Senast publicerat
Senast publicerat:

Representeras Officersförbundet av de mest lämpade kandidaterna?

Representeras Officersförbundets medlemmar i förbundets styrelse och presidium? I dagens stadgar finns en styrning om att ledamöterna i presidiet ska tillhöra de tre försvarsgrenarna. Detta gör att medlemmar från stridskrafter som Logistik och LedUnd och oberoede förband utesluts, skriver en arbetsgrupp i förbundsstyrelsen.

AG Inre på uppdrag av förbundsstyrelsen

Foto: iStock

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hur säkerställer Officersförbundet att de mest lämpade kandidaterna med förmåga att överblicka den samlade problematiken i Försvarsmakten även är de som representerar medlemmarna i förbundsstyrelsen och presidiet? Vilka förutsättningar har valberedningen med dagens stadgar? Vilket urval finns till presidiet? Går försvarsgrenstillhörighet före lämplighet eller kompetens? Allt med medlemmarnas bästa i fokus.

Sedan åtminstone 2014 så har frågan om presidiets sammansättning motionerats och debatterats inför och under Officersförbundets förbundsmöten. Motiv och argument för olika perspektiv har framförts i sann demokratisk anda och beslut har fattats enligt våra stadgar. Om du som medlem inte har haft möjlighet att följa eller delta i debatten tidigare så kommer här en kort sammanfattning. 

Det bärande motivet för samtliga motioner har varit att styrningen i stadgarna att representera de tre försvarsgrenarna exkluderar en stor andel av förbundets medlemmar från att kunna bli vald med anledning av att representera tolkas som att också tillhöra en försvarsgren. Detta eftersom stadgarna utesluter medlemmar från stridskrafterna (till exempel Logistik och LedUnd) eller oberoende förband (till exempel Högkvarteret) från att ingå i presidiet. 

I dagens stadgar så framgår följande:

§ 11 Förbundsstyrelse

4 mom. Antal ledamöter och sammansättning. 

Liknande läsning:

Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, förste och andre vice förbundsordförande, vilka utgör förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare tolv ledamöter. Allsidig representation ska eftersträvas. Förbundsordförande samt förste och andre vice förbundsordförande (presidiet) ska representera de tre försvarsgrenarna. Detta gäller även vid succession enligt nedan.

Vid förbundsmötet 2020 förtydligade dåvarande förbundsdirektör Peter Löfvendahl tolkningen av stadgarnas lydelse:

”Och jag som då har varit med ett tag i det här förbundet vet ju att, de så kallade förarbetarna alltså bakgrunden till det här, så har det ju varit andemeningen att man ska representera, att man också tillhör de tre försvarsgrenarna.”

cirkeldiagram

Valberedningen har ansvar för att bereda och föreslå förbundsmötet vilken styrelse Officersförbundet ska ha. Utifrån tillhörigheten för våra medlemmar ser valberednings urval av kandidater till presidiet ut på följande sätt (om antalet personer ingående i presidiet fortsatt är tre).

Vid senaste förbundsmötet blev det votering om motionen som föreslog att ändra stadgarna till:

4 mom. Antal ledamöter och sammansättning

Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, förste och andre vice förbundsordförande, vilka utgör förbundsstyrelsens presidium, samt ytterligare tolv ledamöter. Allsidig representation ska eftersträvas.

Resultatet efter votering slutade i 55 ja mot 43 nej. Det fanns alltså en majoritet bland delegaterna vid förbundsmötet 2020 för en förändring av stadgarna, men eftersom det krävs kvalificerad majoritet så är stadgarna oförändrade.

Kan vi genom debatt identifiera alternativ som vi tillsammans kan enas om vid kommande förbundsmöte? Är förslaget att stryka kravet på representation ur de tre försvarsgrenarna i stadgarna fortsatt det bästa alternativet? Ska endast en ordförande och en vice ordförande samt 13 ledamöter där valberedningen genom sitt arbete säkerställer allsidig representation? Eller är tidigare förslag att tillföra en tredje vice ordförande ett alternativ som har mognat? Hur säkerställs inflytande för alla våra medlemmar i Officersförbundet? Betyder representera fortfarande tillhöra? Ska presidiet/förbundsstyrelsen representera hela kollektivet av medlemmar oavsett bakgrund/placering? Är det rimligt att 23 procent av medlemmarna inte är valbara till presidiet? 

Valberedningen bör ges möjlighet och förutsättning att föreslå den styrelse och det presidium som bedöms kunna tillvarata medlemmarnas intressen på bästa möjliga sätt oaktat var i Försvarsmakten hemvisten är. 

Genom våra stadgar har vi bestämt att det är vid förbundsmötet som den demokratiska processen ytterst genomförs. Här ges alla möjlighet att påverka besluten, beslut som slutligen fastställs genom ett majoritetsval. En majoritet är för stunden, när beslutet tas. Det är därför viktigt att debatten startar innan förbundsmötet. Vet du vad din förening tycker i frågan? Vad tycker du själv och dina kollegor? Vill ni vara med och påverka så startar debatten nu!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag anser att utbildningen kräver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning", skriver insändarskribenten.

    Foto: Niklas Englund/Försvarsmakten.

    Efter att precis ha avslutat min värnplikt ryckte jag in på Officersprogrammet (OP) 2025 och visste inte riktigt vad jag kunde förvänta mig. Visserligen hade jag genomfört min värnplikt som logistikgruppchef, men trots det anser jag inte att jag var redo för de krav jag upplever att utbildningen ställer på mig. En genomförd värnplikt var inte nog för att ge mig den kunskap jag behöver för att utvecklas optimalt på Officersprogrammet. Därför anser jag att utbildningen behöver en repetitionsutbildning inom strid i samband med inryck på skolan, i syfte att fylla i luckor i kadetternas tidigare utbildning.

    Fördelen med OP är kadetternas många tidigare erfarenheter. Detta innebär att man kan lära av varandra och knyta värdefulla kontakter inom Försvarsmaktens många funktioner. Dock är detta även en nackdel när utbildningen är standardiserad och är starkt präglad av arméns stridande förband. Självklart ska varje officer i Försvarsmakten måste kunna strida och leda strid, men för att uppnå detta krävs att kadetterna har en gemensam lägstanivå som är känd av befälslaget. En känd lägsta nivå medför att utbildningen kan fokusera mer på att utveckla kadetternas ledarskap i strid, än att kadetterna skall behöva jaga i kapp sina kollegor som har mer stridsvana.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande

    För många som tidigare har arbetat inom någon av arméns funktioner, såsom underhåll, ledning eller fältarbete, är markstridsförmågan i min mening skrämmande låg. Detta inkluderar inte de andra försvarsgrenarna, vars genomsnittsförmåga troligtvis är ännu sämre. Eftersom väpnad strid i mångt och mycket är Försvarsmaktens huvuduppgift, krävs att kadetterna hanterar grunderna innan övrig utbildning kan staplas ovanpå.

    Kadettbataljonen har enligt mig varit undermålig i att fånga upp de kadetter vars kunskap är bristande, och det känns enligt mig som att bataljonen hoppas på stoppar huvudet i sanden och ignorerar problemet. Trots detta uttrycker befälslaget ett missnöje över den låga utbildningsnivån. En kortare repetitionsutbildning på cirka en månad med fokus på att strida och leda strid, hade enligt mig löst många av de ovan nämnda problemen.

    I samband med mitt inryck tilldelades Försvarsmakten blott två veckor att förbereda kadetterna för utbildningen samt att kontrollera kadetternas fysiska förutsättningar. Denna period borde utan större förhinder för Försvarshögskolans planering kunna förlängas med ett par veckor. De kadetter som tidigare varit anställda som GSS/K kan eventuellt möta en sådan utbildning med skepsis, då den kan för den erfarne te sig överflödig.

    En repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå 

    Dock är en sådan utbildning vital för de som antingen varit civila och behöver skaka av sig rosten, eller haft en mestadels ickestridande funktionsbefattning under värnplikten. Detta hade möjliggjort att kadetterna med mindre erfarenhet inte behöver oroa sig för att deras tidigare erfarenheter är otillräckliga för att ta vara på utbildningen till fullo.

    Sammanfattningsvis anser jag att en repetitionsutbildning hade gett kadetterna en gemensam utbildningsnivå som gör det lättare för befälslaget att utgå från. Det hade också gett kadetter med kunskap inom andra områden än enbart markstrid en möjlighet att komma ikapp sina kollegor.

    Slutligen hade en sådan repitionsutbildning möjliggjort att kadetterna inte behöver oroa sig för att otillräcklig kunskap inom en arméfärgad utbildning begränsar deras möjlighet till personlig ledarskapsutveckling.

    Kadett R

    Ur arkivet: