Skärpta flygrestriktioner efter ny hörselskada

Nya flygrestriktioner har införts på helikopter 14-systemet sedan ytterligare en medarbetare drabbats av tinnitus. För två år sedan utlovades bullerdämpande åtgärder som ännu inte genomförts. Materielområdesansvarig på helikoptersystemet säger att bullerproblemen nu har högsta prioritet.

Höga bullernivåer har varit ett problem på helikopter 14 sedan de första helikoptrarna i serien levererades. Männen på bilden har inga kopplingar till artikeln.

Efter sommaren stod det klart att ytterligare en person i besättningen på helikopter 14 i Ronneby drabbats av tinnitus. De flygrestriktioner som råder sedan tidigare har skärpts och chefen för helikopterflottiljen i Linköping, Jonas Nellsjö, ser mycket allvarligt på situationen.

– Vi måste lösa det här nu. Annars finns risken att personalen tappar förtroendet för systemet, säger han.

Enligt Nellsjö har den redan begränsade flygtiden för besättningarna kortats ytterligare. Trots det kan förbandet än så länge lösa sina uppgifter.

– Med de krav vi har i dag klarar vi verksamheten. Inga moment har tagits bort, men flexibiliteten i organisationen har gått ner, säger han.

Lars Nilsson är tekniker i flygtjänst (Tif) på helikopter 14 vid 1. Helikopterskvadron i Luleå och är en av de som drabbats av tinnitus. Han säger att bullret i helikoptern skapar stora problem och påverkar hela förbandets verksamhet.

– Vi har så långt till allt här uppe, men för att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. Det har hänt att vi i vissa fall fått skicka kabinbesättning med bil till Arvidsjaur för att byta besättning till hemresan, för att inte överskrida bullergränserna, säger han.

» För att inte överskrida bullergränserna får vi inte flyga mer än två timmar per dygn. «

Flygning längre än två timmar per dygn påverkar negativt med sus i öronen och trötthet som följd, berättar Lars Nilsson.

– För ett tag sedan hade vi en längre flygning till Abisko. Det tog två timmar att flyga dit och sedan körde vi ett tvåtimmarspass i fjällen så det blev totalt fyra timmar. Det nämndes att resan dit skulle ha en minimal påverkan eftersom kabindörren inte skulle vara öppna, men man kände sig ändå påverkad av flygningen efteråt, säger Lars Nilsson.

Den nyligen uppkomna hörselskadan i Ronneby har fått flygstaben i Uppsala att agera. Kenneth Karlsson är materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet.

– Vi ser allvarligt på situationen. Direkt efter att jag informerats om den uppkomna situationen anordnade jag ett möte med förbandsrepresentanter, flygläkare, tekniska chefer och produktionsledare på FMV för att diskutera lösningar, säger han.

Flera åtgärder ska vidtas. Bland annat installation av en bullerdämpande matta i innertaket i den bakre flygkabinen, den del av helikoptern där bullerproblemen uppstår. Bullerdämpande mattor var dock något som Högkvarteret redan i januari 2019 lovade att införskaffa skyndsamt, men som ännu inte finns att tillgå.

– Jag kan inte svara på varför det dröjt. Men nu har jag accelererat tidsplanen och räknar med att ha en prototyp på plats första kvartalet 2021. Sedan ska bullermattan testas och vi ska göra bullermätningar. Ger den önskad effekt kommer den att beställas för serietillverkning, säger Kenneth Karlsson.

Men en bullerdämpande matta kommer troligen inte att lösa hela problematiken, säger Kenneth Karlsson, och ytterligare åtgärder planeras. Däribland införande av hörselproppar i fler storlekar liksom kartläggning av personalens totala bullerexponering under en vanlig arbetsdag. Även ett trådlöst internkommunikationssystem i kabinerna övervägs och diskussioner förs om installation av ett system för aktiv bullerreducering (ANR).

– I dagsläget utesluter vi inga åtgärder. Men oavsett insatser ska vi säkerställa att de ger önskad effekt. Vi vill inte införa något som skapar en falsk trygghet, säger Kenneth Karlsson.

Kenneth Karlsson 2020
Kenneth Karlsson, materielområdesansvarig på helikopter 14-systemet

Höga bullernivåer och hörselskador hos flygande personal har följt helikopter 14-systemet sedan införandet. Problemen grundlades redan 2003 i samband med anskaffningen när man beslutade att inte köpa till ett system för aktiv bullerreducering i den bakre kabinen för att spara pengar. Hjälmarna som levererades med helikoptern var däremot avsedda för aktiv bullerreducering, och utan ett ANR-system i kabinen sjönk hjälmarnas hörselskyddande effekt markant. Besättningarna rapporterade om höga bullernivåer, tinnitus och hörselnedsättning och hösten 2017 infördes flygbegränsningar på systemet. Året efter försågs hjälmarna med passiv bullerdämpning och volymkontroll. Flygrestriktionerna lättade, men togs inte bort helt eftersom modifieringen av hjälmarna inte bedömdes lösa bullerproblemen fullt ut.

I januari 2019 lovade dåvarande ansvarig för helikoptersystemet på högkvarteret att bullerdämpande mattor skulle installeras i kabintaket på helikoptern, efter holländsk modell. Bullermattorna var prioriterade och man skulle vända sig till en lokal sadelmakare för snabb tillverkning. Men i dag, snart två år senare, finns fortfarande inga bullerdämpande mattor i helikopter 14. Även de modifierade hjälmarna behöver bytas ut; dels för att de inte är optimala, dels för att de snart faller för åldersstrecket. I juni 2016 gav Försvarsmakten i uppdrag till Försvarets materielverk att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14-systemet, men upphandlingen avbröts i april 2018 på grund av brist på pengar. Under 2020 har upphandlingen återupptagits.

– Enligt FMV kommer de nya hjälmarna att börja driftsättas ute på förband under kvartal två 2022, säger Kenneth Karlsson.

Men efter alla år av bullerproblem på helikopter 14, vad borgar för att ni ska komma till rätta med dem den här gången när ni inte lyckats med det tidigare?

– Nu börjar jag att med kraft lyfta upp problemen och åtgärda dem och jag gör det tillsammans med ett team av experter, säger Kenneth Karlsson. Glädjande för mig, jämfört med mina företrädare, är att det finns ekonomi att ta tag i problemen. Där känner jag mig stark.

Fakta
Bullerproblemen grundläggs vid upphandlingen

2001FMV tecknar avtal med europeiska NHIndustries om leverans av 18 helikopter 14.

2003 FMV frågar NHI om det är möjligt att få ANR-systemet (aktiv bullerreducering) i helikopterns bakre kabin. Svaret blir ja, men ANR-systemet ansågs för dyrt och beställdes därför aldrig.

2007 De första helikopter 14 levereras till FMV. Höga bullernivåer uppmärksammas av helikopterflottiljens personal. Hjälm 130, som följer med helikoptern, är avsedd för aktiv bullerreducering men eftersom det inte installerats något ANR-system i den bakre kabinen gick det inte att aktivera.

2012-03-08 FMV ger ut en teknisk order (TO) om att en formgjuten hörselpropp är godkänd att användas tillsammans med hjälm 130.

2014-04-24 FMV publicerar en rapport som visar för höga bullernivåer i helikopter 14, främst vid flygning med öppna dörrar. ”ANR-system är nödvändigt för att gällande krav skall vara uppfyllda”, står det i rapporten.

2015-06-01 Upphandling av en ny hjälm till helikopter 14 planeras. FMV inför hjälm Alpha 900 som tjänsteprovshjälm. Provet avslutas den 31 december 2016.

2015-01-21 Försvarsmakten utfärdar order om att all personal som deltar i vinschning med helikopter 14 normalt ska använda den formgjutna hörselpropp som anges i FMV:s TO. Om möjligt ska även ”patienten” förses med hörselskydd. För vinschoperatör och ytbärgare blir propparna skall-krav.

2016-06-16 FM ger FMV i uppdrag att upphandla en ny flyghjälm till helikopter 14.

2017-06-14 Efter önskemål från Försvarsmakten överlämnar FMV den gamla tjänsteprovshjälmen Alpha 900 till FM, trots att hjälmen inte är helt införd. Det strider mot normal rutin enligt samordningsavtalet.

2017 Flygtiden i helikopter 14 begränsas. Ingen som använder hjälm 130 får flyga mer än ett pass om dagen, vilket motsvarar en och en halv timme.

2018-04-16 Försvarsmakten avbryter pågående upphandling av nya hjälmar till helikopter 14 av besparingsskäl.

2018 En modifierad hjälm 130 börjar användas på flottiljerna i augusti/september. Begränsningarna i flygtid minskar men tas inte bort helt eftersom bullerproblem kvarstår trots modifiering.

2018 En beräkningsmodell, bullerkalkylator, införs för att säkerställa att personalen inte flyger, och därmed bullerexponeras, i allt för hög grad.

2019-01 Försvarsmakten uppger att man skyndsamt ska köpa in bullerdämpande mattor att fästa i innertaket i bakre kabinen på helikopter 14. Några bullerdämpande mattor har ännu inte införts.

2020 Upphandlingen av nya hjälmar återupptas.

2020-08 Ytterligare en person i flygbesättningen drabbas av tinnitus.

2020-09 Beställningen av en bullerdämpande matta, en prototyp, påskyndas. Hörselproppar i flera storlekar införs, bullerkartläggningar planeras och anskaffning av ett ANR-system i bakre kabinen diskuteras.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post