Senast publicerat

Senast publicerat:

Markstridsuniform 24 driftsatt på T 2: ”Materialet känns robust”

Viss sentimentalitet när värmetröja 90 lämnades in, över kalsongerna fälldes däremot få tårar – och det råder stor förväntan över förbättrad materialfunktion. Försvarsmaktens förband har börjat pårusta Markstridsuniform 24, MSU24, och turen har kommit till Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

Maria Widehed

2025-06-05

Kön ringlar sig lång runt serviceförrådet inne på Trängregementet, T 2, på Skövde garnison. Det är en tisdagsförmiddag i maj och precis som vanligt såhär års ska fältuniform 90 rustas av. Men den här gången är det inte värnpliktiga som står i kö.

I februari blev Norrlands dragonregemente, K 4, först. Nu är det dags för drygt 160 anställda på T 2 att pårusta Markstridsuniform 24, MSU24.

– Man förväntar sig att den ska sitta bra och att det ska finnas något för alla vädertyper, så man varken behöver frysa eller svettas. Och att den är riktigt bra att kunna bygga lager på lager, säger fänrik Emma Karlsson, instruktör, som står långt fram i kön.

Hon var en av de värnpliktiga som utvärderade ett av fyra olika uniformssystem innan de nordiska länderna enades det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU.

Liknande läsning:

– Den största skillnaden i uniformen jag testade mot den det blev är i hur knä- axel- och armbågsskydd sitter. Den här verkar klart bättre.

Framför allt har man ju sett fram emot nya underkläder.

I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna – något som fått kritik av Försvarsmaktens internrevision. Förväntningarna på att uniformen ska vara väl anpassad för kvinnor har varit stor hos Emma Karlsson.

– Framför allt har man ju sett fram emot nya underkläder.

09.30 öppnas dörrarna till förrådet. Förrådsman Marie Alexandersson ansvarar för station 5 – här lämnas fältskjortor och långkalsonger. Allt stämmer när fänrik Mimmi Karlsson, instruktör, packar upp inne på förrådet.

– Fältskjortorna kommer jag att sakna. De är bra, de fyller sin funktion, säger hon och tillägger:

– Det är en helt annan sak med kalsongerna, dem är det bara skönt att bli av med.

Det är lättare att avrusta värnpliktiga, säger förrådsman Alexandersson.

– Ja det kan man lugnt säga, men vi är stenhårda den här gången. De måste lämna in ett visst antal för att få ut det nya.

Sergeant Simon Spencer, instruktör, hade helst sluppit lämna ifrån sig värmetröja 90.

– Den är hur go som helst, min var från -94 och kändes som ny. Jag vet inte hur dessa nya kommer att kännas efter 35 år, men de har mycket att leva upp till. Men kallingarna gav ingen tår i ögat att lämna ifrån sig.

Pårustningen får däremot inte plats inne på serviceförrådet, i stället använder man den träpanelklädda ovanvåningen i byggnad 75. På väggen påminner svartvita foton om pårustningen som skedde här 1985.

– Driftsättningen har funkat bra, men det har varit stressigt och kräver mycket arbete med två uniformssystem – den ordinarie verksamheten har ju inte varit mindre i år, med Sankt Göran som pågår och nya Stridshjälm 24 som ska beställas och förberedas, säger Anders Johnsson, handläggare logistik med ansvar för personlig utrustning.

Under morgonen har man genomfört kvalitetssäkring av personliga mått på T 2.

– Nu sitter min kollega och knappar in i Excel så vi ser diffarna, det är viktigt inför kommande driftsättningar, säger Anders Johnsson.

De 75 gallervagnarna står trångt och är fyllda till bredden med nya MSU24. Det är första gången som arméförvaltare Kenneth Felldén, av logistikchefen utsedd införandeledare, är på plats under en pårustning. Han är förväntansfull inför att dörren ska öppnas och pårustningslinjen starta.

– Höjdpunkten är ju när de får känna och ta i det här, säger han och tar upp ett par långkalsonger i ull: jag kan inte tänka mig att det går att köpa något som är bättre än det här.

60.000 uppsättningar MSU24 är inköpt till grundorganisationen, 2027 läggs nästa beställning – och där finns möjlighet för justeringar.

Jag kan inte tänka mig att det går att köpa något som är bättre än det här.

Kenneth Felldén känner på stridsjackan.

– Ser du alla punkter i den? Det här är flamskyddat tyg med invävt kol som vid brand aktiveras och sprids ut – det fattar inte eld, eftersom det redan har brunnit.

Framför allt är Kenneth Felldén nöjd med att systemet innehåller underkläder för kvinnor.

– Det är stor skillnad i beställandet, för första gången har vi inte sagt hur en produkt ska vara. Det här företaget som har gjort bh:n, säger han och lyfter upp den.

– De lever ju på att ta fram bh:ar och har mycket mer erfarenhet på området än vad vi som beställare har.

Bodens artilleriregemente, A 8, Norrbottens regemente, I 19, och Trängregementet, T 2, är sist ut med driftsättning under våren. Under tredje kvartalet fortsätter införandet, men då kan hela garnisonerna komma att pårustas samtidigt.

– Nu behöver flera logistikenheter, runt om på garnisonerna, ha både M90-systemet och MSU24-systemet. För dem hade det varit enklare om vi hade utrustat garnisonsvis, ett mer samlat införande hade också inneburit en mindre belastning av reservuppsättningar. Jag kommer att föreslå den förändringen för logistikchefen, säger Kenneth Felldén.

Arméförvaltaren har inte själv nya MSU24, hur kommer det sig?

– Nej, jag var med när vi fick ut fältuniform 90 och då gick personer som är i den ålder jag är nu först till förråden och hämtade ut. Vi som var på trupp fick ställa oss längst bak i kön. Det ska inte hända den här gången.

Fänrik Pontus Ehrström, plutonchef, blir tredje anställd att ta plats i pårustningslinjen. Han har kommit till station 2: värmejacka och snöjacka.

– Materialet känns robust. Jag är positivt överraskad, den förra värmejackan hade inget skalmaterial, säger han.

Även sergeant Simon Spencer har hittat upp till pårustningen.

– Den är mer kompakt och lättare att kunna packa ihop, men materialet är kanske inte lika slitstarkt.

Det sistnämnda får han medhåll från fänrik Hedvig Björkman, instruktör, i:

– Nej, jag är fan inte imponerad, den känns ju inte lika hållbar. Och den prasslar så mycket.

Sergeant Linn Norberg, instruktör, ser däremot fram emot en ersättare till värmejacka 90, ofta kallad komarocken.

– Komarocken har varit bökig och otymplig, så detta har jag taggat för.

Allt skulle ju lämnas in i dag, blev det så?

– Nja, jo, äsch. Någon liten kärlek kan det vara att det finns kvar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: MSU24

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.