Senast publicerat
Senast publicerat:

Nio av tio NBO-officerare är kritiska till tvingande omgalonering

Försämrad löneutveckling, risk för avhopp och lägre status för specialistofficerare. Få av Officersförbundets medlemmar tror att tvingande byte av personalkategori för NBO-officerare ger positiva effekter för Försvarsmakten, visar den medlemsundersökning om trebefälssystemet som Officersförbundet har gjort.

Josefine Owetz
Anna Norén / Försvarsmakten
Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen, visar Officersförbundets medlemsundersökning.

Försvarsmakten arbetar med att slutföra övergången till trebefälssystemet och redan i vår är tanken att beslutsunderlag ska föreläggas överbefälhavare Micael Bydén. Den slutliga implementeringen kan innebära att vissa NBO-officerare kan tvingas byta tjänstegrad och övergå till att vara specialistofficerare.

Med anledning av kommande beslut har Officersförbundet genomfört en medlemsundersökning för att ta reda på medlemmarnas uppfattning om trebefälssystemet – och hur de vill att förbundet ska agera i frågan. 

Nära 3 000 av förbundets medlemmar deltog undersökningen och ungefär hälften av dem tror att övergången riskerar att leda till en försämrad löneutveckling.

Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen. De som är positiva till trebefälssystemet förväntar sig i liten utsträckning själva beröras av systemet.

Av svaren framgår också att en tredjedel av de som deltagit i undersökningen tror på lägre status för specialistofficerarna om det blir en obligatorisk omgalonering.

– Det är allvarligt om trovärdigheten för hela trebefälssystemet skadas. Risken är att Försvarsmakten därmed biter sig själva i svansen. Man vill ha ordning och reda, men skapar samtidigt onödiga spänningar inom officerskåren, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker i ett videoklipp.

”Jag har dokument som säger att jag är utnämnd till officer. Detta i kombination med över 30 år i yrket gör att det känns som att bli spottad i ansiktet”, skriver en officer som har svarat på undersökningen. En annan skriver att: ”Det uppfattas som vår utbildning och tiden vi lagt på den inte är värt något längre. Min grad är jag stolt över, det är en del av min identitet”.

Liknande läsning:

Medlemsundersökningar visar också att kännedomen brister bland medlemmarna om vad den slutliga övergången till trebefälssystemet innebär. En av fyra medlemmar kände inte till förändringen att vissa officerare kan tvingas byta tjänstegrad och personalkategori.

– Försvarsmaktens förmåga att förklara både för den enskilde och organisationen vilken nytta det här ska göra har varit minst sagt svag. Att nu välja vägen att gå via tvång skulle vara direkt kontraproduktivt, säger Lars Fresker.

Tisdagen den 30 mars höll Officersförbundets förbundsstyrelse ett extra styrelsemöte med anledning av resultatet i medlemsundersökningen. Mötet mynnade ut i ett råd till Försvarsmakten och överbefälhavaren inför det fortsatta arbetet.

Huvudbudskapet i Officersförbundets rekommendation till ÖB är att Försvarsmakten även fortsättningsvis bör låta det vara frivilligt att omgalonera sig.

– De här individerna fortsätter att leverera effekt, varje dag, oavsett vilken grad de har. Att tvinga dem att omgalonera sig är ingen framkomlig väg och jag skulle bli mycket förvånad om ÖB väljer den. Försvarsmakten kan däremot göra väldigt mycket mera för de personer som berörs och på så sätt kanske få dem att självmant omgalonera sig – om incitamenten är de rätta, säger Lars Fresker. 

– Varenda officer behövs och det vore mycket tråkigt om människor säger upp sig eller går runt och är besvikna på myndigheten på grund av det här – en fråga som i grunden inte är ett problem, mer än möjligen på pappret, säger Lars Fresker. 

Medlemsundersökningen om trebefälssystemet genomfördes under perioden 4–7 mars med hjälp av Demoskop och var i form av en webbenkät. 2 862 medlemmar deltog i undersökningen.

Läs mer om medlemsundersökningen här.  

Officerstidningen har sökt Försvarsmaktens kommunikationsavdelning för en kommentar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

    Josefine Owetz
    "Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

    – Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

    Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

    – Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

    – En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

    De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

    – De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

    En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

    Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

    – De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

    För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

    – Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

    För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

    – Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

    44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

    Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

    – Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

    I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

    – Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

    Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

    Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

    Fakta

    Arbetet med ny marin

    Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

    Källa: Marinen

    Ur arkivet: