läs insändaren här

Krönika

Andreas Braw: Försvarsmakten borde avsätta fler chefer

”Att bli avsatt, bänkad, petad låter ju knappast positivt. Men ärligt talat hoppas jag att fler av mina kollegor får uppleva samma sak. Det är en vass sporre rakt i mellangärdet, och det är för förbandets bästa. I mitt fall var budskapet: Bli bättre! Ofta fastnar vi i dysfunktionella konstellationer, där bristande förtroende i befälshierarkin leder till att onödiga spänningar byggs upp.”

Läs krönikan här

Miguel Guerrero: Det stora slaget står inom oss 

”Varje dag letar jag efter den där kärnan av meningsfullhet som gör att jag fortsätter att dra på mig uniformen och resa den där nästan 1,5 timme långa resan till jobbet. Och varje dag hittar jag den någonstans i jobbet som gör att jag orkar fortsätta ännu en dag.”

Läs krönikan här

 

Miguel Guerrero: Svaret blåser inte i vinden 

”Lika cykliskt som inryck, lillejular och storslagna slutövningar där alla sidor vinner blåser höstvinden snål och kall. Ni vet vilken vind jag talar om. Det är inte Levanten, Chinooken eller Mistralen jag talar om, nej det är en vind lika isande som nordanvinden själv. FM Vind.”

Läs krönikan här

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige ska skicka luftvärnssystemet Patriot och cirka 100 yrkesofficerare och soldater från Luftvärnsregementet till Polen. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. Syftet är att skydda Natos logistiknav som används för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    Josefine Owetz
    Luftvärnssystem 103/Patriot har funnits i Försvarsmakten sedan 2021.

    Foto: Försvarsmakten

    Det är första gången Sverige deltar i en Natoinsats med Patriot, luftvärnssystem 103. I uppgiften för styrkan från Luftvärnsregementet, Lv 6, ingår att skydda logistiknavet i Rzeszów i sydöstra Polen, som används som omlastningsplats för militärt och civilt stöd till Ukraina.

    – Uppgiften är att skydda logistikhubben, och därmed säkra att viktig materiel kommer till Ukraina. Det stärker Natos, Europas och Sveriges säkerhet, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett pressmeddelande.

    Det svenska bidraget ska avlösa Nederländerna, som idag har uppdraget. Förbandet ska också bidra till Natos integrerade luft- och robotförsvar. Det blir underställt Nato och leds av alliansens luftkommando.

    – Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i pressmeddelandet.

    Förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften

    Lv 6 ska genomföra insatsen från början av december fram till årsskiftet, och planerar för att kunna fortsätta insatsen under första halvåret av 2027, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    – Omvärldsläget och uppgiftens komplexitet ställer stora krav, men förbandet är välövat och väl sammansatt för att lösa uppgiften, säger överste Sofia Westermark, chef för Luftvärnsregementet, i artikeln.

    Sedan den 1 oktober bidrar Sverige också för andra gången med stridsflyg från Blekinge flygflottilj, F 17, till skyddet av Natos östra flank. 

    – Det svenska deltagandet, med kvalificerade förmågor ur Luftvärnsregementet och Blekinge flygflottilj, kommer därmed både stärka Natos östra gräns i Polen och skyddet av den Ukraina-relaterade stödverksamheten där, säger arméchef generalmajor Johan Pekkari, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats.

    Ur arkivet: