Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips på läsning – 12 artiklar att läsa i sommar

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 12 reportage i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit med att läsa tidigare.

Josefine Owetz

1. Marinens kockar

kock_marinen (13)

Victor är kock ombord på ubåten HMS Gotland.

Foto: Andreas Blomlöf

Att laga mat ombord på ytstridsfartyg och ubåt kan ha sina utmaningar. Särskilt om man måste ägna sig åt tyst matlagning på begränsad yta eller under sjösjuka i storm. Officerstidningen har träffat två av marinens kockar vid Första ubåtsflottiljen och Tredje sjöstridsflottiljen och pratat skuren bearnaisesås och jäsvägrande degar.

Läs reportaget här.

2. Vägen mot nästa försvarsbeslut

Den 26 april presentade försvarsberedningen sin slutrapport, med inriktning och ekonomi för totalförsvaret åren 2025–2030.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Försvarsberedningen är ett samrådsorgan för överläggningar mellan regeringen och de politiska partierna i riksdagen om den kommande inriktningen för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. I slutet av april lade de fram sin slutrapport. Den kommer att utgöra grunden för det kommande försvarsbeslutet i höst. Officerstidningen besökte beredningen i samband med ett sammanträde.

Liknande läsning:

Läs reportaget här.

3. FHS är en nyckelspelare när Försvarsmakten växer

Försvarshögskolans Försvarshögskolans rektor Robert Egnell och vicerektor generalmajor Anders Callert.

Foto: Johan Alp.

Försvarshögskolan måste utbilda fler officerare för att kunna möta Försvarsmaktens behov av personal de kommande åren. Men ökat intag av studerande kräver fler militära lärare i form av erfarna officerare – en yrkeskategori som redan i dag är en bristvara. Nu försöker man hitta alternativa undervisningsformer för att hantera situationen.

Läs reportaget här.

4. Sonen stupade, nu startar familjen veterancenter

Jespers Lindbloms minne 20

Jesper Lindbloms mamma Anna och styvpappa Stefan Jonsson.

Foto: Tobias Andersson.

28 år gammal stupade soldaten Jesper Lindblom i Afghanistan. Officertidningen har träffat hans mamma Anna och styvpappa Stefan Jonsson som berättar om händelsen som förändrade deras liv, stiftelsen de har startat i sonens namn – och det pågående projektet att öppna ett veterancenter.

Läs reportaget här

5. Artilleriet är tillbaka i Kristinehamn

Ute vid Harberget förklarar infrahandläggare Elin Isaksson hur de tillfälliga stabsbyggnaderna kommer att se ut tillsammans med regementschef Lars O Jonsson (t v) och regementsförvaltare Ola Berggren. Foto: Fredrik Karlsson

Ute vid Harberget förklarar infrahandläggare Elin Isaksson hur de tillfälliga stabsbyggnaderna kommer att se ut tillsammans med regementschef Lars O Jonsson (t v) och regementsförvaltare Ola Berggren.

Foto: Fredrik Karlsson

Återetableringen av Bergslagens artilleriregemente, A 9, i Kristinehamn sker utifrån anrika traditioner, men med stadig kurs mot framtiden. Regementsledningen vill bygga en modern förbandsanda som präglas av en god värdegrund och varje rekrytering övervägs noga. Men utmaningarna är många och tiden knapp för att få ett fullt fungerande regemente på plats senast 2030.

Läs reportaget här.

6. Mikael Frisell: ”Försvarsindustrin måste rampa upp sin produktion”

För Mikael Frisell är bilen en plats för avkoppling och förberedelse.

Generalmajor Mikael Frisell.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Som chef för Lednings– och ekonomistaben vid Försvarets materielverk, FMV, har Mikael Frisell en tuff uppgift. I en tid av allvarligt säkerhetsläge och exceptionell tillväxt behöver nya och mer effektiva arbetssätt implementeras. Officerstidningen tog rygg på honom under en dag.

Läs reportaget här

7. Tillträde till Musts krigsförband

AKN_NUE0692-1

Nationella underrättelseenheten är en del av den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. Nue ansvarar för Musts stöd till Försvarsmaktens internationella operationer.

Foto: Anna-Karin Nilsson.

Nationella underrättelseenheten ansvarar för Musts stöd till Försvarsmaktens internationella insatser. Förbandet arbetar med en bred palett av frågor, från säkerhetspolitisk analys till taktisk underrättelsetjänst. ”Ytterst handlar det om liv och hälsa för vår utsända personal”, säger förbandschefen ”Gustav”, som egentligen heter någonting annat.

Läs reportaget här

8. 30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år

margaretabsandeback_23-10-03_MBS2840-1-1

Bildarkivarien Andreas Karlsson, projektanställd av Försvarsstabens kommunikationsavdelning

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år. Det är ekvationen som arkivarien Andreas Karlsson på Försvarsstaben jobbar utifrån, när han nu fått i uppdrag att gå igenom det enorma bildmaterial som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm lämnat över till Försvarsmakten.

Läs reportaget här.

9. Karl Engelbrektson: ”Förr har vi risk­minimerat, nu måste vi riskoptimera”

margaretabsandeback_23-08-24_MBS1340-

Generalmajor Karl Engelbrektson.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

I sju år var generalmajor Karl Engelbrektson arméchef och han har lett armén i tider av förändring och omfattande förmågetillväxt. I juni förra året gick han i pension efter 42 år i Försvarsmakten.

Läs reportaget här

10. Analys: Maktspelet om Arktis ökar spänningarna i Nordkalotten

sdlQgfINXb7z0I-2048x1365

När isarna i Arktis smälter ökar både den civila och militära tillgängligheten i regionen.

Foto: TT/Wolfgang Jäkel

Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de smältande isarna i Norra ishavet ökar spänningarna i Arktis. Med ett försvagat Ryssland flyttar Kina fram sina maktpositioner och de nordiska länderna har all anledning att stärka skyddet i de norra delarna av den skandinaviska halvön, skriver kommendörkapten Stefan Lundqvist med doktorsexamen i statskunskap från Åbo Akademi i en analys.

Läs analysen här

11. Populär poddtrio släpper bok om Rysslands militära misslyckanden  

PM-5_Johan-Bergmark-kopiera-forlangd

Med utmärkelser som Årets Podd 2022 i ryggen tar Per Wallin, Mattis Bergwall och Fredrik Hagelin, männen bakom podden, nu nästa steg med boken ”Rysslands militära fuckups”.

Foto: Johan Bergmark

Sveriges största krigshistoriepodd med det träffsäkra namnet ”Krigshistoriepodden” släpper nu en bok vars innehåll är mer aktuellt än någonsin. ”Rysslands militära fuckups” är en odyssé genom rysk krigshistoria och sökljuset har riktats mot de misstag som vanligtvis begravs långt utom synhåll.

Läs artikeln här

12. Nytt reglemente ska hantera arméns roll i framtiden

Överstelöjtnant Stefan Eriksson, chef för taktik- och studiesektionen på Markstridsskolan, har varit projektledare för det nya reglementet och stödjer arméstaben i införandet av AR Taktik.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

Ett nytt taktikreglemente i armén, AR Taktik 23, håller på att införas i Försvarsmakten. Reglementet är ett inriktande dokument för arméförbandens taktik, markoperationer och ledning av högre förbandsnivåer. AR Taktik 23 ger en inriktning för det nationella försvaret, men är samtidigt en tydlig anpassning mot Nato.

Läs artikeln här

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: