Senast publicerat
Senast publicerat:

»Försvarsmaktens chefer har ett bra ledarskap!«

Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret
Försvarsmakten
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med anledning av de debattinlägg som publicerats i de senaste numren av Officerstidningen kring ledarskapet i Försvarsmakten skriver nu Ledningsstabens personal­avdelning på Högkvarteret om sin syn på frågan, och vad årets FM Vind-resultat visar.

Försvarsmaktens årliga medarbetarenkät, FM Vind är levererad. Årets resultat är sammantaget mycket positivt och visar att den sedan tre år positiva utvecklingen fortsätter. Det innebär dock inte att vi kan eller ska slå oss till ro. I vår verksamhet prövas ledarskapet varje dag, ofta i en miljö där vi ska kunna vara bättre än den motståndare vi förväntas möta. Resultatet visar att chefer i Försvarsmakten har ett gott och uppskattat ledarskap. Våra chefer möter och leder sin personal med respekt och hanterar ofta svåra avvägningar i komplexa situationer. De har många hänsyn att överväga och ta i beaktande i sina beslut. Därför är det glädjande att se att personalen har ett generellt högt förtroende för sina chefer och på det sätt som de leder verksamheten!

När vi, med stöd av konsultbyrån Vestra, jämför ledarskapsresultaten i FM Vind med andra medarbetarundersökningar, inom privat eller offentlig sektor ser vi att Försvarsmakten sticker ut, vi ligger i genomsnitt 10 till 20 procentenheter högre i så gott som samtliga jämförbara ledarskapsfrågor. Att så många chefer, både som enskilda individer och som kollektiv, får ett så pass gott omdöme är oerhört glädjande och betryggande. Våra chefer är generellt bra på att skapa förtroendebaserade relationer, baserat på tillit och bemötande, vilket uppskattas av våra medarbetare. Det är dessutom en grundförutsättning för att utöva ledarskap i de situationer vi övar och står beredda inför.

Betyder det att samtliga medarbetare uppskattar sin närmaste chefs ledarskap? Nej, naturligtvis inte. I en så stor organisation som Försvarsmakten finns undantag. Men med den stora mängd medarbetare (14.921 svar) som har besvarat enkäten kan vi tryggt påstå att de allra flesta gör det. Värden runt 75 betyder att svaren på en fråga är koncentrerat runt fyra på en femgradig skala och totalomdömet för Försvarsmakten ligger på 77. För varje medarbetare som svarat två finns det fler än två som svarat fem.

Tack vare FM VIND får vi bättre och bättre uppfattning om läget kring ovälkomna beteenden, ett område vi lägger ett stort fokus på. Glädjande är att de rapporterade sexuella trakasserierna minskar jämfört med 2018. Lika glädjande är det att vi nu börjar få en uppfattning om mörkertalet, det vill säga de som av någon anledning inte vill eller vågar svara på frågan och även att mörkertalet minskar något. Vi ser att de vanligaste typerna av ovälkommet beteende är att uppleva sig orättvist eller sämre behandlad, förminskad, orättvist kritiserad och osynliggjord. En möjlig delförklaring till detta skulle kunna vara att medarbetare emellanåt hamnar i situationer där det inte är självklart att beslut blir precis så som de själva har önskat sig. Den gemensamma verksamhetens nytta behöver ibland gå före. Det goda ledarskapet har i dessa stunder haft några gemensamma kännetecken: löpande dialog, inte bara en gång per år utan ofta, tydlighet kring vad som är verksamhetens behov och chefer som är bra på att skilja mellan sak och person.

Vad som också framkommer i undersökningen är att det ungefär i lika stor utsträckning är chefer som det är kollegor som står för ett ovälkommet beteende vilket leder fram till att fokus också måste läggas på medarbetarskapet. För att minska förekomsten av ovälkommet beteende måste varje chef och medarbetare jobba mer aktivt. Det är vårt gemensamma ansvar att skapa den kultur där alla kan gå till jobbet och känna att deras arbetsplats är en arbetsplats där de vill och får vara en del av gemenskapen utan att känna sig förminskade, osynliggjorda eller mindre värda. Chefer har en särskild roll i detta. Det är chefer som arbetsleder verksamheten och kan avsätta tid för förebyggande åtgärder, gemensamma samlingar och egenkontroll. Det är chefen som uttalar och leder verksamheten utifrån sina prioriteringar av vad som är viktigt. Chefer har ett utredningsansvar vid förekomsten av ovälkomna beteenden, men det är också chefen som har ansvaret för gruppens fortsatta arbetsmiljö och hälsa, det vill säga hur vi omhändertar gruppen efter en incident. Det är chefer som har den ibland otacksamma uppgiften att förklara och försvara ledningsbeslut som är obekväma. Men man kan inte bortse från att även medarbetare har ett ansvar.

Att vara chef är inte alltid lätt, men ur ett Försvarsmaktsperspektiv ser vi att våra chefer gör sitt jobb med ett högt förtroende-kapital i behåll. Grunden ligger i ett utvecklande ledarskap med uppdragstaktik och ansvarskultur som ledningsfilosofi. Vi tar ut chefer till utbildning efter systematik där vi anstränger oss för att bland annat granska ledarkriterier och värdegrund. För att stärka Försvarsmaktens chefer ytterligare inrättar vi nu ett myndighetsgemensamt verksamhetsstöd: utredningsstöd ovälkommet beteende (UOB), som uteslutande ska arbeta med att utveckla Försvarsmaktens förmåga att omhänderta ovälkommet beteende.

Att behålla personalen och dess kompetens är viktigt! Just nu förbereder vi Försvarsmaktens årsredovisning för 2019 och vi kan konstatera att alla förband, skolor och centrum har jobbat och jobbar mycket målmedvetet med att minska avgångarna genom att träffa enskilda överenskommelser med yrkes-officerare som haft och har möjlighet att gå i pension. Vidare har återanställningarna av yrkesofficerare ökat samtidigt som fler elever har antagits på officersprogrammet och specialistofficersutbildningen. Detta tillsammans med mycket låga avgångar har bidragit till att vända den tidigare nedåtgående trenden. Måhända är vändningen inte signifikant men den uppfattas. Avgångar på egen begäran är mycket låga, 2,3 procent (1), vilket kan jämföras med snittet för statlig sektor som är 6,3 procent. (2)

Försvarsmakten står nu sannolikt inför en ny situation, en förändring som innebär tillväxt. En förändring som kräver såväl ett gott ledarskap från chefer som ett gott medarbetarskap. Redan nästan år ska Försvarsmakten genomföra grundutbildning med 5.000 förväntansfyllda ungdomar. Sammantaget ett välbehövligt tillskott av krigsförband men även en viktig del i den militära kompetensförsörjningen. De är våra framtida chefer och medarbetare! Det känns då bra att, med fakta som grund, veta att Försvarsmakten har bra och uppskattade chefer och att förtroendet för hur Försvarsmakten leds är väldigt högt.

God jul och gott nytt år!

1. FM Årsredovisning 2018 yrkesofficerare. Preliminära siffror för 2019 cirka 2,1 %.

2. Nyckeltalsinstitutet 2018 Lång- och korttidssjukfrånvaro samt avgångar.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

    Josefine Owetz
    "Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

    – Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

    Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

    – Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

    – En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

    De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

    – De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

    En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

    Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

    – De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

    För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

    – Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

    För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

    – Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

    44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

    Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

    – Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

    I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

    – Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

    Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

    Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

    Fakta

    Arbetet med ny marin

    Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

    Källa: Marinen

    Ur arkivet: