Senast publicerat
Senast publicerat:

Svaret blåser inte i vinden

Miguel Guerrero
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Lika cykliskt som inryck, lillejular och storslagna slutövningar där alla sidor vinner blåser höstvinden snål och kall. Ni vet vilken vind jag talar om. Det är inte Levanten, Chinooken eller Mistralen jag talar om, nej det är en vind lika isande som nordanvinden själv. FM Vind.

Vid det här laget har jag gjort ett antal av dem och fortfarande drabbas jag av samma svårmod varje gång den kommer. Inte för att den tar en halv vecka jag skulle kunna lagt på att försöka förstå varför min Prio-administration inte sparades, det kan jag ha överseende med när frågeområdena är så många, utan för att den år efter år visar kejsaren (Försvarsmakten för den som inte plockar referensen) utan underbyxor.

I den senaste FM Vind hade jag förmånen att inte bara få redovisa hur formidabelt ledarskap jag har precis över mig (vilket jag faktiskt hade och ofta har haft), jag hade även det tvivelaktiga nöjet att få stå till svars för de synder jag begått mot dem som organisatoriskt befinner sig en nivå eller två under mig. Jag ska inte sticka under stol med att jag inte roades särskilt mycket av läsningen men vem har sagt att ledarskap enbart ska bestå av hurrarop och lovsång.

» Ni vet vilken vind jag talar om. Det är inte Levanten, Chinooken eller Mistralen jag talar om, nej det är en vind lika isande som nordanvinden själv. FM Vind. «

I syfte att stålbada plutonsledningens ledarskap för att kunna banka bort orenheterna i vårt i övrigt glänsande ledarskap visade sig att majoriteten av respondenterna tolkat frågorna utifrån ett bataljonsperspektiv snarare än ett plutons-, eller ens kompaniperspektiv.

Naturligtvis ska ingen skugga falla över soldaterna, jag brottas själv med otydligheten i frågeställningarna och då är jag ändå både akademiker och betjänt av en viss läskunnighet, men utöver faran med att undersökningen uppenbarligen kan tolkas på många olika sätt brottas jag alltid med slutredovisningen av siffrorna.

Varje år när vinden blåst förbi ropar sammanställningen glatt att uthuset står stabilt ännu en gång, men att ladan och huset fallit ihop och boskapen är på vift nämns på sedvanligt manér inte alls. I stället skriker rubrikerna ut ”Ökat förtroende igen – nu har 114 procent av de anställda maximalt förtroende”; ”Ledarskapet hyllas ännu ett år – Leonidas genomför GBU (i kåren, alla vet att den är bäst)”, ”Officerare och soldater eniga: Allt blir bara bättre!” (Snabbtest: Vem minns, utan att fuska, skillnaderna i rubrikerna 2016, 2018 och 2020?)

Som komplement till FM Vind genomför jag regelbundet empiriska men metodmässigt okvalificerade, och måhända stundom tvivelaktiga, fikarumsundersökningar och de visar att det framför allt är två frågor som Försvarsmakten behöver jobba med: Löner och villkor. Löner. Villkor.

Ledarskap, förtroende, stolthet är alla mycket viktiga faktorer för att jobba kvar, men att nya yrkesofficerare inte anser sig ha råd att jobba kvar om de vill skaffa familj är ett större problem. Vem ska leda, vem ska finnas kvar att känna stolthet och vem ska vi då ha förtroende för?

» Ledarskap, förtroende, stolthet är alla mycket viktiga faktorer för att jobba kvar, men att nya yrkesofficerare inte anser sig ha råd att jobba kvar om de vill skaffa familj är ett större problem. «

Som organisation, en organisation som dessutom ofta fnyser åt civilt flum medan vi högljutt proklamerar den självutnämnda storheten i vårt raka, tydliga ledarskap är vi förvånansvärt dåliga på att ställa oss själva inför skranket, utvärdera oss i de frågor som smärtar mest och se även den motståndaren i vitögat.

Som Jonatan Lejonhjärta en gång sade så finns det saker man måste göra även om det är farligt, annars är man ingen människa utan bara en liten lort. I brist på andra, ädlare själar med mer kunskap om komplexa frågor och större mandat och ansvar att agera förståndigt, nyttjar jag den nyttige idiotens privilegium och dristar mig till att kasta första stenen: För in lönefrågan i FM Vind! Först då kommer fotfolket att på allvar ta till sig resultatet av undersökningen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Gapet mellan beställd och levererad materiel fortsätter att växa och förra året var leveransindex nere på 53 av 100. Det visar Försvarets materielverks årsredovisning för 2025. Förseningarna beror främst på industrin, men också på samordningen med Försvarsmakten och FMV:s interna processer.

    Linda Sundgren
    Granatkastarpansarbandvagnar är exempel på större leveranser till Försvarsmakten som har försenats till 2026, framgår av FMV:s årsredovisning. Även bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar har försenats. Förseningarna beror bland annat på resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin samt förseningar hos underleverantörer, enligt FMV.

    Foto: BAE Systems

    Att upprustningen i Försvarsmakten går på högvarv syns tydligt i årsredovisningen från Försvarets materielverk, FMV. Runt 600 nya medarbetare har anställts de senaste åren och materielanskaffningarna ökar kraftigt. År 2025 lades beställningar till industrin för drygt 90 miljarder kronor, vilket kan jämföras med drygt 52 miljarder 2023. Till detta kommer beställningar för materieldonationer till Ukraina som förra året uppgick till 12 miljarder kronor.

    Samtidigt fortsätter FMV:s leveranssäkerhet till Försvarsmakten att minska. År 2021 var leveransindex 79 av 100, 2024 låg det på 73 och 2025 hade det sjunkit till 53 av 100. Ändå bedömer FMV den sammantagna leveranssäkerheten till Försvarsmakten som ”tillfredsställande”.

    – Den samlade bedömningen baseras på flera delar där leveransindex är en del. Det totala värdet av den materiel som vi levererat till Försvarsmakten har ökat till 18 miljarder under 2025, vilket är mer än en fördubbling jämfört med 2023, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på Försvarets materielverk.

    Samtidigt blev vissa enstaka leveranser med höga ekonomiska värden försenade.

    – Enskilda leveranser till stora värden som blivit försenade har fått stor inverkan på leveransindex. Men vi ser också att det finns förbättringspotential i arbetet med våra leveransplaner, säger Björn Myrberg.

    I rapporten nämns förseningar av några större leveranser inom flyg- och armémateriel till ett samlat värde av cirka 8,3 miljarder kronor. Det motsvarar 24 procent av leveransplanen 2025.

    – Vi hade exempelvis leveranser av Jas-plan under året där ett av planen levererades på fel sida årsskiftet. Även en mindre försening kan alltså få en ganska stor procentuell påverkan på helheten, säger Björn Myrberg.

    Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer

    Leveranssäkerheten till försvarsgrenarna skiljer sig åt. Medan flyg- och rymdmateriel har ett oförändrat leveransindex på 62 av 100 jämfört med föregående år, har leveranssäkerheten inom marinen ökat från 69 till 76. Sämst är läget för leveranser till armén, där index sjönk från 77 år 2024 till 36 år 2025. Exempel på materiel till armén som blivit försenade är granatkastarpansarbandvagnar, bandvagn 410 samt lätta hjulfordon och lastbilar i olika varianter.

    – Förseningar har förekommit bland annat på grund av resursbrist och kvalitetsproblem hos industrin och förseningar från underleverantörer. Det osäkra omvärldsläget och en ökad internationell efterfrågan har ytterligare ansträngt industrins produktionskapacitet, säger Björn Myrberg.

    Björn Myrberg, FMV

    Björn Myrberg

    Ekonomidirektör FMV

    Enligt årsredovisningen beror förseningarna i huvudsak på problem i industrileden, men det hänvisas också till en ökad internationell efterfrågan. I vissa fall har beställningar till andra nationer prioriterats, vilket bidragit till försenade leveranser till Försvarsmakten.

    – Vi lägger nu stora investeringar i industrin och med det kommer naturligtvis förväntningar från vår sida att industrin vidtar åtgärder för att öka sin produktionskapacitet. Men industrin behöver också känna att det finns en långsiktighet som gör att de är beredda att gå in med mer kapital och göra stora infrastruktursatsningar, säger Björn Myrberg och fortsätter:

    – Vi tittar på möjligheten att slå samman fler ordrar för att kunna lägga större beställningar och skriva avtal som sträcker sig över längre tid. Vi måste ha en väldigt nära dialog med industrin i de här delarna så att de känner att de vet vad vi tänker i ett längre perspektiv.

    Förseningar uppstår också på grund av interna processer hos FMV liksom i samarbetet mellan myndigheten och Försvarsmakten. Arbeten pågår inom FMV med att förenkla interna processer kopplat till anskaffning, samtidigt som åtgärder vidtas för att underlätta samarbetet med Försvarsmakten. Exempelvis är det sedan i maj förra året möjligt att mejla sekretessbelagd information som inte är säkerhetsskyddsklassificerad mellan myndigheterna.

    Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår

    Det har fastställts ett gemensamt regelverk för Försvarets materielverk och Försvarsmakten gällande materieldata och under förra året påbörjade FMV ett pilotprojekt med digital signering. Kommunikationen mellan myndigheterna ska också förbättras för att skapa en tydligare gemensam lägesbild av materielanskaffningen.

    – Vi arbetar med att utveckla vår gemensamma uppföljning så att det inte kommer som en överraskning för Försvarsmakten om en försening uppstår. Det är jätteviktigt att vi undanröjer hinder där vi själva har en del i att vi inte får ut materiel till förbanden, men också att vi har koll på olika risker för förseningar, säger Björn Myrberg.

    För att möta den ökande efterfrågan på materiel växer FMV personellt och de senaste två åren har drygt 600 personer anställts. Andelen konsulter har varit relativt konstant och utgör ungefär 24 procent av den totala personalkostnaden. Det pågår också en översyn av myndighetens behov av yrkesofficerare inom ramen för YAM, yrkesofficer vid annan myndighet. Idag tjänstgör cirka 130 yrkesofficerare hos FMV, medan myndighetens uttalade behov är 170 yrkesofficerare. Ambitionen är att skriva ner behovet av YAM hos FMV.

    – Det handlar om både vårt behov och vad som är realistiskt. Försvarsmakten har behov av de officerare som finns och det finns också andra myndigheter som behöver officerare. Vi har ett pågående arbete med Försvarsmakten om det här, säger Björn Myrberg.

    Fakta

    Materielanskaffning Försvarsmakten, 2025 jämfört med 2024

    • FMV:s beställningar till industrin: 90,1 miljarder kronor (+33 procent).
    • FMV:s leveranser till FM: 18 miljarder kronor (+56 procent).
    • Beställningar från FM till FMV som ännu inte levererats: 112,6 miljarder kronor (+11 procent).
    • Leveransindex: 53 av 100 (-20).


    Materielanskaffning för donation till Ukraina

    • FMV:s beställningar till industrin: 12,1 miljarder kronor.
    • Levererat värde: 917 miljoner kronor.


    Källa:
    Försvarets materielverk

    Ur arkivet: