Senast publicerat
Senast publicerat:

Dykverksamheten i Försvarsmakten stoppad

All dykverksamhet i Försvarsmakten är stoppad på grund av säkerhetsproblem. Återtagandet av röjdykarförmågan har påbörjats, men övrig dykverksamhet är fortfarande belagd med nyttjandeförbud.

Linda Sundgren
Jimmy Croona, Försvarsmakten
Tidigast i sommar kan dykverksamheten i Försvarsmakten återupptas.

Redan 2015 belades röjdykarsystemet OMD 10 med nyttjandeförbud sedan flera dykare drabbats av dykarsjuka. Ett försök att återinföra systemet gjordes 2016, men efter att nya fel uppdagades avbröts verksamheten på nytt.

I en rapport från Försvarets materiel­verk, FMV, i april förra året blottlades även allvarliga brister i hanteringen av dyk­materiel. Chefen för Dyk- och navalmedicin vid Sjöstridsskolan, Ulf Sjöwall, gjorde en analys av säkerhetsläget där han rekommenderade marinchefen att införa ett generellt dykstopp. Så blev också fallet och sedan förra sommaren har det varit dykförbud i Försvarsmakten.

– Problemen tror jag bottnar i brister inom bemanning, kompetens, ansvarsfördelning, planering och dokumentation. Det saknas ett sammanhållande ansvar, säger Ulf Sjöwall.

I rapporten pekar FMV på flera brister. En sådan är att FMV, på grund av resursbrist och tidspress, under senare år fokuserat på nyanskaffning medan registervård och avveckling av ålderstigen materiel prioriterats bort. Även införandet av system Prio uppges ha bidragit till rådande situation genom att ”redan personalsvaga organisationer inte mäktat med vare sig utbildning, samordning av rutiner eller kontinuerlig materielförsörjning.” En arbetsgrupp har tagit fram förslag till hur problemen ska kunna lösas och nu ligger ärendet på Marinstabens bord för praktiskt genomförande. 

– Målbilden är att vi ska kunna häva dykstoppet i sommar, då har det gått ett år sedan det infördes. Men det bygger på att man lyckas omhänderta problemen innan dess. Under tiden bedrivs viss dykverksamhet genom att förbanden ansöker om dispens hos marinchefen för enskilda uppdrag, säger Ulf Sjöwall.

Röjdykarsystemet OMD 10 har delvis haft andra typer av problem än övrig dykverksamhet och varit belagt med nyttjandeförbud sedan 2015. I somras, ungefär samtidigt som övrig dykverksamhet i Försvarsmakten stoppades, påbörjades återinförandet av röjdykarsystemet.

– Det ska genomföras under kontrollerade former och därför har marinstaben beslutat om restriktioner.  Vi måste bygga upp förtroendet för systemet igen och vi vill inte riskera nya bakslag, säger Ulf Sjöwall. 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk har tecknat kontrakt med franska Naval Group om fyra nya fregatter till marinen. Det första fartyget ska levereras 2030.

    Josefine Owetz
    Kontrakt klart om fyra fregatter
    Kontraktet undertecknades av FMV:s generaldirektör Mikael Granholm och Naval Groups vd Pierre-Eric Pommellet ombord på en fransk fregatt den 31 augusti i Stockholm.

    Foto: Foto: Pontus Lundahl/TT

    De nya fregatterna är av klassen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention, som även används av Frankrike och Grekland. Fartygen byggs i Frankrike och ska bland annat utrustas med luftvärnssystemen Aster 30 och CAMM-ER samt svenska system som sjömålsroboten RBS 15, torped 47 och Giraffe 1X.

    – Det här är en stor dag för FMV och för marinen. FMV tecknar nu kontrakt på fyra mycket avancerade fartyg som stärker både vår egen och Natos samlade försvarsförmåga, säger FMV:s generaldirektör Mikael Granholm i en artikel på FMV:s webbplats.

    Fregatterna ger avancerad och kvalificerad luftförsvarsförmåga och ökad förmåga till ubåtsjakt. De blir också viktiga för att etablera sjökontroll och skydda militära och civila transporter i Östersjöområdet.

    – Detta är en fråga som kommer att förändra marinen i grunden inom en mängd områden men samtidigt ett steg som är helt nödvändigt som allierad, säger marinchef Johan Norlén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Kontraktet som är värt cirka 47 miljarder kronor omfattar även utbildningssystem, reservdelar och tillhörande materiel. Fartygen får namnen HMS Luleå, HMS Norrköping, HMS Trelleborg och HMS Halmstad. Leveranserna ska ske mellan 2030 och 2034.

     

    Ur arkivet: