Senast publicerat
Senast publicerat:

Oroligheterna i Mali fortsätter och i maj genom­fördes en militärkupp mot sittande regering.

En månad tidigare körde det svenska specialförbandet på en mina nära campen i Ménaka, med tre lindrigt skadade som följd. Specialförbandets uppdrag är att motverka islamistiska terror­grupper och bidra till att minska förlusterna inom den FN-ledda insatsen Minusma.

Redaktionen
Försvarsmakten

Sent på onsdagskvällen den 21 april patrullerar det svenska specialförbandet i Ménaka i nordöstra Mali området kring campen. Cirka en halv kilometer utanför campen kör ett av fordonen på en mina. Två personer skadas lindrigt. En tredje förs till det franska fältsjukhuset i Gao, men kan efter några timmar återvända till Ménaka och återgå i tjänst. Campen har angripits tidigare, innan den svenska specialstyrkan kom dit, med ett antal döda FN-soldater som följd. Den här gången tycks dock sprängladdningen inte varit riktad mot själva campen. 

– Precis som alla andra som bor på campen deltar vi i försvaret av den och en del i skyddet är att vara aktiv dygnets alla timmar, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. En utredning om händelsen pågår, men vår bedömning så här långt är att minan inte var direkt riktad mot oss. 

Liknande läsning:
än så länge har vi inte behövt sätta in vår enhet i en stridssituation.

Det svenska specialförbandet ingår i Task Force Takuba som är en del av den större franskledda operationen Barkhane. Förbandet är en helikopterburen enhet bestående av 150 personer från främst specialförband men också från K3 och Fjärde sjöstridsflottiljen. Inledningsvis deltog även flygvapnet med ett C-130 Hercules transportflygplan, stationerad i Niamey i grannlandet Niger. Förbandet är en snabbinsatsstyrka som med kort varsel kan sättas in vid oförutsedda händelser. Stödet riktar sig till förband inom Task Force Takuba, de maliska säkerhetsförbanden samt – vid särskilda händelser – även till trupp inom operation Barkhane och FN-insatsen Minusma.

– Vi är helikopterburna för att snabbt kunna förflytta oss och vi har genomfört ett flertal operationer. Vid några tillfällen har vi framgrupperat och när hotfulla situationer uppstått har vi visat vår närvaro. Men än så länge har vi inte behövt sätta in vår enhet i en stridssituation, säger Anders Löfberg.

Mali ligger i det inre av Västafrika och är ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Från 1992 - då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur – och fram till militärkuppen i mars 2012 var Mali en relativt stabil demokrati. Sedan 2012 har landet präglats av utdragna konflikter mellan tuaregiska separatister och islamistiska terrorgrupper som krävt tusentals människors liv. Sommaren 2015 skrev den maliska regeringen och två väpnade grupperingar under ett fredsavtal, men oroligheterna i landet har fortsatt. Den 24 maj inträffade en ny militärkupp där malisk militär grep presidenten och premiärministern och satte dem i förvar på en militärförläggning utanför huvudstaden Bamako.

Mali är hårt drabbat av jihadister, nationella separatister och organiserad brottslighet och Minusma är en av de dödligaste insatserna i FN:s historia. Ménaka ligger i en av landets mest oroliga delar, nära gränsen till Niger. Här pågår trafficking, kidnappningar och handel med vapen och narkotika. Islamistiska terrorgrupper med koppling till såväl Islamiska staten som Al Qaida är etablerade i regionen och det förekommer stridigheter mellan inhemska folkgrupper. Specialstyrkorna inom Task Force Tabuka finns utspridda på flera platser i Mali med deltagande förband från bland andra Tjeckien och Estland.

– Task Force Takuba har till uppgift att rådge, stödja och mentorera de maliska styrkorna. Operation Barkhane är, med ingående specialförband, en del av engagemanget för att stödja maliska säkerhetsstyrkors arbete med att skapa fred och stabilitet, säger Anders Löfberg.

FAKTA

Försvarsmakten startar en blodbank för styrkorna i Mali
Försvarsmakten öppnar en egen blodbank i Sverige för att säkra tillgången till blod för de svenska styrkor som tjänstgör i Mali. Det enligt uppgift på Sveriges televisions webbplats den 30 maj. 

”Vi gör det för att säkerställa att vi över tid har tillgång till blod- och blodprodukter för våra förband i den riskfyllda miljö de befinner sig i”, sa överste Claes Ivgren, chef för Försvarsmedicin, till SVT.

Miljön som den svenska specialstyrkan verkar inom innebär stora påfrestningar för soldaterna. Temperaturer över 40 grader är inte ovanligt och operationsområdet sträcker sig långt ut i den karga terrängen. Anders Löfberg säger att han aldrig riktigt släpper oron för sin personal på plats i Mali, men tillägger att den svenska enheten har de bästa förutsättningarna för att lösa uppgiften.

– Det här är med mig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, men jag känner mig ändå så trygg som man nu kan när man beordrat personal till en sådan här insats. Vi har kunnat genomföra den träning, utbildning och de övningar vi behövt göra. Deras utrustning är den bästa vi kan uppbringa och med franska och våra egna underrättelser har vi en god bild av de grupperingar som är aktiva i området.

Det svenska specialförbandet ska vara på plats i ytterligare knappt tolv månader. Nyligen ställde regeringen frågan till Försvarsmakten om möjligheten att förlänga det svenska bidraget i Task Force Takuba. Ärendet utreds nu vid myndigheten.

– Vår plan är att om något mindre än ett år ta hem det förband vi har där nu. Om vi ska fortsätta bidra kommer det förmodligen att ske med någon annan förmåga än den vi har på plats i dag, säger Anders Löfberg.

Om vi ska fortsätta bidra kommer det förmodligen att ske med någon annan förmåga än den vi har på plats i dag.

Läget i Mali är fortsatt osäkert och den 24 maj genomfördes en militärkupp i landet. Maliska soldater grep president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och satte dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför huvudstaden Bamako. Som en reaktion mot militärens agerande har Frankrike tillfälligt avbrutit samarbetet med Malis försvarsmakt och flyttat högkvarteret för Task Force Takuba från Mali till Paris.

– För stunden påverkar det inte den svenska delen av Task Force Takuba i någon större utsträckning, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist i en skriftlig kommentar.

Den 10 juni meddelade den franske presidenten Emmanuel Macron att Frankrike avslutar operation Barkhane på grund av den maliska regeringens förhandlingar med väpnade islamistgrupper, enligt AFP. Operationen ska istället ska ersättas av en internationell insats där Frankrike kommer delta.

Svensk militär har varit på plats i Mali sedan slutet av 2014, genom den FN-ledda insatsen Minusma. Inledningsvis var styrkan stationerad på Camp Nobel utanför Timbuktu men har sedan ett år tillbaka omgrupperat till Camp Castor i Gao, cirka 60 mil österut. Sveriges bidrag till Minusma består av 215 personer. Därutöver deltar Sverige med åtta individer i EU:s träningsinsats EUTM Mali.

FAKTA

De senaste händelserna i Mali

15 mars: Tiotals döda i attack mot militärpostering
Minst 33 regeringssoldater dödas och 14 skadas när väpnade gärningsmän på motorcyklar och i skåpbilar stormar en militärpostering utanför staden Ansongo i norra Mali, nära gränsen mot Niger och Burkina Faso. I jakten på förövarna dödas senare ett 20-tal jihadister, enligt den maliska militären. En knapp vecka senare tar Islamiska staten i större Sahara (ISGS) på sig dådet.

30 mars: FN meddelar att 19 civila dödades i franskt flyg­angrepp
Det franska flygangreppet utanför byn Bounti i mellersta Mali den 3 januari krävde 22 människors liv, däribland 19 civila, enligt en ny rapport från FN. Frankrike avvisar bestämt uppgifterna och upprepar att endast jihadister dödades i attacken. FN-rapporten bekräftar bybornas uppgifter om att en bröllopsfest med hundratalet gäster ska ha träffats i flygattacken, men enligt Frankrike pågick ingen fest. Enligt FN-
rapporten befann sig fem medlemmar av en jihadistgrupp på festen. FN-rapporten bygger på en utredning som genomförts av FN-missionen Minusma. Frankrike ifrågasätter metoderna som utredningen bygger på.

15 april: Allmänna val i februari 2022
Övergångsregeringen meddelar att president- och parlamentsval ska hållas den 27 februari 2022. En eventuell andra omgång i presidentvalet genomförs den 13 mars och i parlamentsvalet den 22 mars. Om detta förverkligas infrias löftet om en högst 18 månader övergångsperiod. En folkomröstning om en ny författning ska hållas den 31 oktober 2021 och lokal- och regionval planeras till den 26 december 2021.

19 april: Boubou Cissé frias av Högsta domstolen
Högsta domstolen lägger ned rättssaken mot den avsatta premiärministern Boubou Cissé, som misstänks ha försökt störta övergångsregeringen. Fallet läggs ner i en lägre rättsinstans redan i mars 2021, men överklagas till Högsta domstolen. Cissé var premiärminister under expresident Keïta som avsattes i kuppen i augusti 2020.

24 maj: Militär griper presidenten och premiärministern
Maliska soldater griper president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och sätter dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför Bamako. Gripandena sker efter att två militära befäl, Sadio Camara och Modibo Kone, förlorat sina ministerposter i en regeringsombildning tidigare samma dag. Ombildningen skedde efter växande kritik mot övergångsregeringen för att militären fortsatt har alltför stort inflytande inom den. 

Källa: Utrikespolitiska institutet 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

Maria Widehed
Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

Foto: Emil Malmborg

Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

 – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

–  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

Foto: Emil Malmborg

Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

– Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

– Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

"Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

Foto: Emil Malmborg

Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

– Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

– Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

– Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

"Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

Foto: Emil Malmborg

Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

– Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

– Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

– En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

"Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Foto: Emil Malmborg

Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

– I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

– Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

Fakta

Natos fem innovationsmiljöer

Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

Källa: Nato

Ur arkivet: