Senast publicerat
Senast publicerat:

Kompetensinventering av NBO-officerare

Förbanden har fått i uppdrag att göra en inventering av kompetenser och utvecklingsplaner för NBO-officerare. Syftet är att stödja planeringen av antalet platser till nivåhöjande utbildningar, men viss oro finns för att det kan leda till tvingande byte av personalkategori.

Josefine Owetz
Anna Norén / Försvarsmakten
Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen, visar Officersförbundets medlemsundersökning.

Av befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas i dag 38 procent av officerare, enligt Försvarsmakten. Huvuddelen av denna bemanning består av officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. Enligt en skrivelse som gått ut till förbanden borde en stor andel av dagens NBO-officerare redan ha bytt personalkategori.

Samtliga förbandschefer har nu fått i uppdrag att på individnivå analysera och inkomma med utvecklingsplaner för NBO-officerare upp till OF 3. Analysen ska innehålla bedömning av dessa officerares kompetens och planerade utvecklingsplan och ska genomföras av individerna tillsammans med sin chef i samband med medarbetarsamtalet. 

– Vi behöver se över de utbildningsplatser som vi har planerat till nivåhöjande utbildning de kommande åren, för att undvika överplanering. Vi har för många utbildningsplatser relativt till individer som har möjlighet att gå fram till 2025, säger överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

Analysen ska också skapa en bild av personalvolymer samt underlätta kommande organisationsarbeten i Försvarsmakten.

– Vi vill omhänderta individens potential och intresse och identifiera dennes utveckling på sikt. Vi är fullt medvetna om att det finns många NBO-officerare som har utvecklat kompetens som taktiska officerare såväl som specialistofficerare har. Men i antal omfattar det runt 2 000 NBO-officerare som sitter på någon form av specialistofficersbefattning vilket gör det svårt för oss att planera vilken vilja individen har för att matcha det med organisationen, säger Peter Tagesson.

Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, berättar att förbundet har fått signaler från de lokala föreningarna om att skrivelsen har väckt många frågor och känslor bland medlemmar på förbanden.

– Det är inte konstigt att Försvarsmakten vill skaffa sig en grund för att planera vilket utbildningsbehov man har framöver. Däremot spär skrivelsen på misstänksamheten om att NBO-officerarna inte ska utvecklas i Försvarsmakten framöver. Den som idag sitter på en befattning och gör ett bra jobb ska inte behöva knuffas undan. Det finns behov av nyutbildade officerare, men fram till dess finns redan utbildade NBO-officerare som varje dag gör rätt saker med rätt kompetens och erfarenhet, säger han.

Liknande läsning:

Det var i Försvarsmaktens organisation 2013 som befattningar specifikt avsedda för den nya personalkategorin specialistofficerare infördes. Behovsanalysen som nu görs ska utgöra underlag för ett fortsatt införande av trebefälssystemet, förklarar Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

– Uppdraget syftar till att få en övergripande kontroll på våra kompetenser. Om vi kravsätter en organisation med felaktiga delar där vi tror att vi har en viss typ av kompetens så kommer det skapa en ogynnsam miljö för arbetstagare, samtidigt som Försvarsmakten får svårt att lösa sina uppgifter. Vi måste skapa verktyg och tydlighet så att individer kan ta ansvar för sin karriärutveckling, säger han.

Officersförbundet har tidigare uttryckt farhågor om att Försvarsmakten ska börja genomföra tvingande byten av grad bland NBO-officerare som är placerade på specialistofficersbefattningar.

– Förbundets uppfattning är att det inte finns någon anledning att tvinga NBO-officerare att byta grad. Det är ett succesivt arbete att växa in i en ny organisation. Dessa individer har kompetens att vara kapten eller major och har gått de utbildningar som krävs. Graden bär du med dig oavsett vilket jobb du gör. Utför du ett jobb som är kravsatt och beskriver en specialistofficer är du ändå i dag bäst lämpad för den befattningen, du blir inte bättre om du byter grad. Det som sker nu, medvetet eller omedvetet, skapar en oro och misstänksamhet bland NBO-officerare om deras framtid. Vi tror att risken är att många kommer att tappa en del av arbetsglädjen, säger Peter Löfvendahl.

Enligt Klas Eksell är inget beslut taget om tvingande byte av grad för officerare som bemannar befattningar avsedda för specialistofficerare.

– Inventeringen som görs nu ska ses som ett förarbete. Frivilligt intagande av ny gradbeteckning har gått väldigt bra på många platser och förband. Den största risken är att medarbetare har känslomässiga koppling till graden i stället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt och utveckling i andra personalkategorier. Vi befordrar in i specialistofficerssystemet och hittills har det skett på frivillig basis, säger han.

Förbandens analyser ska vara färdiga senast den 30 oktober.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sverige kommer att köpa fyra fregatter av det franska företaget Naval Group. Det meddelade regeringen på en pressträff på tisdagen. ”Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet”, säger försvarsminister Pål Jonson (M) om mångmiljardaffären. Fartygen ska levereras från 2030.

    Josefine Owetz
    Försvarsminister Pål Jonson (M), statsminister Ulf Kristersson (M), och överbefälhavare Michael Claesson under en pressträff ombord på Visbykorvetten HMS Härnösand. Regeringen presenterar vilket företag man ska inleda förhandlingar med för att köpa in fyra luftförsvarsfregatter

    Foto: Lars Schröder/TT

    Regeringen har beslutat att Sverige ska gå vidare i förhandlingar med franska Naval Group i anskaffningen av nya fregatter till marinen. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) på en pressträff ombord på HMS Härnösand vid Skeppsbron i Stockholm på tisdagsmorgonen.

    – De fartyg som bäst uppfyller de svenska kraven är det franska alternativet, säger statsminister Ulf Kristersson.

    Totalt handlar det om fyra fartyg av typen FDI, Frégate de Défense et d’Intervention. I Sverige ska fartygen benämnas Luleåklassen.

    – Det är en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripen introducerades på 80-talet. Det är en tredubbling av den svenska luftvärnsförmågan jämfört med i dag, säger Ulf Kristersson.

    Enligt försvarsminister Pål Jonson har tre faktorer varit särskilt viktiga för regeringens beslut: snabb leverans, hög leveranssäkerhet och att det är ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärnssystem.

    – Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i. Det här är en färdig design som redan är i produktion och med en mycket hög leveranssäkerhet. Detta är viktigt inte minst utifrån tidigare erfarenheter med utvecklingsprojekt, som ibland har dragit ut på tiden, säger Pål Jonson.

    Snabb leverans är helt nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi just nu befinner oss i.

    Även möjlighet till kostnadsdelning med Frankrike och Grekland, som också köpt fregatterna, har varit viktigt i övervägandet, enligt Pål Jonson. Därtill är det detta alternativ som Försvarets materielverk, FMV, och Försvarsmakten förordat att Sverige borde gå vidare med.

    – Myndigheternas synpunkter har varit viktiga för oss, säger Pål Jonson.

    Som Natoallierad behöver Sverige ytstridsfartyg som kan verka både i Östersjön och i Natos övriga operationsområde. De nya fregatterna ska ge marinen större uthållighet, högre luftförsvarsförmåga och möjlighet att bidra till Natos samlade luftförsvar.

    – I och med Natomedlemskapet har marinens roll förändrats. Utöver att hävda svensk territoriell integritet så ska vi numera även säkerställa och skydda transporter över havet, till oss och till våra allierade. Vi ska också bidra till alliansens behov utanför vårt direkta närområde, då krävs större fartyg med kvalificerat luftvärn och längre uthållighet, säger marinchef Johan Norlén i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats. 

    FMV får nu i uppdrag att inleda förhandlingar med franska myndigheter och Naval Group om anskaffning. Leveranserna bedöms kunna inledas från 2030, med leverans av ett fartyg per år fram till 2034.

    – Det är ett högt införandetempo som vi förväntar oss kunna få genom en sådan här upphandling, säger Pål Jonson.

    Slutpriset för de svenska fregatterna avgörs av vilka delsystem och beväpning som väljs, men snittpriset är runt tio miljarder styck, enligt regeringen.

    Fakta

    Förmågor hos de nya fregatterna
    FDI-fregatterna kommer att ha en mängd förmågor som långräckviddigt luftvärn av typ Aster 30 som kan skjuta ner ballistiska robotar. Det motsvarar Patriot-luftvärnet som finns på land och innebär att Sveriges långräckviddiga luftvärnskapacitet tredubblas.

    Som komplement finns medelräckviddigt luftvärn av typen CAMM-ER för försvar mot bland annat stridsflyg, kryssningsrobotar och drönare. Ubåtsjaktförmåga kommer också att finnas. 

    Svenska system som ingår i kravställningen är bland annat robotsystem 15 från Saab, Torpedsystem 47, G1X-radar och närskyddssystemet Trackfire samt 57 millimeters och 40 millimeters kanoner från BAE Systems Bofors.

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: