Skärpta flygrestriktioner efter ny hörselskada

Nya flygrestriktioner har införts på helikopter 14-systemet sedan ytterligare en medarbetare drabbats av tinnitus. För två år sedan utlovades bullerdämpande åtgärder som ännu inte genomförts. Materielområdesansvarig på helikoptersystemet säger att bullerproblemen nu har högsta prioritet.

Höga bullernivåer har varit ett problem på helikopter 14 sedan de första helikoptrarna i serien levererades. Männen på bilden har inga kopplingar till artikeln.

Efter sommaren stod det klart att ytterligare en person i besättningen på helikopter 14 i Ronneby drabbats av tinnitus. De flygrestriktioner som råder sedan tidigare har skärpts och chefen för helikopterflottiljen i Linköping, Jonas Nellsjö, ser mycket allvarligt på situationen.

– Vi måste lösa det här nu. Annars finns risken att personalen tappar förtroendet för systemet, säger han.

Enligt Nellsjö har den redan begränsade flygtiden för besättningarna kortats ytterligare. Trots det kan förbandet än så länge lösa sina uppgifter.

– Med de krav vi har i dag klarar vi verksamheten. Inga moment har tagits bort, men flexibiliteten i organisationen har gått ner, säger han.

Lars Nilsson är tekniker i flygtjänst (Tif) på helikopter 14 vid 1. Helikopterskvadron i Luleå och är en av de som drabbats av tinnitus. Han säger att bullret i helikoptern skapar stora problem och påverkar hela förbandets verksamhet.

– Vi har så långt till allt här uppe, men för att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. Det har hänt att vi i vissa fall fått skicka kabinbesättning med bil till Arvidsjaur för att byta besättning till hemresan, för att inte överskrida bullergränserna, säger han.

» För att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. «

Flygning längre än två timmar per dygn påverkar negativt med sus i öronen och trötthet som följd, berättar Lars Nilsson.

– För ett tag sedan hade vi en längre flygning till Abisko. Det tog två timmar att flyga dit och sedan körde vi ett tvåtimmarspass i fjällen så det blev totalt fyra timmar. Det nämndes att resan dit skulle ha en minimal påverkan eftersom kabindörren inte skulle vara öppna, men man kände sig ändå påverkad av flygningen efteråt, säger Lars Nilsson.

Den nyligen uppkomna hörselskadan i Ronneby har fått flygstaben i Uppsala att agera. Kenneth Karlsson är materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet.

– Vi ser allvarligt på situationen. Direkt efter att jag informerats om den uppkomna situationen anordnade jag ett möte med förbandsrepresentanter, flygläkare, tekniska chefer och produktionsledare på FMV för att diskutera lösningar, säger han.

Flera åtgärder ska vidtas. Bland annat installation av en bullerdämpande matta i innertaket i den bakre flygkabinen, den del av helikoptern där bullerproblemen uppstår. Bullerdämpande mattor var dock något som Högkvarteret redan i januari 2019 lovade att införskaffa skyndsamt, men som ännu inte finns att tillgå.

– Jag kan inte svara på varför det dröjt. Men nu har jag accelererat tidsplanen och räknar med att ha en prototyp på plats första kvartalet 2021. Sedan ska bullermattan testas och vi ska göra bullermätningar. Ger den önskad effekt kommer den att beställas för serietillverkning, säger Kenneth Karlsson.

Men en bullerdämpande matta kommer troligen inte att lösa hela problematiken, säger Kenneth Karlsson, och ytterligare åtgärder planeras. Däribland införande av hörselproppar i fler storlekar liksom kartläggning av personalens totala bullerexponering under en vanlig arbetsdag. Även ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinerna övervägs och diskussioner förs om installation av ett system för aktiv bullerreducering (ANR).

– I dagsläget utesluter vi inga åtgärder. Men oavsett insatser ska vi säkerställa att de ger önskad effekt. Vi vill inte införa något som skapar en falsk trygghet, säger Kenneth Karlsson.

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet

Höga bullernivåer och hörselskador hos flygande personal har följt helikopter 14-systemet sedan införandet. Problemen grundlades redan 2003 i samband med anskaffningen när man beslutade att inte köpa till ett system för aktiv bullerreducering i den bakre kabinen för att spara pengar. Hjälmarna som levererades med helikoptern var däremot avsedda för aktiv bullerreducering, och utan ett ANR-system i kabinen sjönk hjälmarnas hörselskyddande effekt markant. Besättningarna rapporterade om höga bullernivåer, tinnitus och hörselnedsättning och hösten 2017 infördes flygbegränsningar på systemet. Året efter försågs hjälmarna med passiv bullerdämpning och volymkontroll. Flygrestriktionerna lättade, men togs inte bort helt eftersom modifieringen av hjälmarna inte bedömdes lösa bullerproblemen fullt ut.

I januari 2019 lovade dåvarande ansvarig för helikoptersystemet på högkvarteret att bullerdämpande mattor skulle installeras i kabintaket på helikoptern, efter holländsk modell. Bullermattorna var prioriterade och man skulle vända sig till en lokal sadelmakare för snabb tillverkning. Men i dag, snart två år senare, finns fortfarande inga bullerdämpande mattor i helikopter 14. Även de modifierade hjälmarna behöver bytas ut; dels för att de inte är optimala, dels för att de snart faller för åldersstrecket. I juni 2016 gav Försvarsmakten i uppdrag till Försvarets materielverk att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14-systemet, men upphandlingen avbröts i april 2018 på grund av brist på pengar. Under 2020 har upphandlingen återupptagits.

– Enligt FMV kommer de nya hjälmarna att börja driftsättas ute på förband under kvartal två 2022, säger Kenneth Karlsson.

Men efter alla år av bullerproblem på helikopter 14, vad borgar för att ni ska komma till rätta med dem den här gången när ni inte lyckats med det tidigare?

– Nu börjar jag att med kraft lyfta upp problemen och åtgärda dem och jag gör det tillsammans med ett team av experter, säger Kenneth Karlsson. Glädjande för mig, jämfört med mina företrädare, är att det finns ekonomi att ta tag i problemen. Där känner jag mig stark.

Fakta
Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001FMV tecknar avtal med europeiska NHIndustries om leverans av 18 helikopter 14.

2003 FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007 De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga bullernivåer uppmärksammas av helikopterflottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv bullerreducering men eftersom det inte installerats något ANR-system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012-03-08 FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014-04-24 FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015-06-01 Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2015-01-21 Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

2016-06-16 FM ger FMV i uppdrag att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14.

2017-06-14 Efter önskemål från Försvarsmakten överlämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2017 Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

2018-04-16 Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2018 En modifierad hjälm 130 börjar användas på flottiljerna i augusti/september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom bullerproblem kvarstår trots modifiering.

2018 En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed bullerexponeras, i allt för hög grad.

2019-01 Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. Några bullerdämpande mattor har ännu inte införts.

2020 Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

2020-08 Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

2020-09 Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

– Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

» Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

– Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

– Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

Studien visar att veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer.

Tidigare studier har visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen.

Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt. Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

» Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron. «

 – Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgöringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så. 

En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.  

– De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt, säger Sofia Nilsson.  

Sofia Nilsson, forskare FHS, Foto Försvarshögskolan_webb
Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan

Vardagsstress rapporterades i ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda dryckesvanor hos dem som gick isär.

– Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson. 

Nyare relationer (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.  

– Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av, säger Sofia Nilsson. 

Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats. 

– Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det, säger Sofia Nilsson. 

FAKTA

Om undersökningen

Rapporten Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer genomfördes vid Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post