Senast publicerat
Senast publicerat:

”Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva”

Foto: Filip Erlind

Under arbetet med sin doktorsavhandling har överstelöjtnant Anders Ekholm studerat israelernas högflexibla operationskonst och skapat ett unikt kontaktnät av ledande officerare inom den israeliska försvarsmakten. Det har påverkat hans syn på svensk försvarsförmåga, men också gjort honom till en efterfrågad expert i media på konflikten i Mellanöstern.

Linda Sundgren

Senaste året har Anders Ekholm blivit känd för allmänheten som en av de främsta experterna på den pågående konflikten i Mellanöstern. Gång på gång bjuds han in till mediala sammanhang för att dela med sig av sina kunskaper om det som sker mellan de stridande parterna. Första samtalet kom fyra dagar efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Då var det TV4:s eftermiddagsprogram ”Efter fem” som ville ha med honom i programmet. Sedan den första kvällen i tv-studion har Anders Ekholm deltagit i alltifrån nyhetssändningar till tidningsintervjuer och poddar. Han plockar fram ett dokument ur portföljen bestående av hophäftade A 4-sidor med tätskrivna rader. 

– Min fru tycker att det här är lite roligt så hon har loggat alla gånger jag medverkat i media, säger han och bläddrar bland pappren.

– Över 150 gånger har det blivit hittills. Först blev jag väldigt förvånad när de hörde av sig, men snart trillade polletten ner och jag insåg att det kanske inte är så många som kan det här ur mitt perspektiv och framför allt inte som har de kontakter jag har.    

Anders Ekholms nära relation till Mellanöstern inleddes 2020 när han började sin doktorandtjänst vid krigsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan i Stockholm. Under arbetets gång har han byggt upp ett brett kontaktnät av högt uppsatta israeliska militärer för att försöka förstå de mekanismer och principer som styr landets försvars- och krigsorganisation. 

– Mina kontakter består nästan uteslutande av generaler och de svarar oftast gärna på mina frågor. Men det är inte okomplicerat. Å ena sidan är de extremt öppna, å andra sidan extremt patriotiska och det måste jag hela tiden ha i åtanke. Hittills har jag inte uppfattat att någon försökt missleda mig, men jag är mycket vaksam på sådana tendenser. 

Hittills har jag inte uppfattat att någon försökt missleda mig, men jag är mycket vaksam på sådana tendenser.

Anders Ekholm inledde sin militära karriär 1994 som värnpliktig vid P 10 i Strängnäs, den ort där han också är uppvuxen. När förbandet lades ner 2005 förflyttades han till Ledningsregementet i Enköping och har sedan dess haft en rad olika befattningar. Han också genomfört flera utbildningar inom Försvarsmakten och redan under Arméns övergångsutbildning 2000 väcktes intresset för israelisk krigföring. 

– Jag har gått de skolor vi har för en svensk arméofficer, och med tilltagande irritation har jag tänkt att: varför tittar vi inte mer på Israel? Det finns många likheter mellan Sverige och Israel utöver totalförsvar och värnplikt och jag menar att vi kan lära oss mycket av dem. 

Liknande läsning:

På ett övergripande plan handlar Anders Ekholms avhandling om operationskonst, men mer specifikt tittar han på strategiskt och operativt djup. Han säger att när västvärlden talar om militärt djup handlar det nästan uteslutande om linjära djup – alltså framåt eller bakåt. Det beskrivs i termer av geografiska buffertzoner och stora förbandsmassor som kan avskräcka eller absorbera en motståndare. Men ett litet land som Israel, med en yta dubbelt så stor som Östergötlands och en befolkning på tio miljoner, saknar de fysiska förutsättningar som krävs för ett effektivt linjärt djup.  

– Men uppenbarligen har de ändå ett track record och har klarat sig genom upprepade konflikter, tidigare likväl som nu. Det har de gjort genom att skapa en annan form av djup som jag valt att kalla för ett cirkulärt djup, säger Anders Ekholm. 

AndersEkholm01

Två av Försvarshög­skolans främsta medieprofiler under senare år – Joakim Paasikivi, ­numera pensionerad överste­löjtnant, och Anders Ekholm – stöter på ­varandra i FHS lokaler.

Foto: Filip Erlind

Han beskriver det cirkulära djupet med en modell eller en funktion bestående av tre delar: projicera, manövrera och absorbera. Modellen ska stimulera till kreativ användning av till buds stående medel i kontrast till hur och med vad traditionen anger att verksamheten ska bedrivas. Premissen är att inte försöka passa in ett scenario i en på förhand bestämd ram eller idealmodell, utan att vara extremt flexibel för att kunna anpassa sig efter händelseutvecklingen och motståndarens agerande. 

– Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva och de ändrar sitt beteende innan de ens överväger att ge sig på en motståndare. De drivs också starkt av att aldrig upprepa sig, framför allt inte om det varit en lyckad operation. Upprepningar är ett stort no no, säger Anders Ekholm och fortsätter: 

– Israelerna är framgångsrika i sin operationskonst, men det är ett mycket krävande sätt att agera som fodrar enorm kreativitet och flexibilitet. Konstant rörelse och självtransformation är mycket jobbigare än att sitta nöjd och betrakta sin skapelse. 

Han berättar att israelernas syn på operationskonst också avspeglar sig i deras utbildning till generalsnivå. 

– De utbildar inte någon, de lär deltagarna att utbilda sig själva. Det gör man genom att försätta dem i olika situationer där de måste hitta nya vägar som ofta går utanför doktrinen och paradigmet. 

De drivs också starkt av att aldrig upprepa sig, framför allt inte om det varit en lyckad operation.

Hittills har Anders Ekholm besökt Israel fem gånger under arbetet med avhandlingen för att samla material. Framför allt genom intervjuer, men också via rundresor för att förstå landets geografiska förutsättningar i den militära kontexten. Han berättar att de möten han haft med israeliska officerare har gett honom en förståelse för deras sätt att kriga och tänka, men också gjort honom uppmärksam på kulturella skillnader mellan svenskar och israeler. 

– Jämfört med oss är israelerna mycket mer rakt på sak. Man behöver inte tycka likadant som dem, men man förväntas alltid ha en åsikt. Jag har många gånger fått repliker som ’Sluta nu, du behöver inte vara så himla trevlig och snäll. Säg vad du tycker i stället’. 

Det är något som också har påverkat hans forskning. 

– Nu generaliserar jag grovt, men om jag försöker intervjua en israelisk general så kommer personen i fråga att tröttna jättefort om jag försöker följa en intervjuguide som jag noggrant övervägt och förberett innan. De vill ha frihet, dialog och diskussion, och jag talar av erfarenhet. Jag körde i diket flera gånger innan jag förstod att jag måste lägga min intervjuguide åt sidan och låta dialogen styra samtalet.

Genom sina framträdanden i offentligheten har Anders Ekholm blivit ett bekant ansikte för många, och han berättar att han ibland blir stoppad på gatan av människor som berömmer hans pedagogiska förmåga att beskriva konflikten i Mellanöstern. Men läget i regionen är extremt känsligt och det är inte alla som uppskattar hans uttalanden. 

– Den första som ringde och skällde ut mig var en man som sannolikt hade ursprung i regionen, det kunde anas på brytningen. Han började samtalet i sansad ton, men så slog han plötsligt om och blev väldigt otrevlig och hotfull. Det var ganska omskakande och efter det tog vi bort mitt telefonnummer som tidigare legat helt öppet på FHS hemsida. 

Trots ett starkt engagemang i arbetet, säger Anders Ekholm att han alltid varit noga med att sätta familjen främst. Han och hustrun Maria Ekholm har hängt ihop sedan gymnasiet och bor tillsammans i ett hus på landet, granne med Anders gamla grundskola. Det är också här han hittar tid för avkoppling och återhämtning.   

– Senaste gången vi var ute med motorbåten var en av de där extremt varma höstdagarna. Vi släppte i ankaret och sedan låg vi bara där och lyssnade till klucket från vattnet. Det var otroligt avkopplande. Annars är jag ganska rastlös av mig och gillar att snickra på huset och meka. Jag har också börjat jaga och spela golf igen efter nästan 20 års uppehåll. 

AndersEkholm07

Den silverfärgade plutan är den gåva som som israeliska officerare får efter avslutad generalskurs.

Foto: Filip Erlind

Hittills har Anders Ekholm fått tre av avhandlingens artiklar publicerade i vetenskapliga, sakkunniggranskade tidskrifter, och den fjärde och sista artikeln är inlämnad för granskning. Nu tillbringar han den mesta tiden hemma vid datorn i Strängnäs för att justera och slutligen utforma den så kallade kappan, det ramverk som binder ihop hela arbetet. Efter snart fem års forskning är hans slutsats att svensk försvarsmakt har mycket att lära av israelerna inom området operationskonst. 

– Jag säger inte att vi ska kasta det vi har, men det vore bra om vi övervägde att ta till oss det cirkulära förhållningssättet också. Att följa doktriner och reglementen är bra, det gör att vi kan agera reflexmässigt och bli livsfarliga blixtsnabbt, men det gör oss samtidigt väldigt förutsägbara och därmed sårbara. Som kollegorna i Israel säger, fienden läser ju också din doktrin. 

Om allt går som planerat kommer Anders Ekholm att lägga fram sin avhandling för disputation våren 2025. Därefter hoppas han få möjlighet att fortsätta sin karriär på Försvarshögskolan. 

– Jag har precis skickat in min ansökan till chefsurvalsgruppen för att bli skärskådad på den nivån. Kanske kan jag också få en indikation på det reella värdet av att snart vara disputerad officer i en officerskår under akademisering. 

Fakta

Anders Ekholm

Ålder: Fyller 50 år i mars nästa år.

Familj: Hustrun Maria samt sönerna Lukas, 22, Jakob, 20, och Oskar, 16. Äldste sonen är specialist-officer vid Livgardet. 

Bor: Hus på landet
i Strängnäs.

Intressen: Golf (strax under fem i handikapp ”i alla fall en bra dag”), slalom, vara på sjön, jaga, snickra och meka med motorer. ”Vulkan-nörd” som bland annat bestigit den aktiva vulkanen Etna på Sicilien.

Karriär i urval:
1994: Värnplikt, vid P 10 i Strängnäs.

1999: Utlandstjänst i Kosovo (Swerap/KS01).

1996–1998:
Officershögskolan.

2005–2010: Olika befattningar på Ledningsregementet.

2010–2011: Stabs-
utbildning.

2016–2018: Högre stabsutbildning.

2020–: Doktorandtjänstgöring vid Försvarshögskolan.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Marinchef Johan Norlén har fattat beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Josefine Owetz
"Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt", säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinen står inför en omfattande omorganisation. Bakgrunden är ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, Sveriges medlemskap i Nato och behovet av en organisation som bättre motsvarar både dagens krav och framtida uppgifter. Sedan förra sommaren har ett arbete pågått med att se över hur marinen är organiserad idag.

– Vi har en organisation i dag som är anpassad för en helt annan säkerhetspolitisk situation. Stora delar av den är beslutad i början av 2000-talet. Sedan dess har omvärlden gått åt ett helt annat håll och vi har gått med i Nato. Dessutom tillväxer vi. Det är många saker som har förändrats och som skapat behovet av en förändring som gör att vi är anpassningsbara för framtiden, säger marinchef konteramiral Johan Norlén.

Den 24 maj fattade han beslut om marinens nya organisation. Beslutet innebär att dagens åtta organisationsenheter blir fem: Marinstaben, tre marina baser och Marinstridscentrum (idag Sjöstridsskolan). Marinen ska också få taktiska ledningsresurser för sjö, amfibie och ubåt.

Sjöstridsskolan kvarstår som organisationsenhet, men byter namn till Marinstridscentrum och blir ett krigsförband. 1:a ubåtsflottiljen, 3:e sjöstridsflottiljen, 4:e sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Älvsborgs amfibieregemente och Marinbasen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre regionala marina baser.

– Idag kallar vi det garnisoner, men imorgon blir det marina baser. Det är bara arbetsnamn fortfarande, men jag kallar det bas syd, ost och väst. Under de marina baserna finns sedan krigsförbanden som genomför verksamheter i olika beredskapsnivåer, säger Johan Norlén och fortsätter:

– En viktig del i detta är att alla förband i marinen blir krigsförband. Det är viktigt och vi försöker få till en sådan likhet mellan grundorganisation och krigsorganisation som det bara är möjligt.

De nya taktiska ledningsresurserna för sjö, amfibie och ubåt beskrivs som marinchefens resurser och ska kunna användas både nationellt och internationellt. Det kan bland annat handla om att förstärka Marinstaben eller bidra till Natorelaterade uppgifter, däribland bidrag till Commander Task Force, CTF, Baltic. CTF Baltic leder och samordnar Natos marina enheter som befinner sig i Östersjöregionen. De taktiska ledningarna ska bemannas genom ombildning av dagens olika flottiljledningar och kompletteras med reservofficerare.

– De taktiska ledningsresurserna kan användas för internationella uppgifter, till exempel för att kunna öva, ta emot eller leda ett CTF Baltic. Vi kommer antagligen ha en sådan ledningscentral på svenskt territorium senast 2032, säger Johan Norlén.

En av de största förändringarna är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser.

Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera.

– De administrativa uppgifterna och förvaltningsmässiga uppgifterna förskjuts och centraliseras i respektive region på de här marinbaserna. Det blir en HR-funktion för alla förband inom marinbasen, i stället för flera. Vi vill samla och merutnyttja kompetenser, säger Johan Norlén.

För krigsförbanden är tanken att förändringen ska ge större möjlighet att fokusera på att öva, träna och genomföra insatser. En bärande princip i den nya organisationen är att tydliggöra vilken nivå som gör vad, förklarar han.

– Förhoppningsvis uppnår vi en tydlighet i vilken nivå som gör vad. Marinstaben leder, de marina baserna samordnar och förbandsnivån genomför.

För de anställda i marinen kommer förändringen att innebära olika saker. De flesta kommer att ha kvar sina arbetsuppgifter, men med ny organisatorisk tillhörighet och i vissa fall en ny chef. Andra kan få helt nya uppgifter. Enligt underlaget ska civila medarbetare inte tvingas byta arbetsort eller arbetsområde, men antalet civila chefer ska reduceras. Marinchefen betonar att omorganisationen inte handlar om att säga upp personal och att inriktning är att byte av arbetsort i möjligaste mån ska undvikas.

– Vi vill inte bli av med en enda individ. Marinen är under stadig tillväxt och ska fortsätta att växa, säger Johan Norlén.

44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum

Däremot räknar han med att omkring ett 50-tal personer kan frigöras för andra uppgifter, framför allt handlar det om yrkesofficerare. Det kan handla om bemanning kopplad till Nato eller att förstärka Marinstaben och Marinstridscentrum. Den nya organisationen innebär att Marinstridscentrum ska få ett tydligare ansvar för marinens utveckling, innovation och erfarenhetshantering.

– Centrumet kommer också att ha ett utökat utbildningsben på västkusten. För det är den enda stora förändringen på krigsförbandsnivå idag, det blir att 44:e röjdykardivisionen kommer att byta namn och en del går upp i Marinstridscentrum. Namnet är inte klart, men någon form av marinens EOD- och röjdykarskola motsvarande. Den andra delen av krigsförbandet blir EOD-kompani som kommer hamna under marinbasen i Göteborg.

I veckan har marinchefen varit ute på rundresa och informerat de anställda om den nya organisationen. Arbetet med införandet fortsätter efter sommaren i lokala grupper ute på förbanden. Bemanningsarbetet påbörjas i mars 2027. En viktig del i arbetet framåt handlar om traditioner, tillhörighet och förbandskultur. Under införandet ska därför namn och traditioner hanteras särskilt.

– Utan tvekan är det mest känsliga att hantera de individer som byter arbetsuppgifter och förband. Den andra delen är hur vi bevarar de traditioner som finns och samtidigt skapar nya, säger Johan Norlén.

Beslutet om inriktningen för marinens nya organisation går nu vidare till Försvarsmaktens ledning. För att ändra i krigsförband och organisationer krävs politiska beslut. Målbilden är att den nya organisationen ska vara intagen den 1 januari 2029.

Se organisationsskiss på den nya organisationen här.

Fakta

Arbetet med ny marin

Det var sommaren 2025 som en projektgrupp tillsattes med uppdrag att analysera marinens nuvarande organisation och föreslå åtgärder till marinchefen på en ny marin indelning och gruppering. Innan årsskiftet lämnade gruppen sin slutrapport och därefter tog ett internt arbete vid. Under våren har olika spel på beslutsinriktningen genomförts med representanter från marinledningen, förbandschefer och förvaltare. Arbetstagarorganisationer och skyddsorganisationen har också deltagit

Källa: Marinen

Ur arkivet: