Senast publicerat
Senast publicerat:

Oroligheterna i Mali fortsätter och i maj genom­fördes en militärkupp mot sittande regering.

En månad tidigare körde det svenska specialförbandet på en mina nära campen i Ménaka, med tre lindrigt skadade som följd. Specialförbandets uppdrag är att motverka islamistiska terror­grupper och bidra till att minska förlusterna inom den FN-ledda insatsen Minusma.

Redaktionen
Försvarsmakten

Sent på onsdagskvällen den 21 april patrullerar det svenska specialförbandet i Ménaka i nordöstra Mali området kring campen. Cirka en halv kilometer utanför campen kör ett av fordonen på en mina. Två personer skadas lindrigt. En tredje förs till det franska fältsjukhuset i Gao, men kan efter några timmar återvända till Ménaka och återgå i tjänst. Campen har angripits tidigare, innan den svenska specialstyrkan kom dit, med ett antal döda FN-soldater som följd. Den här gången tycks dock sprängladdningen inte varit riktad mot själva campen. 

– Precis som alla andra som bor på campen deltar vi i försvaret av den och en del i skyddet är att vara aktiv dygnets alla timmar, säger brigadgeneral Anders Löfberg, chef för specialförbandsledningen. En utredning om händelsen pågår, men vår bedömning så här långt är att minan inte var direkt riktad mot oss. 

Liknande läsning:
än så länge har vi inte behövt sätta in vår enhet i en stridssituation.

Det svenska specialförbandet ingår i Task Force Takuba som är en del av den större franskledda operationen Barkhane. Förbandet är en helikopterburen enhet bestående av 150 personer från främst specialförband men också från K3 och Fjärde sjöstridsflottiljen. Inledningsvis deltog även flygvapnet med ett C-130 Hercules transportflygplan, stationerad i Niamey i grannlandet Niger. Förbandet är en snabbinsatsstyrka som med kort varsel kan sättas in vid oförutsedda händelser. Stödet riktar sig till förband inom Task Force Takuba, de maliska säkerhetsförbanden samt – vid särskilda händelser – även till trupp inom operation Barkhane och FN-insatsen Minusma.

– Vi är helikopterburna för att snabbt kunna förflytta oss och vi har genomfört ett flertal operationer. Vid några tillfällen har vi framgrupperat och när hotfulla situationer uppstått har vi visat vår närvaro. Men än så länge har vi inte behövt sätta in vår enhet i en stridssituation, säger Anders Löfberg.

Mali ligger i det inre av Västafrika och är ett av världens fattigaste och mest biståndsberoende länder. Från 1992 - då flerpartisystem återinfördes efter många års diktatur – och fram till militärkuppen i mars 2012 var Mali en relativt stabil demokrati. Sedan 2012 har landet präglats av utdragna konflikter mellan tuaregiska separatister och islamistiska terrorgrupper som krävt tusentals människors liv. Sommaren 2015 skrev den maliska regeringen och två väpnade grupperingar under ett fredsavtal, men oroligheterna i landet har fortsatt. Den 24 maj inträffade en ny militärkupp där malisk militär grep presidenten och premiärministern och satte dem i förvar på en militärförläggning utanför huvudstaden Bamako.

Mali är hårt drabbat av jihadister, nationella separatister och organiserad brottslighet och Minusma är en av de dödligaste insatserna i FN:s historia. Ménaka ligger i en av landets mest oroliga delar, nära gränsen till Niger. Här pågår trafficking, kidnappningar och handel med vapen och narkotika. Islamistiska terrorgrupper med koppling till såväl Islamiska staten som Al Qaida är etablerade i regionen och det förekommer stridigheter mellan inhemska folkgrupper. Specialstyrkorna inom Task Force Tabuka finns utspridda på flera platser i Mali med deltagande förband från bland andra Tjeckien och Estland.

– Task Force Takuba har till uppgift att rådge, stödja och mentorera de maliska styrkorna. Operation Barkhane är, med ingående specialförband, en del av engagemanget för att stödja maliska säkerhetsstyrkors arbete med att skapa fred och stabilitet, säger Anders Löfberg.

FAKTA

Försvarsmakten startar en blodbank för styrkorna i Mali
Försvarsmakten öppnar en egen blodbank i Sverige för att säkra tillgången till blod för de svenska styrkor som tjänstgör i Mali. Det enligt uppgift på Sveriges televisions webbplats den 30 maj. 

”Vi gör det för att säkerställa att vi över tid har tillgång till blod- och blodprodukter för våra förband i den riskfyllda miljö de befinner sig i”, sa överste Claes Ivgren, chef för Försvarsmedicin, till SVT.

Miljön som den svenska specialstyrkan verkar inom innebär stora påfrestningar för soldaterna. Temperaturer över 40 grader är inte ovanligt och operationsområdet sträcker sig långt ut i den karga terrängen. Anders Löfberg säger att han aldrig riktigt släpper oron för sin personal på plats i Mali, men tillägger att den svenska enheten har de bästa förutsättningarna för att lösa uppgiften.

– Det här är med mig 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, men jag känner mig ändå så trygg som man nu kan när man beordrat personal till en sådan här insats. Vi har kunnat genomföra den träning, utbildning och de övningar vi behövt göra. Deras utrustning är den bästa vi kan uppbringa och med franska och våra egna underrättelser har vi en god bild av de grupperingar som är aktiva i området.

Det svenska specialförbandet ska vara på plats i ytterligare knappt tolv månader. Nyligen ställde regeringen frågan till Försvarsmakten om möjligheten att förlänga det svenska bidraget i Task Force Takuba. Ärendet utreds nu vid myndigheten.

– Vår plan är att om något mindre än ett år ta hem det förband vi har där nu. Om vi ska fortsätta bidra kommer det förmodligen att ske med någon annan förmåga än den vi har på plats i dag, säger Anders Löfberg.

Om vi ska fortsätta bidra kommer det förmodligen att ske med någon annan förmåga än den vi har på plats i dag.

Läget i Mali är fortsatt osäkert och den 24 maj genomfördes en militärkupp i landet. Maliska soldater grep president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och satte dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför huvudstaden Bamako. Som en reaktion mot militärens agerande har Frankrike tillfälligt avbrutit samarbetet med Malis försvarsmakt och flyttat högkvarteret för Task Force Takuba från Mali till Paris.

– För stunden påverkar det inte den svenska delen av Task Force Takuba i någon större utsträckning, meddelar försvarsminister Peter Hultqvist i en skriftlig kommentar.

Den 10 juni meddelade den franske presidenten Emmanuel Macron att Frankrike avslutar operation Barkhane på grund av den maliska regeringens förhandlingar med väpnade islamistgrupper, enligt AFP. Operationen ska istället ska ersättas av en internationell insats där Frankrike kommer delta.

Svensk militär har varit på plats i Mali sedan slutet av 2014, genom den FN-ledda insatsen Minusma. Inledningsvis var styrkan stationerad på Camp Nobel utanför Timbuktu men har sedan ett år tillbaka omgrupperat till Camp Castor i Gao, cirka 60 mil österut. Sveriges bidrag till Minusma består av 215 personer. Därutöver deltar Sverige med åtta individer i EU:s träningsinsats EUTM Mali.

FAKTA

De senaste händelserna i Mali

15 mars: Tiotals döda i attack mot militärpostering
Minst 33 regeringssoldater dödas och 14 skadas när väpnade gärningsmän på motorcyklar och i skåpbilar stormar en militärpostering utanför staden Ansongo i norra Mali, nära gränsen mot Niger och Burkina Faso. I jakten på förövarna dödas senare ett 20-tal jihadister, enligt den maliska militären. En knapp vecka senare tar Islamiska staten i större Sahara (ISGS) på sig dådet.

30 mars: FN meddelar att 19 civila dödades i franskt flyg­angrepp
Det franska flygangreppet utanför byn Bounti i mellersta Mali den 3 januari krävde 22 människors liv, däribland 19 civila, enligt en ny rapport från FN. Frankrike avvisar bestämt uppgifterna och upprepar att endast jihadister dödades i attacken. FN-rapporten bekräftar bybornas uppgifter om att en bröllopsfest med hundratalet gäster ska ha träffats i flygattacken, men enligt Frankrike pågick ingen fest. Enligt FN-
rapporten befann sig fem medlemmar av en jihadistgrupp på festen. FN-rapporten bygger på en utredning som genomförts av FN-missionen Minusma. Frankrike ifrågasätter metoderna som utredningen bygger på.

15 april: Allmänna val i februari 2022
Övergångsregeringen meddelar att president- och parlamentsval ska hållas den 27 februari 2022. En eventuell andra omgång i presidentvalet genomförs den 13 mars och i parlamentsvalet den 22 mars. Om detta förverkligas infrias löftet om en högst 18 månader övergångsperiod. En folkomröstning om en ny författning ska hållas den 31 oktober 2021 och lokal- och regionval planeras till den 26 december 2021.

19 april: Boubou Cissé frias av Högsta domstolen
Högsta domstolen lägger ned rättssaken mot den avsatta premiärministern Boubou Cissé, som misstänks ha försökt störta övergångsregeringen. Fallet läggs ner i en lägre rättsinstans redan i mars 2021, men överklagas till Högsta domstolen. Cissé var premiärminister under expresident Keïta som avsattes i kuppen i augusti 2020.

24 maj: Militär griper presidenten och premiärministern
Maliska soldater griper president Bah N’Daw och premiärminister Moctar Ouane och sätter dem i förvar på militärförläggningen Kati utanför Bamako. Gripandena sker efter att två militära befäl, Sadio Camara och Modibo Kone, förlorat sina ministerposter i en regeringsombildning tidigare samma dag. Ombildningen skedde efter växande kritik mot övergångsregeringen för att militären fortsatt har alltför stort inflytande inom den. 

Källa: Utrikespolitiska institutet 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

Linda Sundgren
FM UndsäkC
Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

– Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

Anders Salenbo

Anders Salenbo

Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

– Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

– Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

Kommentar

Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

Ur arkivet: