Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips på läsning – 15 artiklar att läsa i sommar

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 15 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare.

Josefine Owetz
Pårustning02

Pårustning av Markstridsuniform 24 pågår för fullt vid Trängregementet i Skövde – denna gång är det inte värnpliktiga utan yrkesanställda som får testa den nya uniformen. Förväntningarna är höga på både passform och funktionalitet.

Foto: Emil Malmborg.

1. Markstridsuniform 24 driftsatt på T 2: ”Materialet känns robust”

Viss sentimentalitet när värmetröja 90 lämnades in, över kalsongerna fälldes däremot få tårar – och det råder stor förväntan över förbättrad materialfunktion. Försvarsmaktens förband har börjat pårusta Markstridsuniform 24, MSU24, och turen har kommit till Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

Läs reportaget här

250225-PaulWennerholm-0571-1

Christopher Forsbäck vid Majdantorget, där flera svenska flaggor symboliserar stupade svenskar.

Foto: Paul Wennerholm.

2. ”Alla i brigaden har en SoldF på ukrainska”

Ukraina insåg tidigt att en ”liten rysk armé aldrig kommer att slå en stor” – och moderniserade sin försvarsmakt redan under 90-talet. Men hur etablerat är uppdragstaktik och Natodoktrin bland Ukrainas väpnade styrkor? Officerstidningen söker svaret längs landets östra frontlinjer.

Läs reportaget här

margaretabsandeback_24-10-01_MBS2388-- 1

Utblick från en observationsplats. ”De ska smälta in i miljön och dokumentera vad de ser” säger Andreas, fanjunkare och chef för grundkurs kustjägare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Från underrättelse till verkan för kustjägarkompaniet

Kustjägarkompaniet har utvecklats till att bli marinens och amfibiekårens mest specialiserade underrättelseresurs. Fokus ligger på spaning, informationsinhämtning och verkan i skärgårdens komplexa miljöer. Rekryteringen till kompaniet går bra, men ett arbete pågår för att skapa bättre redundans i personalförsörjningen.

Läs reportaget här

Roger Djupsjö

"Det kan inte kallas förhandlingar så länge Ryssland står fast vid diktatoriska dekret om att de ska behålla fem erövrade regioner", säger major Roger Djupsjö.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

4. Ukrainaexperten Roger Djupsjö om läget i kriget

För Försvarshögskolans Ukrainaexpert major Roger Djupsjö var det ingen överraskning att de senaste så kallade fredssamtalen i Istanbul avslutades efter bara en timme. Han tror inte att någon uppgörelse kan nås mellan Ryssland och Ukraina förrän om tidigast ett år.

Liknande läsning:

Läs intervjun här

Frukost på Camp Valdemar

”När man är i fält strider man så som man skulle vilja strida om det skulle vara skarpt, men när vi är här på campen är det som hemma på P 7”, säger soldaterna Klara och Madeleine.

Foto: Emil Malmborg

5. Från jordgubbsmjölk till skarpskjutning – vardagen på Camp Valdemar

71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, försvarar Natos östra flank. Insatslivet på Camp Valdemar står mellan två ytterligheter – där hotet om krig är ständigt närvarande, men där vardagen är lik den hemma på Revingehed. Samtidigt har styrkan just avslutat estländska Hedgehog 25 – en 96 timmars ihållande övning med högt risktagande och utbildning i gravtjänst.

Läs reportaget här

margaretabsandeback_25-01-09_MBS5124--

2:a helikopterskvadronen har en markoperativ inriktning, vilket innebär att huvuduppgiften är att understödja armén med transporter av personal och materiel för att öka markförbandens rörlighet.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

6. Skvadronen väntar på besked om helikopter 15: ”Vi lever i ett vakuum”

Vid årsskiftet infördes en ny organisation som innebär att 2:a helikopterskvadronen på Helikopterflottiljen i Linköping ska bygga upp egen basförmåga igen. Parallellt försöker man hantera behovet av fler piloter och tekniker, samtidigt som miljötillståndet för Malmens flygplats fortsätter att begränsa verksamheten. Beslut om ersättare för helikopter 15 är en annan viktig fråga för skvadronen.

Läs reportaget här

Martin Johansson, brigadchef på Livgardet.

Överste Martin Johansson är chef för Livgardesbrigaden.

Foto: Filip Erlind.

7. Livgardesbrigadens chef: ”För att lyckas behöver vi gasa på”

Om fem år ska Livgardesbrigaden, IB 1, på Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm vara operativ. Mycket arbete återstår och för att nå målet behöver tempot i uppbyggnadstakten öka. Det menar brigadchef överste Martin Johansson som bland annat vill att mer ansvar och befogenheter ska flyttas längre ut i organisationen.

Läs intervjun här

Svenskar utbildar den somaliska armén

Skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, en av tre instruktörer från K 3, ledde utbildningen för kompanichefer.

Foto: Privat

8. Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén 

Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföre­trädande chef för EUTM Somalia.

Läs artikeln här

Jonas Hård af Segerstad

Jonas Hård af Segerstad avslutar snart sitt intensiva uppdrag som försvarsattaché i Berlin, där han arbetat mitt i en historiskt dramatisk tid för Europas säkerhet. Under sina tre år har han fokuserat på att stärka det svensk-tyska försvarssamarbetet och lyft frågor om medföljandes villkor vid utlandsstationering.

Foto: Fredrik B Nilsson.

9. Försvarsattachéns turbulenta år

I en turbulent omvärld hamnar försvarsattachéernas uppgifter än närmare epicentrum. Det är något som Sveriges attaché i Berlin – kommendör Jonas Hård af Segerstad – har känt av.

Läs porträttet här

margaretabsandeback_24-06-14_MBS1537-- 1

I det automatiserade höghöjdslagret i Arboga är det 26 meter till tak och det finns 70 000 pallplatser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

10. Ett tetrisspel i kamp med tiden

Försvarsmaktens logistik, FM Log, hanterar allt från transporter av materiel, utrustning och ammunition till att stödja internationella insatser. För att klara uppgiften krävs personal och yta. Och det behöver gå snabbt. Officerstidningen har besökt Försvarsmaktens centrallager i Arboga.

Läs reportaget här.

margaretabsandeback_24-12-02_MBS8644-- 1

Johan Norlén har varit fartygschef ombord på robotbåten HMS Ystad och Visbykorvetten HMS Härnösand.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

11. ”Vi i marinen har levt länge i den verklighet som råder nu”

Konteramiral Johan Norlén är sedan i höstas chef för marinen. ”I det allvarliga omvärldsläge som råder, ligger fokus på att göra marinens krigsförband än vassare och bättre för att fortsätta hålla Sverige säkert”, sa han i ett pressmeddelande i samband med utnämnandet. Officerstidningen träffade honom ombord på minröjningsfartyget HMS Kullen.

Läs intervjun här

AndersEkholm04

Det senaste året har överstelöjtnant Anders Ekholm blivit känd för allmänheten som en av de främsta experterna på den pågående konflikten i Mellanöstern.

Foto: Filip Erlind.

12. ”Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva”

Under arbetet med sin doktorsavhandling har överstelöjtnant Anders Ekholm studerat israelernas högflexibla operationskonst och skapat ett unikt kontaktnät av ledande officerare inom den israeliska försvarsmakten. Det har påverkat hans syn på svensk försvarsförmåga, men också gjort honom till en efterfrågad expert i media på konflikten i Mellanöstern.

Läs porträttet här

margaretabsandeback_24-08-14_MBS5616--

”Stödet till Ukraina påverkar vår operativa förmåga, men när det finns möjlighet till återanskaffning kan man hantera det en tid”, säger försvarsminister Pål Jonson.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

13. ”Vi behöver ta risker på grund av Rysslands fullskaliga invasion”

Arbetet vid försvarsdepartementet går för högtryck med stödet till Ukraina, Natointegrationen, tillväxt och beredskapsanpassningar. För försvarsminister Pål Jonson innebär det ständiga prioriteringar mellan olika sakfrågor, men ­också personliga umbäranden. Återhämtningen får han tillsammans med familjen hemma på släktgården i Arvika.

Läs porträttet här

7977

Fanjunkare Fredrik Markgren funderade på att säga upp sig som en följd av läget på I 21, men i dag är situationen annorlunda.

Foto: Michael Engman.

 14. Från frustration till nybyggaranda på I 21

Bristande rutiner, tystnadskultur samt ett dåligt stöd från ledningen. Arbetsmiljön på Västernorrlands regemente, I 21, var undermålig. Men en arbetsmiljö­rapport tog skruv och i dag, ett knappt år senare, är situationen bättre på förbandet.

Läs reportaget här

John Nisser.

"Om doktriner är bra eller dåliga är en debatt som fortfarande pågår inom vetenskapen och den militära professionen och som ännu inte är avgjord", säger kapten John Nisser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

15. ”Arbetet med anpassningen till Natodoktrin är inlett”

Doktriner är nödvändiga för att styra militära organisationer på ett samordnat och tydligt vis. Men tillämpningen av dem kräver pragmatiska officerare som förstår när överenskomna regler behöver frångås och som också vågar agera därefter. Det säger kapten John Nisser som den 23 maj disputerade med avhandlingen ”Implementing Military Doctrine” vid Försvarshögskolan.

Läs intervjun här

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten låter FOI utvärdera Noaks roll och framtida form. Samtidigt var oklarheter om ansvar och innehåll nära att stoppa årets försvarsmaktsgemensamma konferens. Nu genomförs den ändå – efter nya samtal mellan Försvarsstaben, Ledningsregementet och nätverket för kvinnor i Försvarsmakten.

    Maria Widehed
    Jämställdhet

    Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera Nätverk officer/anställd kvinna, Noak. I beslutet, som Officerstidningen har tagit del av, beskrivs Noaks status inom myndigheten som oklar. Försvarsmakten skriver att nätverket ”saknar förankring i arbetsordningen och uppdrags-/kommandokedjan”.

    Central nivå uppges sakna en lägesbild av nätverkets organisation, styrning, prioriteringar och verksamhet. FOI ska bland annat undersöka mandat, roller och beslutsvägar samt vilket stöd nätverken får lokalt genom finansiering och arbetstid.

    Utvärderingen ska också undersöka vilka konkreta effekter Noak har haft på Försvarsmaktens verksamhet samt om det finns belägg för att nätverket har påverkat kvalitet, effektivitet eller samordning. I bakgrunden till beslutet hänvisar Försvarsmakten bland annat till inträdet i Nato.

    Beslutet om att utreda Noak fattades den 2 juni i år av personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad. Sex dagar senare gav Försvarsstabens cyberenhet, FST cyber, uppgiften att genomföra Försvarsmaktens Noak-konferens den 3 till 4 december till Ledningsregementet, LedR.

    Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda.

    Konferensen genomfördes tidigare årligen av Högkvarteret, men upphörde under pandemin. När central nivå inte återupptog den frågade Noak vid LedR 2025 om förbandet kunde arrangera en konferens för hela Försvarsmakten. Den genomfördes i Enköping i december förra året med omkring 430 deltagare.

    Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson. På Instagram beskrev ÖB efteråt Noak som ett viktigt forum för dialog, kunskapsdelning och råd till chefer i linjen – som ”sanden mellan stenarna”.

    – Vi fick mycket positiv återkoppling. Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda. Ofta riktar sig konferenser till chefer eller personer i vissa befattningar, säger fanjunkare Louise Rosdahl, ordförande för Noak vid LedR.

    Enligt henne fördes efter årsskiftet sedan diskussioner om vem som skulle ansvara för höstens konferens. Louise Rosdahl uppfattade att Försvarsstaben inte ville ta ett övergripande ansvar och beskedet blev att LedR återigen fick genomföra konferensen, med stöd från förbandschefen.

    I uppgiften till LedR inför årets konferens står att den ska bidra till att behålla kvinnor i Försvarsmakten, utveckla kultur och ledarskap samt öka förståelsen för hur normer och beteenden påverkar arbetsmiljö och chefskap. Konferensen ska kunna samla upp till 500 deltagare. Senast den 31 augusti skulle LedR lämna en skriftlig genomförandeplan till FST cyber.

    Enligt Louise Rosdahl var planeringen i stort sett färdig i augusti. Inbjudan skulle skickas ut av stridskraften, eftersom det skulle ge konferensen större legitimitet i organisationen.

    Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben.

    Men strax före utskicket fick LedR besked om att processen pausats för fortsatt beredning på högre nivå. Enligt Louise Rosdahl ändrade stridskraften och Försvarsstaben därefter i inbjudan. Ändringarna skulle bland annat tydliggöra att Noak-konferensen och Försvarsmaktens jämställdhetskonferens i januari 2027 inte är samma sak. En person från Försvarsstaben hade också bjudits in som talare – utan dialog med gruppen som planerade konferensen vid Noak LedR.

    Noak vid LedR meddelade då att nätverket inte längre ville ansvara för planeringen.

    – Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben. Om stridskraften och Försvarsstaben först är tydliga med att planeringsansvaret ska ligga på organisationsenheten och ansvarsfördelningen sedan förändras under processens gång, bedömer vi att det är naturligt att även det övergripande planeringsansvaret följer med, sa Louise Rosdahl då.

    Konferensen var dock aldrig formellt inställd. Kommunikationschefen vid LedR, Sara Svallin, skrev i ett svar till Officerstidningen att den formella uppgiften låg kvar på förbandet, som inte har velat kommentera frågan ytterligare.

    Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné uppgav samtidigt att myndigheten skulle invänta FOI:s utvärdering innan man gick vidare med konferensen.

    – Vi kan inte föregripa den. Vi ser fram emot resultatet och därefter kan vi ta nästa steg, sa han då.

    När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen.

    Efter veckor av samtal mellan FST cyber, LedR och nätverket beslutades dock gemensamt att konferensen ska genomföras enligt plan. Nätverket lämnade nya ändringsförslag till inbjudan.

    – Jag och andra i nätverket tror, trots allt som händer, att det finns en väldigt stor vinst i att genomföra konferensen. När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen att fortsätta, säger Louise Rosdahl idag.

    Officerstidningen har sökt ansvariga vid FST cyber och Försvarsstabens centrala jämställdhetsfunktion. Frågorna har bland annat handlat om varför konferensplaneringen pausades, ändringarna i inbjudan, FOI:s utvärdering samt hur Försvarsstaben ser på Noaks framtida status, finansiering och möjlighet att bedriva verksamhet på arbetstid. Ingen företrädare för funktionerna har velat ställa upp på en intervju.

    Personer med insyn som har hört av sig till Officerstidningen beskriver en frustration över Försvarsstabens hantering av Noak. De upplever att nätverket får stöd i offentliga uttalanden från myndighetens högsta ledning, samtidigt som initiativ fördröjs, ifrågasätts eller skickas tillbaka för ny beredning.

    ”Vad ska våra chefer och yrkesofficerare göra när ÖB säger en sak, den formella styrningen pekar åt samma håll, men en central funktion i praktiken säger något annat?” undrar en person som har hört av sig.

    Rickard Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson

    Försvarsmaktsförvaltare

    Försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson betonar att han inte företräder vare sig Noak eller Försvarsstaben i frågan. Han framhåller däremot att jämställdhetsarbetet sker på flera håll inom myndigheten.

    – Det sker genom Noak, i linjen och i Försvarsstaben. Vi ska tillsammans bygga en mer jämställd och därmed starkare försvarsmakt. Svårare än så är det inte, säger han och fortsätter:

    – I nätverken har vi en möjlighet att ha örat mot marken och känna av de lokala vibbarna ute i organisationen. Det som händer i ett nätverk blir ofta väldigt dynamiskt och starkt förankrat. Därför är jag mån om att de här nätverken finns.

    Samtidigt betonar han att nätverket och Försvarsmaktens formella jämställdhetsarbete har olika roller.

    – Nätverken ska inte styras. Jämställdhetsarbetet i linjen styr vi, men inte nätverken. Det är viktigt för mig.

    Rickard Wilhelmsson vill inte slå fast att turerna kring konferensen visar på ett generellt styrningsproblem.

    – Däremot uppfattar jag att det kan finnas ett förståelseglapp och att alla kanske inte har förstått skillnaden mellan linjearbetet och nätverket. Där kan vi bli tydligare.

    Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Han uppfattar FOI:s utvärdering som ett sätt att få en lägesbild av nätverket.

    – Det är inte fel att titta på effekthöjande åtgärder. Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Att konferensen nu genomförs välkomnar han.

    – Konferensen ger ett stort värde. Det känns jättebra att den blir av och jag kommer att vara där.

    Louise Rosdahl vill framgent se en mer direkt dialog mellan nätverken och Försvarsstaben.

    – Det behöver byggas en brygga. När chefer säger att de stöttar verksamheten måste det också märkas i det som händer längre ner i organisationen. Vi är en försvarsmakt och en myndighet som ska arbeta mot samma mål, säger hon.

    Hon ser positiva delar i att nätverken utvärderas, men är kritisk till hur uppdraget har kommunicerats nedåt i organisationen.

    – Informationen vi fick av Försvarsstaben kunde med fördel ha varit tydligare. Och jag reagerar på att man bara tittar på 2025 och 2026. Då riskerar man att få en ögonblicksbild.

    FOI:s preliminära resultat ska presenteras i november och rapporten ska lämnas i början av 2027. Rickard Wilhelmsson är tydlig med att uppdraget inte ska tolkas som att nätverket är på väg att avvecklas.

    – Det finns ingen avsikt från central nivå att lägga ner eller stoppa Noak. Det har aldrig funnits.

    Ur arkivet: