Skärpta flygrestriktioner efter ny hörselskada

Nya flygrestriktioner har införts på helikopter 14-systemet sedan ytterligare en medarbetare drabbats av tinnitus. För två år sedan utlovades bullerdämpande åtgärder som ännu inte genomförts. Materielområdesansvarig på helikoptersystemet säger att bullerproblemen nu har högsta prioritet.

Höga bullernivåer har varit ett problem på helikopter 14 sedan de första helikoptrarna i serien levererades. Männen på bilden har inga kopplingar till artikeln.

Efter sommaren stod det klart att ytterligare en person i besättningen på helikopter 14 i Ronneby drabbats av tinnitus. De flygrestriktioner som råder sedan tidigare har skärpts och chefen för helikopterflottiljen i Linköping, Jonas Nellsjö, ser mycket allvarligt på situationen.

– Vi måste lösa det här nu. Annars finns risken att personalen tappar förtroendet för systemet, säger han.

Enligt Nellsjö har den redan begränsade flygtiden för besättningarna kortats ytterligare. Trots det kan förbandet än så länge lösa sina uppgifter.

– Med de krav vi har i dag klarar vi verksamheten. Inga moment har tagits bort, men flexibiliteten i organisationen har gått ner, säger han.

Lars Nilsson är tekniker i flygtjänst (Tif) på helikopter 14 vid 1. Helikopterskvadron i Luleå och är en av de som drabbats av tinnitus. Han säger att bullret i helikoptern skapar stora problem och påverkar hela förbandets verksamhet.

– Vi har så långt till allt här uppe, men för att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. Det har hänt att vi i vissa fall fått skicka kabinbesättning med bil till Arvidsjaur för att byta besättning till hemresan, för att inte överskrida bullergränserna, säger han.

» För att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. «

Flygning längre än två timmar per dygn påverkar negativt med sus i öronen och trötthet som följd, berättar Lars Nilsson.

– För ett tag sedan hade vi en längre flygning till Abisko. Det tog två timmar att flyga dit och sedan körde vi ett tvåtimmarspass i fjällen så det blev totalt fyra timmar. Det nämndes att resan dit skulle ha en minimal påverkan eftersom kabindörren inte skulle vara öppna, men man kände sig ändå påverkad av flygningen efteråt, säger Lars Nilsson.

Den nyligen uppkomna hörselskadan i Ronneby har fått flygstaben i Uppsala att agera. Kenneth Karlsson är materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet.

– Vi ser allvarligt på situationen. Direkt efter att jag informerats om den uppkomna situationen anordnade jag ett möte med förbandsrepresentanter, flygläkare, tekniska chefer och produktionsledare på FMV för att diskutera lösningar, säger han.

Flera åtgärder ska vidtas. Bland annat installation av en bullerdämpande matta i innertaket i den bakre flygkabinen, den del av helikoptern där bullerproblemen uppstår. Bullerdämpande mattor var dock något som Högkvarteret redan i januari 2019 lovade att införskaffa skyndsamt, men som ännu inte finns att tillgå.

– Jag kan inte svara på varför det dröjt. Men nu har jag accelererat tidsplanen och räknar med att ha en prototyp på plats första kvartalet 2021. Sedan ska bullermattan testas och vi ska göra bullermätningar. Ger den önskad effekt kommer den att beställas för serietillverkning, säger Kenneth Karlsson.

Men en bullerdämpande matta kommer troligen inte att lösa hela problematiken, säger Kenneth Karlsson, och ytterligare åtgärder planeras. Däribland införande av hörselproppar i fler storlekar liksom kartläggning av personalens totala bullerexponering under en vanlig arbetsdag. Även ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinerna övervägs och diskussioner förs om installation av ett system för aktiv bullerreducering (ANR).

– I dagsläget utesluter vi inga åtgärder. Men oavsett insatser ska vi säkerställa att de ger önskad effekt. Vi vill inte införa något som skapar en falsk trygghet, säger Kenneth Karlsson.

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet

Höga bullernivåer och hörselskador hos flygande personal har följt helikopter 14-systemet sedan införandet. Problemen grundlades redan 2003 i samband med anskaffningen när man beslutade att inte köpa till ett system för aktiv bullerreducering i den bakre kabinen för att spara pengar. Hjälmarna som levererades med helikoptern var däremot avsedda för aktiv bullerreducering, och utan ett ANR-system i kabinen sjönk hjälmarnas hörselskyddande effekt markant. Besättningarna rapporterade om höga bullernivåer, tinnitus och hörselnedsättning och hösten 2017 infördes flygbegränsningar på systemet. Året efter försågs hjälmarna med passiv bullerdämpning och volymkontroll. Flygrestriktionerna lättade, men togs inte bort helt eftersom modifieringen av hjälmarna inte bedömdes lösa bullerproblemen fullt ut.

I januari 2019 lovade dåvarande ansvarig för helikoptersystemet på högkvarteret att bullerdämpande mattor skulle installeras i kabintaket på helikoptern, efter holländsk modell. Bullermattorna var prioriterade och man skulle vända sig till en lokal sadelmakare för snabb tillverkning. Men i dag, snart två år senare, finns fortfarande inga bullerdämpande mattor i helikopter 14. Även de modifierade hjälmarna behöver bytas ut; dels för att de inte är optimala, dels för att de snart faller för åldersstrecket. I juni 2016 gav Försvarsmakten i uppdrag till Försvarets materielverk att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14-systemet, men upphandlingen avbröts i april 2018 på grund av brist på pengar. Under 2020 har upphandlingen återupptagits.

– Enligt FMV kommer de nya hjälmarna att börja driftsättas ute på förband under kvartal två 2022, säger Kenneth Karlsson.

Men efter alla år av bullerproblem på helikopter 14, vad borgar för att ni ska komma till rätta med dem den här gången när ni inte lyckats med det tidigare?

– Nu börjar jag att med kraft lyfta upp problemen och åtgärda dem och jag gör det tillsammans med ett team av experter, säger Kenneth Karlsson. Glädjande för mig, jämfört med mina företrädare, är att det finns ekonomi att ta tag i problemen. Där känner jag mig stark.

Fakta
Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001FMV tecknar avtal med europeiska NHIndustries om leverans av 18 helikopter 14.

2003 FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007 De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga bullernivåer uppmärksammas av helikopterflottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv bullerreducering men eftersom det inte installerats något ANR-system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012-03-08 FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014-04-24 FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015-06-01 Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2015-01-21 Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

2016-06-16 FM ger FMV i uppdrag att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14.

2017-06-14 Efter önskemål från Försvarsmakten överlämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2017 Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

2018-04-16 Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2018 En modifierad hjälm 130 börjar användas på flottiljerna i augusti/september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom bullerproblem kvarstår trots modifiering.

2018 En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed bullerexponeras, i allt för hög grad.

2019-01 Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. Några bullerdämpande mattor har ännu inte införts.

2020 Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

2020-08 Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

2020-09 Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Befälens ledarskap får högt betyg av de värnpliktiga och hälften av de som genomgår grundutbildningen kan tänka sig att fortsätta i Försvarsmakten. Antalet kränkningar minskar, men fortfarande uppger var fjärde rekryt att de blivit utsatta för ovälkommet beteende.

I mitten av oktober publicerades de värnpliktigas utvärdering av grundutbildningen 2021–2022. Den visar ett fortsatt högt förtroende för ledarskapet bland befälen som får betyg 3,9 på en femgradig skala. Helhetsbedömningen av värnpliktsutbildningen hamnar på 3,8 och hälften av de 3 946 (77 procent) rekryter som svarade på enkäten kan tänka sig ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. 

– Det här är väldigt positiva omdömen och det är vi glada för. Vi har en bra utbildning och väldigt många bra befäl som jobbar i organisationen, säger brigadgeneral Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

Antalet fall av kränkningar bland rekryterna fortsätter att minska. För två år sedan uppgav 30 procent av de värnpliktiga att de någon gång under utbildningen utsatts för kränkningar. I fjol hade den siffran sjunkit till 26 procent och i årets utvärdering angav 24 procent att de blivit utsatta. 

– Att utvecklingen är positiv är förstås glädjande, men det innebär inte att vi kan sätta oss ner och vara nöjda. Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna lika intensivt som vi gjort de senaste åren, säger Fredrik Ståhlberg. 

» Varje kränkning är en för mycket och vi måste fortsätta att jobba med de här frågorna. «

Kvinnor drabbas oftare av kränkningar än män. Totalt 816 kvinnor, 37 procent, uppgav att de blivit kränkta någon gång under utbildningen. Bland kvinnor med utomnordisk bakgrund var den siffran 41 procent. Av de som upplevt kränkningar uppger 12 procent att de utsatts av anställt befäl, 3 procent av värnpliktigt befäl och 13 procent av en annan värnpliktig. 

I svarsalternativen anger de som svarat att de upplevt kränkningar att det bland annat handlar om nedvärderande och kränkande sätt att konversera på, respektlöst och olämpligt beteende, dålig attityd och jargong, diskriminerande kommentarer och beteende samt mobbning och trakasserier.

– Våra värnpliktiga har hög kompetens och är ambitiösa, det är bara 43 procent som går igenom mönstringen. Det ställer stora krav på hur vi bemöter dem. När det handlar om värnpliktiga som kränker varandra kan man fråga sig vilka värderingar de har med sig när de kommer till oss. Där behöver våra befäl vara förebilder. Det skulle vara intressant att se om vi kan påverka dem under utbildningen och göra mätningar i början och i slutet av värnplikten, säger Fredrik Ståhlberg.   

Åtta procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för diskriminering eller trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 

– Sådant här får inte förekomma, det är helt oacceptabelt. Mitt budskap är att vi finns till för att ytterst kunna möta ett väpnat angrepp. Då måste vi ha förtroende för varandra, vi måste kunna lita på varandra och vara goda kamrater. Om vi inte kan lita på varandra till vardags, hur ska vi då kunna göra det i ett skarpt läge, säger Fredrik Ståhlberg. 

Fredrik Ståhlberg
Fredrik Ståhlberg, Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör.

På vissa förband och organisationsenheter är diskriminering och trakasserier vanligare än hos andra. Störst andel fall har Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå (13 procent), Bodens artilleriregemente (11 procent) och Livgardet (10 procent). Tre förband och utbildningsorter hade inga anmälningar alls: Gotlands regemente, Uppsala flygflottilj och och Lapplandsjägargruppen i Kiruna. 

– Jag tycker att man ska vara försiktig med att dra slutsatser av det här nuläget. Låt oss se hur resultaten utvecklar sig de närmaste åren, säger Fredrik Ståhlberg och fortsätter:

– Om vissa förband får dåliga resultat år från år behöver vi titta på varför. Då finns det något att gräva i. Och andra förband som alltid får bra omdömen, vad kan vi lära av dem? 

På frågan om kvinnor och män ges samma möjligheter under grundutbildningen svarade 54 procent av männen och 29 procent av kvinnorna, att så är fallet i mycket hög utsträckning. 

– Jag tror att svaren speglar tillgången till personlig utrustning för kvinnor, och där måste man vara ärlig och erkänna att vi inte varit tillräckligt bra. Men på det området har vi nu gjort rejäla satsningar. Vi har köpt in stridsvästar anpassade för kvinnor och inom ett par år kommer vi att ha ett nytt uniformssystem på plats. Det innebär att vi äntligen går i mål med den personliga utrustningen för kvinnor inom flera områden.

Ett resultat som sticker ut i rapporten är att tre procent av de värnpliktiga uppger att de utsatts för ”fysisk våldsamhet eller grov misshandel” under utbildningen. 

– Sådant ska polisanmälas, säger Fredrik Ståhlberg.

 

FAKTA

Om undersökningen

GU-enkäten genomförs bland de värnpliktiga under utbildningens sista veckor. I årets undersökning svarade 3 946 av de tillfrågade, vilket är 77 procent av de värnpliktiga. Av de som svarade på enkäkten var 21 procent kvinnor och 79 procent män. Drygt var fjärde rekryt hade sökt grundutbildningen frivilligt medan övriga pliktades in.  GU-enkäten genomförs av Kantar Public/Sifo på uppdrag av Försvarsmakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Riksrevisionen riktar kritik mot Försvarsmaktens personalförsörjning av kontinuerligt anställda soldater, sjömän och gruppbefäl (GSS/K). Den har varit underfinansierad och haft otydlig styrning. Brist på övningar och materiel gör att de anställda slutar i förtid, slår Riksrevisionen fast.

Meningsfulla arbetsuppgifter är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta vara anställda.

Riksrevisionens nya rapport ”Expansion utan prioritet”, som släpptes i början av september, har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning av GSS/K, i huvudsak under perioden 2016–2020. De senaste åren har myndigheten haft ungefär 1 000–1 500 färre anställda soldater, sjömän och gruppbefäl än vad som bedömts som nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av personalkategorin. 

Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för att GSS/K ska fortsätta att vara anställda, men att de inte alltid motsvarar förväntningarna – vilket leder till att många slutar sin anställning i förtid. 

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen, i pressmeddelandet. 

Fredrik Bonnander
Fredrik Bonander

Det var 2009 som riksdagen beslutade om att införa anställda soldater. Målet på 6 850 GSS/K skulle vara uppnått år 2018. Men det lyckades aldrig, utan målet har i stället skjutits framåt, och nu ska det nås år 2027. En huvudorsak är att riksdagens försvarsbeslut 2015, enligt Riksrevisionen, varit underfinansierat. Försvarsmakten sätter upp mål för antalet anställda soldater på de olika förbanden. Men målen följs inte av motsvarande utrymme i förbandens budget, vilket leder till att förbanden får olika uppfattningar om vad som gäller. Några förband har haft som mål att anställa fler än vad de har plats eller resurser för och ”saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som angivits”.

Totalt sett ökar dock antalet GSS/K, och även om Försvarsmakten inte har några problem med att rekrytera har myndigheten haft svårt att behålla dem så länge som vore önskvärt, enligt Riksrevisionen. 

”Det riskerar att leda till att onödigt mycket resurser tas i anspråk för rekrytering och utbildning, men också till att det blir svårare att fylla förbanden. Svårigheterna att behålla personal kommer sig delvis av brist på materiel, infrastruktur och yrkesofficerare, som har försvårat för Försvarsmakten att tillhandahålla en god verksamhet för sina GSS/K, men också av att GSS/K efter ett tag känner sig färdiga med yrket”, skriver Riksrevisionen.

» Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. «

Den huvudsakliga rekryteringsbasen för GSS/K är värnpliktiga. Detta har lett till att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året, i samband med utryckning. När soldater sedan slutar växer antalet vakanser allt eftersom. Det gör det gradvis svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar ofta kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att ”förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för dessa”.

Försvarsmakten skriver i ett blogginlägg att de välkomnar rapporten. Försvarsmaktens tillförordnade personaldirektör Fredrik Ståhlberg och Försvarsmaktens förbandsproduktionschef Jonny Lindfors kommenterar den så här i inlägget på myndighetens webbplats:

”En del av den kritik som framkommit i rapporten tyder på att soldaterna upplever att de inte är lika prioriterade som de värnpliktiga. Det är något vi tar på allvar. Det är en produkt av en stor förändring i samband med värnpliktens återinförande”, skriver de och poängterar att anställda och värnpliktiga har en ömsesidig positiv påverkan på krigsförbandens förmåga.

”Nationell beredskap är tydligt i fokus och våra stående förband nyttjas i betydligt större omfattning än för något år sedan. Det råder dock alltjämt ett behov av att turas om att nyttja materiel för grundutbildning och för att vidmakthålla stående förband och så kommer det att se ut under många år framåt”, skriver de vidare i inlägget.

FAKTA

Riksrevisionen rekommendationer:
Se över möjliga åtgärder för att få GSS/K att stanna längre. 

Säkerställ att det finns tillräckligt många GSS/K i tjänst hela året för att kunna bedriva en god verksamhet. Förtydliga den interna styrningen kring måltal  och liknande.

Källa: Riksrevisionen ”Expansion utan prioritet”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Ett svenskt förbandsbidrag till Nato kan omfatta såväl fartyg som stridsflyg och markförband. Det skriver Försvarsmakten i en delredovisning om ett framtida Natomedlemskap som överlämnats till regeringen.

Vad Sverige ska kunna bidra med till Natos styrkor vid ett medlemsskap, är under utredning. Övning Defender Europe 2022 är en USA-ledd övning som genomförs på olika platser i Europa. Försvarsmakten deltog med ett reducerat kompani från Ing 2, Göta ingenjörregemente som tillsammans med amerikanska förband byggde två förbindelser över två olika vattendrag i Polen.

Ett svenskt medlemskap i Nato kommer att påverka såväl ledning som organisation och förbandsverksamhet i Försvarsmakten. En mer detaljerad analys av effekterna av ett deltagande i försvarsalliansen kommer att finnas med i det budgetunderlag som överbefälhavaren lämnar till regeringen den 1 november, men en delredovisning har levererats. Delredovisningen är inte offentlig, men enligt en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 16 september kan ett svenskt förbandsbidrag till Nato handla om fartyg till marina styrkor, stridsflyg till beredskapsstyrkor för luftrumsövervakning och markförband till förstärkningsstyrkorna i Baltikum och Östeuropa.   

– Svenskt territorium kommer också att ha stor betydelse för alliansens försvar av Finland och de baltiska staterna. Det svenska inträdet i Nato förändrar också förutsättningarna för försvaret av Nordnorge, kontrollen av sjöförbindelser i Västerhavet och därmed även i Östersjöinloppet, säger generalmajor Thomas Nilsson som sammanhåller Försvarsmaktens Natoförberedelser, i artikeln. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post