Senast publicerat
Senast publicerat:

Det stora slaget står inom oss

Miguel Guerrero
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Långt från den larmande hopen står det stora slaget!” Det är dags för min sista sommarkrönika och ingenting är mer passande att inleda den med än detta citat ur Harry Kullmans Gårdarnas krig (1959). Det har hängt med mig sedan jag som liten pojk hittade boken i skolbiblioteket och ingenstans lever det så starkt i mitt sinne som i mitt nuvarande värv.

Varje dag letar jag efter den där kärnan av meningsfullhet som gör att jag fortsätter att dra på mig uniformen och resa den där nästan 1,5 timme långa resan till jobbet. Och varje dag hittar jag den någonstans i jobbet som gör att jag orkar fortsätta ännu en dag.

Missförstå mig rätt nu; det finns stora slag som behöver utkämpas av den larmande hopen eftersom ensamma kritiska röster annars riskerar att reduceras till Don Quijotska karaktärer av organisationens kvarnvaktare.

På min egen korstågsagenda står exempelvis behovet av stora dubbelsidiga övningar där lärdomar kan dras på alla nivåer utan att filtreras via den skadliga prestigens grovmaskiga filter, uppdragstaktikens misslyckade irrspår där ansvar trycks ner på plutonsledningar men förtroendet och viljan att låta mandatet följa med ibland försvinner längs vägen, och organisationens oförmåga att omhänderta värdefulla kompetenser härstammande utanför den gröna lådan. Detta är kamper som är svåra att vinna för individen.

» Varje dag letar jag efter den där kärnan av meningsfullhet som gör att jag fortsätter att dra på mig uniformen och resa den där nästan 1,5 timme långa resan till jobbet. «

Jag vill ändå liksom Kullman hävda att det stora slaget står inom oss. Varje dag möter vi utmaningar som påverkar oss på ett individuellt plan och som tvingar oss till kontemplation, eller i alla fall borde tvinga oss att fundera över våra drivkrafter.

Den eviga lönefrågan till exempel; vad är det roliga på mitt jobb värt när det civila skjuter in ett saftigt lönekuvert under dörren och var går min brytgräns? Hur många påfrestningar vågar jag utsätta min familj för i min egen jakt på självförverkligande oavsett hur snyggt jag lindar in det i argument om självuppoffring för samhällets bästa? Vilka drivkrafter får mig att regelbundet komma hem trasig och trött efter umbäranden de flesta utanför Försvarsmakten inte ens kan förstå?

Det finns förmodligen lika många anledningar som det finns anställda och däri ligger en stor del av magin för mig. Vare sig du älskar doften av krutrök, stora maskiner, tekniska system från 1980-talet eller att få brottas med analyser och planläggning finns det något för dig. Du kan prövas på tusen olika sätt och du kan välja att växa med uppgiften.

Genom jobbet har jag fått förmånen att se och göra saker bortom det normala. Det har givit mig kunskap, kompetens, förmåga och självförtroende. Hur tacksam jag än är för det är det till syvende och sist människorna jag fått lära känna som gör att jag fortsätter. Officerare och soldater vars hängivenhet, lojalitet, arbetsförmåga, kompetens och generositet jag ännu inte hittat motsvarigheten till någon annanstans.

» Till syvende och sist är det människorna jag fått lära känna som gör att jag fortsätter. Officerare och soldater vars hängivenhet, lojalitet, arbetsförmåga, kompetens och generositet jag ännu inte hittat motsvarigheten till någon annanstans. «

Den här krönikan är till er, kära kollegor. Ni som tar er cykel och cyklar ner till fordonsuppställningsplatsen för att byta däck på ett sedan länge eftersatt fordon utan att ens nämna er bravad på veckoordern. Ni som alltid ringer det där tråkiga samtalet, står fanvakt i värmen, jobbar över den där timmen för att inventera klart verktygssatsen efter en tre veckor lång övning när alla bara vill hem och hoppar över den där kursen ni vill gå för att någon annan som där och då behöver få en motivationshöjare ska få chansen.

I vått och torrt trycker ni runt hjulet hur mycket det än gnisslar och ni bär mer än vad ni själva förstår, för det är ni som lyfter mig ur sängen varje morgon och det är tack vare er jag älskar att gå till jobbet. Den dag jag förlorar det stora slaget och hänger in uniformen för gott är det er jag kommer att minnas för ni är i sanning jättar bland människor.

Miguel Guerrero 

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: