Ny FOI-rapport: Ryssland befäster sin militära förmåga

Under 2020-talet kommer Ryssland att befästa de omfattande resurser som tillförts de väpnade styrkorna det gångna decenniet. Ryssland kommer även att fortsätta sina försök att splittra väst och aggression i det egna närområdet kan förekomma. Det här skriver Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en framtidsspaning om Rysslands militära förmågor.

Att överraska och använda alla tillgängliga medel är deras strategi och enda sättet att inte bli överraskad är att inse att vi kommer att bli överraskade, säger Gudrun Persson.

De senaste tio åren har Ryssland stärkt sin militära förmåga genom omfattande rustningsprogram och storskalig övningsverksamhet. Man har även utvecklat sina icke-militära färdigheter med telekrigföring, cyberförmågor och påverkansoperationer. I rapporten Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv – 2019, framställs dagens Ryssland som en potent militärmakt med förmåga att både initiera ett lokalt krig och påverka länder i väst med desinformationskampanjer och manipulation av it-baserade system.

– Ryssland har haft en stark kapacitetsökning sedan 2008 och nu är man en effektiv och skicklig militärmakt, säger Gudrun Persson, Rysslandsexpert och en av forskarna bakom FOI-rapporten. Målet för Ryssland är att bli erkänt som en global stormakt.

Ryssland bedöms nu lämna den intensiva expansionsfas landet befunnit sig i och övergå i en konsolideringsfas där man befäster och trimmar de resurser som tillförts militären. Det här väntas leda till ytterligare förstärkningar av de väpnade styrkorna genom ett bättre utnyttjande av tillgängliga medel och ökad effektivitet i produktionen av förband och system. En viss fortsatt expansion av materiel och vapen kan heller inte uteslutas.

» I Ryssland anser man att det finns en konflikt med väst, som västländerna har startat, och den har man rätt att försvara sig mot. «

– När det gäller fjärrstyrda kort- och medeldistansräckviddiga missiler för fjärrstrid kan de komma att fördubblas i antal de närmaste tio åren. I dag har man cirka 1  300 robotar för fjärrstridsbekämpning, säger Gudrun Persson.

Hur Ryssland planerar att använda sina militära förmågor under 2020-talet är oklart, men Gudrun Persson menar att det är viktigt att vara medveten om de ryska förmågorna. Den ryska ledningen gör ingen hemlighet av att man uppfattar väst som ett reellt hot mot ryska intressen.

– Man vill splittra saman-hållningen inom EU, så split i den transatlantiska länken och försvaga de västerländska samhällssystemen. I Ryssland anser man att det finns en konflikt med väst, som västländerna har startat, och den har man rätt att försvara sig mot, säger Gudrun Persson.

Ryssland har även ett uttalat intresse av de stater som ingick i det forna Sovjetunionen, det Putin brukar kalla det postsovjetiska rummet. Gudrun Persson säger att den ryske presidenten talar om att han anser att ukrainare och ryssar är ett folk.

– Också övriga centralasiatiska länder ingår i Rysslands intressesfär och Putin är tydlig med att han anser att Ryssland har rätt till dessa. Vad det kommer att innebära i praktiken återstår att se, men Ryssland är ytterst flexibelt och vi kan inte förvänta oss några tydliga varningstecken i god tid innan ett agerande.

– Att överraska och använda alla tillgängliga medel är deras strategi och enda sättet att inte bli överraskad är att inse att vi kommer att bli överraskade. Att luta sig tillbaka för att det inte har hänt något på fem år är fel väg att gå.

Gudrun Persson konstaterar att det finns lärdomar att dra av Rysslands agerande de senaste tio till tolv åren. Bland annat att regimen inte räds att rita om Europas karta med våld.

Gudrun_Persson2 (2)
Gudrun Persson, rysslandsexpert

– Ryssland har visat att de är beredda att ta till våld och militära medel i strid mot internationella konventioner för att nå sina mål och man drar sig inte för offentliga lögner. Den 4 mars 2014 fick Putin frågan på en stor presskonferens om det fanns någon risk att Krim skulle inkorporeras i Ryssland. Hans svar på den frågan var nej, det fanns det inte. Den 18 mars var detta ett faktum. Det är sådant här som vi har att förhålla oss till. 

Utöver de Väpnade styrkorna talas det ofta om Rysslands förmåga inom området hybridkrigföring med icke-militära medel. Men från rysk sida handlar det inte om att fokusera på det ena eller det andra, utan att nyttja de medel som ger störst effekt i den aktuella situationen. 

– Ett exempel är konflikten i Donbas i Ukraina där artilleri används kombinerat med påverkanskampanjer och elektronisk krigföring, säger Gudrun Persson.

Den ryska staten har haft ett starkt stöd bland befolkningen för sina satsningar på försvaret, men nu verkar det som att opinionen är på väg att svänga. Putin tappar i popularitet och alltfler efterfrågar satsningar på välfärden.

– Om man ska lita på opinionsundersökningar har stödet för Putin minskat avsevärt sedan toppåren 14, 15 och 16 då invasionen i Ukraina ledde till en nationalistisk yra. Ryska familjer har haft reallönesänkningar fem år i rad och nu vill man att mer pengar ska läggas på vård, skola och omsorg. Samtidigt har de väpnade styrkorna ett mycket högt förtroende hos allmänheten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av maj slöts en överenskommelse inom flera förband i marinen om att höja lönerna för GSS. Men nu kommer uppgifter om att Försvarsmakten vill återkalla besluten. ”Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad”, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Under våren har förbanden i marinen diskuterat med Officersförbundets lokala föreningar om att höja lönerna för gruppbefäl, soldater och sjömän, GSS/K. Detta för att möjliggöra för förbanden att behålla personal och därmed undvika problem med att lösa sina tilldelade uppgifter. 

I slutet av maj fattade flera av marinens förbandschefer det formella beslutet om att lönerna för GSS/K ska höjas retroaktivt från den 1 april. Men när det här blev känt av högre chefer gavs order om att lönebesluten skulle återkallas, enligt uppgifter till Officersförbundet.

– Officersföreningarna inom marinen hörde tidigt av sig till oss – först var de positiva över att förbandscheferna kommit fram till det vi sagt länge, länge nämligen att lönerna för GSS/K måste höjas. Sedan återkom dom, förvånade och besvikna över vad de hade fått höra nämligen att förbandscheferna fått order om att frysa processen, säger Peter Löfvendahl som är förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vilka signaler har förbundet fått från föreningarna på de berörda förbanden?

– De är besvikna, arga och ledsna. Med all rätt.

Av Rals-avtalet framgår att förbandscheferna har mandat att sätta högre löner på sina medarbetare om de finner skäl för det. Inom marinen, precis som på många andra ställen i Försvarsmakten, har behovet att höja lönerna för GSS/K utöver ordinarie Rals identifierats, enligt Officersförbundet.

» Man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. «

På ett förband hann också det nya beslutet om höjda löner för GSS aktiveras. Ett 100-tal sjömän fick sina nya löner utbetalda i juni. På de andra förbanden har aktivering av de nya lönerna stoppats.

– Det är en styrka att förbandscheferna använder sina mandat att sätta löner på sin personal, men man tar sig samtidigt för pannan över att Högkvarteret ens tänker tanken att ta tillbaka redan fattade lönebeslut. Det är solklart så att det är cheferna för organisationsenheterna som har ansvaret att sätta löner. Nu har ju de, inom ramen för uppdragstaktiken, kommit fram till att lönerna för GSS/K behöver höjas för att man inte ska tappa viktig och erfaren kompetens. Men nu överprövas det helt plötsligt. I en tid då Försvarsmakten ska tillväxa. Jag tycker det är beklämmande att cheferna får smäll på fingrarna.

Enligt uppgifter till Officerstidningen har information om överenskommelsen om lönejusteringarna redan gått ut till anställda på några av förbanden.  

– ­Det är bedrövligt. För den enskilde soldaten eller sjömannen som har en låg lön är ju varenda krona oerhört viktig. För Försvarsmakten är det här struntsummor och det är oerhört småsint att agera på det här sättet. Dessutom är det, som jag var inne på tidigare, väldigt osnyggt ur ett ledarskapsperspektiv att köra över förbandscheferna på det här sättet, säger Peter Löfvendahl och tillägger:

– Sedan kan man fundera över hur Försvarsmakten vill uppfattas som arbetsgivare. Vill man behålla sin erfarna personal eller tycker man att det är okej att de slutar? Behandlas man som medarbetare på det här sättet och funderat över om man ska hitta på något annat så är det ju den här typen av agerande som uppmuntrar till att man tar steget över till någon annan arbetsgivare.

» Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad «

Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet.

Vad som nu kommer att hända är oklart. Officersförbundet följer frågan noga och avvaktar vilken väg Försvarsmakten tar. Om det visar sig att myndigheten bestämmer sig för att fatta nya lönebeslut, som alltså skulle innebära sänkta löner, kommer förbundet att agera.

– Är det så att myndigheten upphäver de nya lönerna då kommer vi påkalla tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet. Sedan får vi se hur långt vi behöver driva det här. Om Försvarsmakten går vidare skulle jag vilja säga att det saknar motstycke på svensk arbetsmarknad. Dessutom finns det många andra bottnar i det här – uppdragstaktik, trovärdighet och ledarskap är tre ord som dyker upp i mitt huvud. Vi är beredda att ta det så långt som det krävs för att få rätt. Dessutom är vi beredda att stödja förbandscheferna, om de har behov av det, säger Peter Löfvendahl.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en intervju.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post