Svensken Johan i Ukraina: ”Vi måste ta smällen där den är”

Johan sa upp sig från sin tjänst i Försvarsmakten för att åka till kriget i Ukraina som frivillig. När Officerstidningen träffar honom har han utbildat ukrainska soldater i nio månader – mitt under pågående krig, fem kilometer från de ryska trupperna.

Johan har en bakgrund som instruktör i Försvarsmakten och hemvärnet. Sedan i somras utbildar han ukrainska soldater i grundläggande soldatfärdigheter. Foto: Privat

– Jag bestämde mig redan från början, så fort Rysslands angrepp på Ukraina skedde. Jag måste göra någonting. Jag hade inte kunnat se mig själv i spegeln om jag inte hade genomfört det här.

Johan, 48 år, tar en sipp av espresson när vi ses på ett fik i en Stockholmsförort i början av mars. Johan har pendlat mellan Sverige och Ukraina i perioder om nio veckor sedan midsommar förra året då han åkte iväg för första gången. 

Det tog några månader att förbereda resan, skapa kontakter och skaffa utrustning. 

– Det går inte att tänka att det är någon annan eller de som inte har barn som ska göra det. Det bor ett par miljoner människor i Ukraina som också har barn och som gör det här varenda dag. Jag har ingen dödslängtan, jag vill ju hem, jag vill bara utbilda dem och göra det så bra som det går, göra skillnad… Sedan vill jag ju tillbaka till mitt liv och vara pappa igen, säger han. 

Johan berättar att han är utbildad ammunitionsröjare och sedan lumpen har han alltid haft en fot kvar inom Försvarsmakten: han har tjänstgjort på utlandsmissioner i Bosnien och Kosovo, jobbat med utbildning av soldater inför utlandstjänst i Afghanistan och varit anställd som instruktör i hemvärnet. 

Men i maj förra året sade han upp sig.

– Man får inte göra sådant här om man är anställd i Försvarsmakten. Jag värnar om mina vänner i Försvarsmakten, om reglerna, om Sverige som nation och jag vill ha rent mjöl i påsen. Jag bryter inte mot några regler.

» Jag har ingen dödslängtan, jag vill ju hem, jag vill bara utbilda dem och göra det så bra som det går, göra skillnad… Sen vill jag ju tillbaka till mitt liv och vara pappa igen. «

När han berättade om planerna för sin närmaste chef var reaktionen positiv. ”Fantastiskt Johan, du kommer göra skillnad”, sade chefen, berättar han.

– Vi måste ta smällen där den är, vi kan inte låta Ryssland vinna den här fajten, det kommer drabba oss alldeles för hårt. Jag har en 6-åring och en 9-åring hemma i Sverige, de ska leva i en bra värld där man hjälper varandra.

Inför första resan fyllde han bilen med sjukvårdsmaterial såsom tourniqueter, droppnålar, förband, påsar för dropp och annat som han beskriver är svårt att köpa på plats i Ukraina. Tillsammans med andra frivilliga, däribland flera svenskar, tillbringade han första tiden med att hjälpa till med evakueringar och leverera diverse hjälpsändningar till behövande.
     I augusti började han utbilda ukrainska soldater, vilket han fortsatt med under året som gått. De är allt från tandläkare och bibliotekarier till skomakare och programmerare, berättar han. Samtliga är mobiliserade och mellan 20 och 55 år.

– Jag utbildar dem i grundläggande soldatfärdigheter, typ lumpen. Allt från hur man klär sig till hur man skjuter, kastar en handgranat och olika taktiska formationer. Det här är alltså människor som har noll militär förkunskap.

Försvarsmaktens minnesregel 7S har kommit väl till hands, berättar han, liksom sjukvårdsutbildning i enlighet med TCCC, Tactical Combat Casutality Care, som är USA:s riktlinjer för trauma- och stridssjukvård och som även används inom Nato, sjukvård som Johan själv tidigare utbildat sig i.

Den svenska militära grundutbildningen beskriver han som bra och välfungerande även för soldaterna som han utbildar i Ukraina. Att föregångsmannaskapet, förevisa och bära samma utrusning som rekryterna samt ha respekt för varandra, är ett framgångsrecept. Den största kompetensbristen är enligt Johan ledarskaps- och officersutbildning, men han säger också att det förekommer korruption – även allra längst ut i leden.

– Det förekommer mycket svågerpolitik och om du känner någon eller har varit någon slags lokal ledare blir du per automatik chef inom militären också. Du kan köpa dig en utbildning på papper och befälen roffar ibland åt sig av de medel som ges. Det är katastrof, säger han.

Striderna i Ukraina har nu pågått i över ett år och trots att ukrainarnas försvarsvilja och motståndskraft varit imponerande har Johan börjat se allt fler soldater som blivit slitna, trötta och bitvis omotiverade. Många har också vänner och familj som dödats i kriget och en ekonomi som tagit ifrån dem.

Runt två mil från den ryska gränsen och ibland så nära som fem kilometer från ryska styrkor utbildar Johan de ukrainska soldaterna. Tidigare under året utbildade han enheter närmare Kiev när grupperna roterade. 

Men i östra Ukraina är kriget mer påtagligt på daglig basis, och det finns inte längre tillräckligt manskap för att kunna genomföra rotationer. Därför sker utbildningen mitt under ordinarie verksamhet, många gånger i skyttegravar, i ingenmansland och under artilleribeskjutning, berättar han.

– Det är ju ett problem. Soldaterna har ju många gånger bott i skyttegravarna i nio månader utan permission, de är jävligt slitna och direkt efter en lektion måste de ibland gå ut i vaktpost eller åka på ett uppdrag.

» Ett befäl pekar att soldaterna ska ditåt men förklarar inte varför. Om befälet sedan dör står de andra kvar och väntar och kan inte ta egna initiativ. Det är så det funkar. «

Ljudet av artilleribeskjutning hörs konstant i öst. Men Johan beskriver det som att bo bredvid en flygplats, att man efter nio månader knappt hör det längre.

Kriget i Ukraina beskriver han som mer brutalt och råare än vad han anser har visats i svensk media. Det påminner inte om något han tidigare har upplevt under sina utlandsmissioner. 

– Ryssarna respekterar ju inte konventioner. Kryssningsrobotar stora som bussar skjuts in vanliga bostadshus. Man ser sönderbombade barn och människor som blir överkörda. De siktar in sig på sjukhus och ambulanser.

I mitten av mars utfärdade internationella brottmålsdomstolen (ICC) en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnkommissionär Maria Lvova-Belova, misstänkta för folkrättsbrott i Ukraina.

I staden Bachmut i östra Ukraina har det pågått intensiva strider under de senaste månaderna. Striderna i området har Iett till stora förluster hos de ryska styrkorna. ”Det gödslas med människor”, beskriver Johan det som. 

– Det är taktik som under andra världskriget, fullkomligen idiotiskt. Det fattas många dumma beslut som gör att många människor dör i onödan. 

Uppdragstaktik är något som är svårt att följa och befälskedjorna beskriver Johan som långa. Operationssäkerheten existerar inte och i princip all kommunikation sker via mobiltelefon, om det inte är för enstaka egeninköpta komradios. Av det som Johan sett av hur ryska styrkor uppträder är mycket kvar i andra världskrigets kommandotaktik.

– Ett befäl pekar att soldaterna ska ditåt men förklarar inte varför. Om befälet sedan dör står de andra kvar och väntar och kan inte ta egna initiativ. Det är så det funkar. 

Men trots det verkar ryssarna ha mycket ammunition – och ny sådan. Johan säger att han flera gånger plockat upp hylsor som ser ut att vara nyproducerade och inte alls likt det han plockade upp tidigare under året, som han tyckte såg ut att vara från 1970-talet. 

– Vad jag förstår producerar de dygnet runt sju dagar i veckan. Det är artilleriet som vinner den här striden, ukrainarna behöver kunna skjuta mer på djupet. De behöver Himars. De behöver Archer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att man förbereder en våroffensiv när mer artilleri och stridsfordon från väst har anlänt. 

Men Johan befarar att Bachmut inom kort kommer att falla.

– Det finns bara två vägar ut ur Bachmut, den ena är mot oss och den andra mot dem. Resten är omgivet av ryssarna. Faller Bachmut står Slovjansk och Kramatorsk näst på tur, det är en farlig utveckling.

Om några dagar åker han tillbaka till Ukraina igen.

Hur länge stannar du?

– Till sommaren i alla fall, sedan får vi se. 

Hur ser du på att komma tillbaka till Försvarsmakten?

– Jag har faktiskt fått en förfrågan från mitt gamla kompani om att komma tillbaka, men det är inte upp till mig att bestämma, det är upp till Försvarsmakten i så fall. Jag skulle gärna jobba inom försvaret igen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.