Senast publicerat
Senast publicerat:

Markstridsuniform 24 driftsatt på T 2: ”Materialet känns robust”

Pårustning av Markstridsuniform 24 pågår för fullt vid Trängregementet i Skövde – denna gång är det inte värnpliktiga utan yrkesanställda som får testa den nya uniformen. Förväntningarna är höga på både passform och funktionalitet.

Foto: Emil Malmborg

Viss sentimentalitet när värmetröja 90 lämnades in, över kalsongerna fälldes däremot få tårar – och det råder stor förväntan över förbättrad materialfunktion. Försvarsmaktens förband har börjat pårusta Markstridsuniform 24, MSU24, och turen har kommit till Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

Maria Widehed

Kön ringlar sig lång runt serviceförrådet inne på Trängregementet, T 2, på Skövde garnison. Det är en tisdagsförmiddag i maj och precis som vanligt såhär års ska fältuniform 90 rustas av. Men den här gången är det inte värnpliktiga som står i kö.

I februari blev Norrlands dragonregemente, K 4, först. Nu är det dags för drygt 160 anställda på T 2 att pårusta Markstridsuniform 24, MSU24.

– Man förväntar sig att den ska sitta bra och att det ska finnas något för alla vädertyper, så man varken behöver frysa eller svettas. Och att den är riktigt bra att kunna bygga lager på lager, säger fänrik Emma Karlsson, instruktör, som står långt fram i kön.

Hon var en av de värnpliktiga som utvärderade ett av fyra olika uniformssystem innan de nordiska länderna enades det gemensamma nordiska uniformssystemet, NCU.

Liknande läsning:

– Den största skillnaden i uniformen jag testade mot den det blev är i hur knä- axel- och armbågsskydd sitter. Den här verkar klart bättre.

Framför allt har man ju sett fram emot nya underkläder.

I de delar av projektet som genomförts i Sverige har kvinnor deltagit vid tester av uniformssystemet, men inga kvinnliga yrkesmilitärer var delaktiga under de berednings- och beslutsprocesser som är kopplade till beställningarna – något som fått kritik av Försvarsmaktens internrevision. Förväntningarna på att uniformen ska vara väl anpassad för kvinnor har varit stor hos Emma Karlsson.

– Framför allt har man ju sett fram emot nya underkläder.

Pårustning01

Det är pårustningsdag vid T 2 i Skövde. Den nya Markstridsuniform 24 delas ut – ett nytt steg i övergången från M90-systemet.

Foto: Emil Malmborg

09.30 öppnas dörrarna till förrådet. Förrådsman Marie Alexandersson ansvarar för station 5 – här lämnas fältskjortor och långkalsonger. Allt stämmer när fänrik Mimmi Karlsson, instruktör, packar upp inne på förrådet.

– Fältskjortorna kommer jag att sakna. De är bra, de fyller sin funktion, säger hon och tillägger:

– Det är en helt annan sak med kalsongerna, dem är det bara skönt att bli av med.

Det är lättare att avrusta värnpliktiga, säger förrådsman Alexandersson.

– Ja det kan man lugnt säga, men vi är stenhårda den här gången. De måste lämna in ett visst antal för att få ut det nya.

Sergeant Simon Spencer, instruktör, hade helst sluppit lämna ifrån sig värmetröja 90.

– Den är hur go som helst, min var från -94 och kändes som ny. Jag vet inte hur dessa nya kommer att kännas efter 35 år, men de har mycket att leva upp till. Men kallingarna gav ingen tår i ögat att lämna ifrån sig.

Instruktör Simon Spencer

Sergeant Simon Spencer har svårt att släppa sin gamla värmetröja från 1994. “Den var hur go som helst”, säger han.

Foto: Emil Malmborg

Pårustningen får däremot inte plats inne på serviceförrådet, i stället använder man den träpanelklädda ovanvåningen i byggnad 75. På väggen påminner svartvita foton om pårustningen som skedde här 1985.

– Driftsättningen har funkat bra, men det har varit stressigt och kräver mycket arbete med två uniformssystem – den ordinarie verksamheten har ju inte varit mindre i år, med Sankt Göran som pågår och nya Stridshjälm 24 som ska beställas och förberedas, säger Anders Johnsson, handläggare logistik med ansvar för personlig utrustning.

Under morgonen har man genomfört kvalitetssäkring av personliga mått på T 2.

– Nu sitter min kollega och knappar in i Excel så vi ser diffarna, det är viktigt inför kommande driftsättningar, säger Anders Johnsson.

Nya underkläder för kvinnor i MSU 24

Nya material, förbättrad passform och särskilt framtagna underkläder för kvinnor – förväntningarna är höga på MSU24.

Foto: Emil Malmborg

De 75 gallervagnarna står trångt och är fyllda till bredden med nya MSU24. Det är första gången som arméförvaltare Kenneth Felldén, av logistikchefen utsedd införandeledare, är på plats under en pårustning. Han är förväntansfull inför att dörren ska öppnas och pårustningslinjen starta.

– Höjdpunkten är ju när de får känna och ta i det här, säger han och tar upp ett par långkalsonger i ull: jag kan inte tänka mig att det går att köpa något som är bättre än det här.

60.000 uppsättningar MSU24 är inköpt till grundorganisationen, 2027 läggs nästa beställning – och där finns möjlighet för justeringar.

Jag kan inte tänka mig att det går att köpa något som är bättre än det här.

Kenneth Felldén känner på stridsjackan.

– Ser du alla punkter i den? Det här är flamskyddat tyg med invävt kol som vid brand aktiveras och sprids ut – det fattar inte eld, eftersom det redan har brunnit.

Framför allt är Kenneth Felldén nöjd med att systemet innehåller underkläder för kvinnor.

– Det är stor skillnad i beställandet, för första gången har vi inte sagt hur en produkt ska vara. Det här företaget som har gjort bh:n, säger han och lyfter upp den.

– De lever ju på att ta fram bh:ar och har mycket mer erfarenhet på området än vad vi som beställare har.

Bodens artilleriregemente, A 8, Norrbottens regemente, I 19, och Trängregementet, T 2, är sist ut med driftsättning under våren. Under tredje kvartalet fortsätter införandet, men då kan hela garnisonerna komma att pårustas samtidigt.

– Nu behöver flera logistikenheter, runt om på garnisonerna, ha både M90-systemet och MSU24-systemet. För dem hade det varit enklare om vi hade utrustat garnisonsvis, ett mer samlat införande hade också inneburit en mindre belastning av reservuppsättningar. Jag kommer att föreslå den förändringen för logistikchefen, säger Kenneth Felldén.

Arméförvaltaren har inte själv nya MSU24, hur kommer det sig?

– Nej, jag var med när vi fick ut fältuniform 90 och då gick personer som är i den ålder jag är nu först till förråden och hämtade ut. Vi som var på trupp fick ställa oss längst bak i kön. Det ska inte hända den här gången.

Kenneth Felldén visar upp nya MSU 24

Arméförvaltare Kenneth Felldén, som leder införandet av MSU24, visar upp den nya uniformen – särskilt nöjd är han över att systemet för första gången innehåller underkläder framtagna för kvinnor.

Foto: Emil Malmborg

Fänrik Pontus Ehrström, plutonchef, blir tredje anställd att ta plats i pårustningslinjen. Han har kommit till station 2: värmejacka och snöjacka.

– Materialet känns robust. Jag är positivt överraskad, den förra värmejackan hade inget skalmaterial, säger han.

Även sergeant Simon Spencer har hittat upp till pårustningen.

– Den är mer kompakt och lättare att kunna packa ihop, men materialet är kanske inte lika slitstarkt.

Det sistnämnda får han medhåll från fänrik Hedvig Björkman, instruktör, i:

– Nej, jag är fan inte imponerad, den känns ju inte lika hållbar. Och den prasslar så mycket.

Sergeant Linn Norberg, instruktör, ser däremot fram emot en ersättare till värmejacka 90, ofta kallad komarocken.

– Komarocken har varit bökig och otymplig, så detta har jag taggat för.

Allt skulle ju lämnas in i dag, blev det så?

– Nja, jo, äsch. Någon liten kärlek kan det vara att det finns kvar.

Pårustning07

Nya Markstridsuniform 24 rullas ut på Trängregementet. I vårens pårustning får yrkesanställda ta del av det nya uniformssystemet som ska ersätta M90.

Foto: Emil Malmborg

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsmakten låter FOI utvärdera Noaks roll och framtida form. Samtidigt var oklarheter om ansvar och innehåll nära att stoppa årets försvarsmaktsgemensamma konferens. Nu genomförs den ändå – efter nya samtal mellan Försvarsstaben, Ledningsregementet och nätverket för kvinnor i Försvarsmakten.

Maria Widehed
Jämställdhet

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera Nätverk officer/anställd kvinna, Noak. I beslutet, som Officerstidningen har tagit del av, beskrivs Noaks status inom myndigheten som oklar. Försvarsmakten skriver att nätverket ”saknar förankring i arbetsordningen och uppdrags-/kommandokedjan”.

Central nivå uppges sakna en lägesbild av nätverkets organisation, styrning, prioriteringar och verksamhet. FOI ska bland annat undersöka mandat, roller och beslutsvägar samt vilket stöd nätverken får lokalt genom finansiering och arbetstid.

Utvärderingen ska också undersöka vilka konkreta effekter Noak har haft på Försvarsmaktens verksamhet samt om det finns belägg för att nätverket har påverkat kvalitet, effektivitet eller samordning. I bakgrunden till beslutet hänvisar Försvarsmakten bland annat till inträdet i Nato.

Beslutet om att utreda Noak fattades den 2 juni i år av personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad. Sex dagar senare gav Försvarsstabens cyberenhet, FST cyber, uppgiften att genomföra Försvarsmaktens Noak-konferens den 3 till 4 december till Ledningsregementet, LedR.

Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda.

Konferensen genomfördes tidigare årligen av Högkvarteret, men upphörde under pandemin. När central nivå inte återupptog den frågade Noak vid LedR 2025 om förbandet kunde arrangera en konferens för hela Försvarsmakten. Den genomfördes i Enköping i december förra året med omkring 430 deltagare.

Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson. På Instagram beskrev ÖB efteråt Noak som ett viktigt forum för dialog, kunskapsdelning och råd till chefer i linjen – som ”sanden mellan stenarna”.

– Vi fick mycket positiv återkoppling. Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda. Ofta riktar sig konferenser till chefer eller personer i vissa befattningar, säger fanjunkare Louise Rosdahl, ordförande för Noak vid LedR.

Enligt henne fördes efter årsskiftet sedan diskussioner om vem som skulle ansvara för höstens konferens. Louise Rosdahl uppfattade att Försvarsstaben inte ville ta ett övergripande ansvar och beskedet blev att LedR återigen fick genomföra konferensen, med stöd från förbandschefen.

I uppgiften till LedR inför årets konferens står att den ska bidra till att behålla kvinnor i Försvarsmakten, utveckla kultur och ledarskap samt öka förståelsen för hur normer och beteenden påverkar arbetsmiljö och chefskap. Konferensen ska kunna samla upp till 500 deltagare. Senast den 31 augusti skulle LedR lämna en skriftlig genomförandeplan till FST cyber.

Enligt Louise Rosdahl var planeringen i stort sett färdig i augusti. Inbjudan skulle skickas ut av stridskraften, eftersom det skulle ge konferensen större legitimitet i organisationen.

Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben.

Men strax före utskicket fick LedR besked om att processen pausats för fortsatt beredning på högre nivå. Enligt Louise Rosdahl ändrade stridskraften och Försvarsstaben därefter i inbjudan. Ändringarna skulle bland annat tydliggöra att Noak-konferensen och Försvarsmaktens jämställdhetskonferens i januari 2027 inte är samma sak. En person från Försvarsstaben hade också bjudits in som talare – utan dialog med gruppen som planerade konferensen vid Noak LedR.

Noak vid LedR meddelade då att nätverket inte längre ville ansvara för planeringen.

– Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben. Om stridskraften och Försvarsstaben först är tydliga med att planeringsansvaret ska ligga på organisationsenheten och ansvarsfördelningen sedan förändras under processens gång, bedömer vi att det är naturligt att även det övergripande planeringsansvaret följer med, sa Louise Rosdahl då.

Konferensen var dock aldrig formellt inställd. Kommunikationschefen vid LedR, Sara Svallin, skrev i ett svar till Officerstidningen att den formella uppgiften låg kvar på förbandet, som inte har velat kommentera frågan ytterligare.

Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné uppgav samtidigt att myndigheten skulle invänta FOI:s utvärdering innan man gick vidare med konferensen.

– Vi kan inte föregripa den. Vi ser fram emot resultatet och därefter kan vi ta nästa steg, sa han då.

När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen.

Efter veckor av samtal mellan FST cyber, LedR och nätverket beslutades dock gemensamt att konferensen ska genomföras enligt plan. Nätverket lämnade nya ändringsförslag till inbjudan.

– Jag och andra i nätverket tror, trots allt som händer, att det finns en väldigt stor vinst i att genomföra konferensen. När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen att fortsätta, säger Louise Rosdahl idag.

Officerstidningen har sökt ansvariga vid FST cyber och Försvarsstabens centrala jämställdhetsfunktion. Frågorna har bland annat handlat om varför konferensplaneringen pausades, ändringarna i inbjudan, FOI:s utvärdering samt hur Försvarsstaben ser på Noaks framtida status, finansiering och möjlighet att bedriva verksamhet på arbetstid. Ingen företrädare för funktionerna har velat ställa upp på en intervju.

Personer med insyn som har hört av sig till Officerstidningen beskriver en frustration över Försvarsstabens hantering av Noak. De upplever att nätverket får stöd i offentliga uttalanden från myndighetens högsta ledning, samtidigt som initiativ fördröjs, ifrågasätts eller skickas tillbaka för ny beredning.

”Vad ska våra chefer och yrkesofficerare göra när ÖB säger en sak, den formella styrningen pekar åt samma håll, men en central funktion i praktiken säger något annat?” undrar en person som har hört av sig.

Rickard Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson

Försvarsmaktsförvaltare

Försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson betonar att han inte företräder vare sig Noak eller Försvarsstaben i frågan. Han framhåller däremot att jämställdhetsarbetet sker på flera håll inom myndigheten.

– Det sker genom Noak, i linjen och i Försvarsstaben. Vi ska tillsammans bygga en mer jämställd och därmed starkare försvarsmakt. Svårare än så är det inte, säger han och fortsätter:

– I nätverken har vi en möjlighet att ha örat mot marken och känna av de lokala vibbarna ute i organisationen. Det som händer i ett nätverk blir ofta väldigt dynamiskt och starkt förankrat. Därför är jag mån om att de här nätverken finns.

Samtidigt betonar han att nätverket och Försvarsmaktens formella jämställdhetsarbete har olika roller.

– Nätverken ska inte styras. Jämställdhetsarbetet i linjen styr vi, men inte nätverken. Det är viktigt för mig.

Rickard Wilhelmsson vill inte slå fast att turerna kring konferensen visar på ett generellt styrningsproblem.

– Däremot uppfattar jag att det kan finnas ett förståelseglapp och att alla kanske inte har förstått skillnaden mellan linjearbetet och nätverket. Där kan vi bli tydligare.

Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

Han uppfattar FOI:s utvärdering som ett sätt att få en lägesbild av nätverket.

– Det är inte fel att titta på effekthöjande åtgärder. Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

Att konferensen nu genomförs välkomnar han.

– Konferensen ger ett stort värde. Det känns jättebra att den blir av och jag kommer att vara där.

Louise Rosdahl vill framgent se en mer direkt dialog mellan nätverken och Försvarsstaben.

– Det behöver byggas en brygga. När chefer säger att de stöttar verksamheten måste det också märkas i det som händer längre ner i organisationen. Vi är en försvarsmakt och en myndighet som ska arbeta mot samma mål, säger hon.

Hon ser positiva delar i att nätverken utvärderas, men är kritisk till hur uppdraget har kommunicerats nedåt i organisationen.

– Informationen vi fick av Försvarsstaben kunde med fördel ha varit tydligare. Och jag reagerar på att man bara tittar på 2025 och 2026. Då riskerar man att få en ögonblicksbild.

FOI:s preliminära resultat ska presenteras i november och rapporten ska lämnas i början av 2027. Rickard Wilhelmsson är tydlig med att uppdraget inte ska tolkas som att nätverket är på väg att avvecklas.

– Det finns ingen avsikt från central nivå att lägga ner eller stoppa Noak. Det har aldrig funnits.

Ur arkivet: