Kompetensinventering av NBO-officerare

Förbanden har fått i uppdrag att göra en inventering av kompetenser och utvecklingsplaner för NBO-officerare. Syftet är att stödja planeringen av antalet platser till nivåhöjande utbildningar, men viss oro finns för att det kan leda till tvingande byte av personalkategori.

Av de officerare som kan komma att beröras av en omgalonering är nio av tio kritiska till förändringen, visar Officersförbundets medlemsundersökning.

Av befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas i dag 38 procent av officerare, enligt Försvarsmakten. Huvuddelen av denna bemanning består av officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare. Enligt en skrivelse som gått ut till förbanden borde en stor andel av dagens NBO-officerare redan ha bytt personalkategori.

Samtliga förbandschefer har nu fått i uppdrag att på individnivå analysera och inkomma med utvecklingsplaner för NBO-officerare upp till OF 3. Analysen ska innehålla bedömning av dessa officerares kompetens och planerade utvecklingsplan och ska genomföras av individerna tillsammans med sin chef i samband med medarbetarsamtalet. 

– Vi behöver se över de utbildningsplatser som vi har planerat till nivåhöjande utbildning de kommande åren, för att undvika överplanering. Vi har för många utbildningsplatser relativt till individer som har möjlighet att gå fram till 2025, säger överste Peter Tagesson, chef för planeringssektionen vid Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret.

Analysen ska också skapa en bild av personalvolymer samt underlätta kommande organisationsarbeten i Försvarsmakten.

– Vi vill omhänderta individens potential och intresse och identifiera dennes utveckling på sikt. Vi är fullt medvetna om att det finns många NBO-officerare som har utvecklat kompetens som taktiska officerare såväl som specialistofficerare har. Men i antal omfattar det runt 2 000 NBO-officerare som sitter på någon form av specialistofficersbefattning vilket gör det svårt för oss att planera vilken vilja individen har för att matcha det med organisationen, säger Peter Tagesson.

» Förbundets uppfattning är att det inte finns någon anledning att tvinga NBO- officerare att byta grad. «

Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet, berättar att förbundet har fått signaler från de lokala föreningarna om att skrivelsen har väckt många frågor och känslor bland medlemmar på förbanden.

– Det är inte konstigt att Försvarsmakten vill skaffa sig en grund för att planera vilket utbildningsbehov man har framöver. Däremot spär skrivelsen på misstänksamheten om att NBO-officerarna inte ska utvecklas i Försvarsmakten framöver. Den som idag sitter på en befattning och gör ett bra jobb ska inte behöva knuffas undan. Det finns behov av nyutbildade officerare, men fram till dess finns redan utbildade NBO-officerare som varje dag gör rätt saker med rätt kompetens och erfarenhet, säger han.

Det var i Försvarsmaktens organisation 2013 som befattningar specifikt avsedda för den nya personalkategorin specialistofficerare infördes. Behovsanalysen som nu görs ska utgöra underlag för ett fortsatt införande av trebefälssystemet, förklarar Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell.

klas-eksell-personaldirektor
Klas Eksell, Försvarsmaktens personaldirektör

– Uppdraget syftar till att få en övergripande kontroll på våra kompetenser. Om vi kravsätter en organisation med felaktiga delar där vi tror att vi har en viss typ av kompetens så kommer det skapa en ogynnsam miljö för arbetstagare, samtidigt som Försvarsmakten får svårt att lösa sina uppgifter. Vi måste skapa verktyg och tydlighet så att individer kan ta ansvar för sin karriärutveckling, säger han.

Officersförbundet har tidigare uttryckt farhågor om att Försvarsmakten ska börja genomföra tvingande byten av grad bland NBO-officerare som är placerade på specialistofficersbefattningar.

– Förbundets uppfattning är att det inte finns någon anledning att tvinga NBO-officerare att byta grad. Det är ett succesivt arbete att växa in i en ny organisation. Dessa individer har kompetens att vara kapten eller major och har gått de utbildningar som krävs. Graden bär du med dig oavsett vilket jobb du gör. Utför du ett jobb som är kravsatt och beskriver en specialistofficer är du ändå i dag bäst lämpad för den befattningen, du blir inte bättre om du byter grad. Det som sker nu, medvetet eller omedvetet, skapar en oro och misstänksamhet bland NBO-officerare om deras framtid. Vi tror att risken är att många kommer att tappa en del av arbetsglädjen, säger Peter Löfvendahl.

Enligt Klas Eksell är inget beslut taget om tvingande byte av grad för officerare som bemannar befattningar avsedda för specialistofficerare.

– Inventeringen som görs nu ska ses som ett förarbete. Frivilligt intagande av ny gradbeteckning har gått väldigt bra på många platser och förband. Den största risken är att medarbetare har känslomässiga koppling till graden i stället för att fokusera på Försvarsmaktens tillväxt och utveckling i andra personalkategorier. Vi befordrar in i specialistofficerssystemet och hittills har det skett på frivillig basis, säger han.

Förbandens analyser ska vara färdiga senast den 30 oktober.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post