Senast publicerat
Senast publicerat:

Skärpta flygrestriktioner efter ny hörselskada

Nya flygrestriktioner har införts på helikopter 14-systemet sedan ytterligare en medarbetare drabbats av tinnitus. För två år sedan utlovades bullerdämpande åtgärder som ännu inte genomförts. Materielområdesansvarig på helikoptersystemet säger att bullerproblemen nu har högsta prioritet.

Linda Sundgren
Hampus Hagstedt, Försvarsmakten
Höga bullernivåer har varit ett problem på helikopter 14 sedan de första helikoptrarna i serien levererades. Männen på bilden har inga kopplingar till artikeln.

Efter sommaren stod det klart att ytterligare en person i besättningen på helikopter 14 i Ronneby drabbats av tinnitus. De flygrestriktioner som råder sedan tidigare har skärpts och chefen för helikopterflottiljen i Linköping, Jonas Nellsjö, ser mycket allvarligt på situationen.

– Vi måste lösa det här nu. Annars finns risken att personalen tappar förtroendet för systemet, säger han.

Liknande läsning:

Enligt Nellsjö har den redan begränsade flygtiden för besättningarna kortats ytterligare. Trots det kan förbandet än så länge lösa sina uppgifter.

– Med de krav vi har i dag klarar vi verksamheten. Inga moment har tagits bort, men flexibiliteten i organisationen har gått ner, säger han.

Lars Nilsson är tekniker i flygtjänst (Tif) på helikopter 14 vid 1. Helikopterskvadron i Luleå och är en av de som drabbats av tinnitus. Han säger att bullret i helikoptern skapar stora problem och påverkar hela förbandets verksamhet.

– Vi har så långt till allt här uppe, men för att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. Det har hänt att vi i vissa fall fått skicka kabinbesättning med bil till Arvidsjaur för att byta besättning till hemresan, för att inte överskrida bullergränserna, säger han.

Flygning längre än två timmar per dygn påverkar negativt med sus i öronen och trötthet som följd, berättar Lars Nilsson.

– För ett tag sedan hade vi en längre flygning till Abisko. Det tog två timmar att flyga dit och sedan körde vi ett tvåtimmarspass i fjällen så det blev totalt fyra timmar. Det nämndes att resan dit skulle ha en minimal påverkan eftersom kabindörren inte skulle vara öppna, men man kände sig ändå påverkad av flygningen efteråt, säger Lars Nilsson.

Den nyligen uppkomna hörselskadan i Ronneby har fått flygstaben i Uppsala att agera. Kenneth Karlsson är materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet.

– Vi ser allvarligt på situationen. Direkt efter att jag informerats om den uppkomna situationen anordnade jag ett möte med förbandsrepresentanter, flygläkare, tekniska chefer och produktionsledare på FMV för att diskutera lösningar, säger han.

Flera åtgärder ska vidtas. Bland annat installation av en bullerdämpande matta i innertaket i den bakre flygkabinen, den del av helikoptern där bullerproblemen uppstår. Bullerdämpande mattor var dock något som Högkvarteret redan i januari 2019 lovade att införskaffa skyndsamt, men som ännu inte finns att tillgå.

– Jag kan inte svara på varför det dröjt. Men nu har jag accelererat tidsplanen och räknar med att ha en prototyp på plats första kvartalet 2021. Sedan ska bullermattan testas och vi ska göra bullermätningar. Ger den önskad effekt kommer den att beställas för serietillverkning, säger Kenneth Karlsson.

Men en bullerdämpande matta kommer troligen inte att lösa hela problematiken, säger Kenneth Karlsson, och ytterligare åtgärder planeras. Däribland införande av hörselproppar i fler storlekar liksom kartläggning av personalens totala bullerexponering under en vanlig arbetsdag. Även ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinerna övervägs och diskussioner förs om installation av ett system för aktiv bullerreducering (ANR).

– I dagsläget utesluter vi inga åtgärder. Men oavsett insatser ska vi säkerställa att de ger önskad effekt. Vi vill inte införa något som skapar en falsk trygghet, säger Kenneth Karlsson.

Höga bullernivåer och hörselskador hos flygande personal har följt helikopter 14-systemet sedan införandet. Problemen grundlades redan 2003 i samband med anskaffningen när man beslutade att inte köpa till ett system för aktiv bullerreducering i den bakre kabinen för att spara pengar. Hjälmarna som levererades med helikoptern var däremot avsedda för aktiv bullerreducering, och utan ett ANR-system i kabinen sjönk hjälmarnas hörselskyddande effekt markant. Besättningarna rapporterade om höga bullernivåer, tinnitus och hörselnedsättning och hösten 2017 infördes flygbegränsningar på systemet. Året efter försågs hjälmarna med passiv bullerdämpning och volymkontroll. Flygrestriktionerna lättade, men togs inte bort helt eftersom modifieringen av hjälmarna inte bedömdes lösa bullerproblemen fullt ut.

I januari 2019 lovade dåvarande ansvarig för helikoptersystemet på högkvarteret att bullerdämpande mattor skulle installeras i kabintaket på helikoptern, efter holländsk modell. Bullermattorna var prioriterade och man skulle vända sig till en lokal sadelmakare för snabb tillverkning. Men i dag, snart två år senare, finns fortfarande inga bullerdämpande mattor i helikopter 14. Även de modifierade hjälmarna behöver bytas ut; dels för att de inte är optimala, dels för att de snart faller för åldersstrecket. I juni 2016 gav Försvarsmakten i uppdrag till Försvarets materielverk att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14-systemet, men upphandlingen avbröts i april 2018 på grund av brist på pengar. Under 2020 har upphandlingen återupptagits.

– Enligt FMV kommer de nya hjälmarna att börja driftsättas ute på förband under kvartal två 2022, säger Kenneth Karlsson.

Men efter alla år av bullerproblem på helikopter 14, vad borgar för att ni ska komma till rätta med dem den här gången när ni inte lyckats med det tidigare?

– Nu börjar jag att med kraft lyfta upp problemen och åtgärda dem och jag gör det tillsammans med ett team av experter, säger Kenneth Karlsson. Glädjande för mig, jämfört med mina företrädare, är att det finns ekonomi att ta tag i problemen. Där känner jag mig stark.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: