Svensken Johan i Ukraina: ”Vi måste ta smällen där den är”

Johan sa upp sig från sin tjänst i Försvarsmakten för att åka till kriget i Ukraina som frivillig. När Officerstidningen träffar honom har han utbildat ukrainska soldater i nio månader – mitt under pågående krig, fem kilometer från de ryska trupperna.

Johan har en bakgrund som instruktör i Försvarsmakten och hemvärnet. Sedan i somras utbildar han ukrainska soldater i grundläggande soldatfärdigheter. Foto: Privat

– Jag bestämde mig redan från början, så fort Rysslands angrepp på Ukraina skedde. Jag måste göra någonting. Jag hade inte kunnat se mig själv i spegeln om jag inte hade genomfört det här.

Johan, 48 år, tar en sipp av espresson när vi ses på ett fik i en Stockholmsförort i början av mars. Johan har pendlat mellan Sverige och Ukraina i perioder om nio veckor sedan midsommar förra året då han åkte iväg för första gången. 

Det tog några månader att förbereda resan, skapa kontakter och skaffa utrustning. 

– Det går inte att tänka att det är någon annan eller de som inte har barn som ska göra det. Det bor ett par miljoner människor i Ukraina som också har barn och som gör det här varenda dag. Jag har ingen dödslängtan, jag vill ju hem, jag vill bara utbilda dem och göra det så bra som det går, göra skillnad… Sedan vill jag ju tillbaka till mitt liv och vara pappa igen, säger han. 

Johan berättar att han är utbildad ammunitionsröjare och sedan lumpen har han alltid haft en fot kvar inom Försvarsmakten: han har tjänstgjort på utlandsmissioner i Bosnien och Kosovo, jobbat med utbildning av soldater inför utlandstjänst i Afghanistan och varit anställd som instruktör i hemvärnet. 

Men i maj förra året sade han upp sig.

– Man får inte göra sådant här om man är anställd i Försvarsmakten. Jag värnar om mina vänner i Försvarsmakten, om reglerna, om Sverige som nation och jag vill ha rent mjöl i påsen. Jag bryter inte mot några regler.

» Jag har ingen dödslängtan, jag vill ju hem, jag vill bara utbilda dem och göra det så bra som det går, göra skillnad… Sen vill jag ju tillbaka till mitt liv och vara pappa igen. «

När han berättade om planerna för sin närmaste chef var reaktionen positiv. ”Fantastiskt Johan, du kommer göra skillnad”, sade chefen, berättar han.

– Vi måste ta smällen där den är, vi kan inte låta Ryssland vinna den här fajten, det kommer drabba oss alldeles för hårt. Jag har en 6-åring och en 9-åring hemma i Sverige, de ska leva i en bra värld där man hjälper varandra.

Inför första resan fyllde han bilen med sjukvårdsmaterial såsom tourniqueter, droppnålar, förband, påsar för dropp och annat som han beskriver är svårt att köpa på plats i Ukraina. Tillsammans med andra frivilliga, däribland flera svenskar, tillbringade han första tiden med att hjälpa till med evakueringar och leverera diverse hjälpsändningar till behövande.
     I augusti började han utbilda ukrainska soldater, vilket han fortsatt med under året som gått. De är allt från tandläkare och bibliotekarier till skomakare och programmerare, berättar han. Samtliga är mobiliserade och mellan 20 och 55 år.

– Jag utbildar dem i grundläggande soldatfärdigheter, typ lumpen. Allt från hur man klär sig till hur man skjuter, kastar en handgranat och olika taktiska formationer. Det här är alltså människor som har noll militär förkunskap.

Försvarsmaktens minnesregel 7S har kommit väl till hands, berättar han, liksom sjukvårdsutbildning i enlighet med TCCC, Tactical Combat Casutality Care, som är USA:s riktlinjer för trauma- och stridssjukvård och som även används inom Nato, sjukvård som Johan själv tidigare utbildat sig i.

Den svenska militära grundutbildningen beskriver han som bra och välfungerande även för soldaterna som han utbildar i Ukraina. Att föregångsmannaskapet, förevisa och bära samma utrusning som rekryterna samt ha respekt för varandra, är ett framgångsrecept. Den största kompetensbristen är enligt Johan ledarskaps- och officersutbildning, men han säger också att det förekommer korruption – även allra längst ut i leden.

– Det förekommer mycket svågerpolitik och om du känner någon eller har varit någon slags lokal ledare blir du per automatik chef inom militären också. Du kan köpa dig en utbildning på papper och befälen roffar ibland åt sig av de medel som ges. Det är katastrof, säger han.

Striderna i Ukraina har nu pågått i över ett år och trots att ukrainarnas försvarsvilja och motståndskraft varit imponerande har Johan börjat se allt fler soldater som blivit slitna, trötta och bitvis omotiverade. Många har också vänner och familj som dödats i kriget och en ekonomi som tagit ifrån dem.

Runt två mil från den ryska gränsen och ibland så nära som fem kilometer från ryska styrkor utbildar Johan de ukrainska soldaterna. Tidigare under året utbildade han enheter närmare Kiev när grupperna roterade. 

Men i östra Ukraina är kriget mer påtagligt på daglig basis, och det finns inte längre tillräckligt manskap för att kunna genomföra rotationer. Därför sker utbildningen mitt under ordinarie verksamhet, många gånger i skyttegravar, i ingenmansland och under artilleribeskjutning, berättar han.

– Det är ju ett problem. Soldaterna har ju många gånger bott i skyttegravarna i nio månader utan permission, de är jävligt slitna och direkt efter en lektion måste de ibland gå ut i vaktpost eller åka på ett uppdrag.

» Ett befäl pekar att soldaterna ska ditåt men förklarar inte varför. Om befälet sedan dör står de andra kvar och väntar och kan inte ta egna initiativ. Det är så det funkar. «

Ljudet av artilleribeskjutning hörs konstant i öst. Men Johan beskriver det som att bo bredvid en flygplats, att man efter nio månader knappt hör det längre.

Kriget i Ukraina beskriver han som mer brutalt och råare än vad han anser har visats i svensk media. Det påminner inte om något han tidigare har upplevt under sina utlandsmissioner. 

– Ryssarna respekterar ju inte konventioner. Kryssningsrobotar stora som bussar skjuts in vanliga bostadshus. Man ser sönderbombade barn och människor som blir överkörda. De siktar in sig på sjukhus och ambulanser.

I mitten av mars utfärdade internationella brottmålsdomstolen (ICC) en arresteringsorder mot Rysslands president Vladimir Putin och landets barnkommissionär Maria Lvova-Belova, misstänkta för folkrättsbrott i Ukraina.

I staden Bachmut i östra Ukraina har det pågått intensiva strider under de senaste månaderna. Striderna i området har Iett till stora förluster hos de ryska styrkorna. ”Det gödslas med människor”, beskriver Johan det som. 

– Det är taktik som under andra världskriget, fullkomligen idiotiskt. Det fattas många dumma beslut som gör att många människor dör i onödan. 

Uppdragstaktik är något som är svårt att följa och befälskedjorna beskriver Johan som långa. Operationssäkerheten existerar inte och i princip all kommunikation sker via mobiltelefon, om det inte är för enstaka egeninköpta komradios. Av det som Johan sett av hur ryska styrkor uppträder är mycket kvar i andra världskrigets kommandotaktik.

– Ett befäl pekar att soldaterna ska ditåt men förklarar inte varför. Om befälet sedan dör står de andra kvar och väntar och kan inte ta egna initiativ. Det är så det funkar. 

Men trots det verkar ryssarna ha mycket ammunition – och ny sådan. Johan säger att han flera gånger plockat upp hylsor som ser ut att vara nyproducerade och inte alls likt det han plockade upp tidigare under året, som han tyckte såg ut att vara från 1970-talet. 

– Vad jag förstår producerar de dygnet runt sju dagar i veckan. Det är artilleriet som vinner den här striden, ukrainarna behöver kunna skjuta mer på djupet. De behöver Himars. De behöver Archer.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att man förbereder en våroffensiv när mer artilleri och stridsfordon från väst har anlänt. 

Men Johan befarar att Bachmut inom kort kommer att falla.

– Det finns bara två vägar ut ur Bachmut, den ena är mot oss och den andra mot dem. Resten är omgivet av ryssarna. Faller Bachmut står Slovjansk och Kramatorsk näst på tur, det är en farlig utveckling.

Om några dagar åker han tillbaka till Ukraina igen.

Hur länge stannar du?

– Till sommaren i alla fall, sedan får vi se. 

Hur ser du på att komma tillbaka till Försvarsmakten?

– Jag har faktiskt fått en förfrågan från mitt gamla kompani om att komma tillbaka, men det är inte upp till mig att bestämma, det är upp till Försvarsmakten i så fall. Jag skulle gärna jobba inom försvaret igen.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Chefer vid Flygskolan uppges ha sjukskrivits på grund av arbetsmiljöfaktorer. Flygskolan vidtar nu åtgärder för att leva upp till sitt arbetsmiljöansvar, vilket leder till att införandet av SK 40 avbryts med omedelbar verkan.

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

190 000 personer besökte Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala när flygdagen arrangerades förra året.

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

– Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra. 

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

» Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

– Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005. 

– Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

» Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

"Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad."

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser. 

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

– Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post