Senast publicerat
Senast publicerat:

30 hyllmeter, hundratusentals bilder och ett år

Det är ekvationen som arkivarien Andreas Karlsson på Försvarsstaben jobbar utifrån, när han nu fått i uppdrag att gå igenom det enorma bildmaterial som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm lämnat över till Försvarsmakten.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck

Bildarkivarien Andreas Karlsson, projektanställd av Försvarsstabens kommunikationsavdelning, har sin bas i ett trångt litet kontorsrum på Högkvarteret i Stockholm. Här har han tagit sig an den jättelika uppgift det innebär att arkivera och systematisera de hundratals bilder som Stiftelsen armé-, marin- och flygfilm, AMF, förvarat under många år. 

– Bilderna finns nere i arkivet och fyller 30 hyllmeter. Exakt hur många bilder det handlar om är det ingen som vet, det är några hundratusen, säger Andreas Karlsson. 

I ena hörnet av hans rum står en kundvagn, fylld av diabildslådor, kartonger och kuvert. På ljusbordet framför honom ligger några skrynkliga, svartvita fotografier utbredda. 

Arbetsdagen har knappt börjat, men för att ha en chans att klara arbetsuppgiften som ligger framför honom gäller det att ligga i. 

Liknande läsning:

– I mitt uppdrag ligger att gå igenom hela bildsamlingen, strukturera och förteckna den och därefter göra en arkivbeständig förvaring av bilderna, säger Andreas Karlsson. 

Sedan den 1 augusti har Andreas Karlsson jobbat med det enorma bildmaterialet, och varje dag är fylld av aha-upplevelser. Dagens första aha-upplevelser kom redan för någon timme sedan, när han i en låda hittade en bunt svartvita bilder av ett nygift, ungt kungapar på förbandsbesök hos marinen. 

– Jag hade ärligt talat ingen aning om att drottning Silvia varit så aktiv när det kommer till olika besök ute på våra förband, säger Andreas Karlsson och gör en svepande gest mot det han kallar ”den kungliga högen”. 

I den låga bokhyllan som löper utmed rummets ena långsida har han sorterat upp bilder i olika högar, förutom den kungliga högen, finns bland annat en hög med bilder från 1980-talets ubåtsjakter och en hög med bilder från flygvapnet. 

– En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden, säger Andreas Karlsson, tar på sig ett par vita bomullsvantar och lägger fram några svartvita fotografier från 1944, samtidigt som han kommenterar att man uppenbarligen var duktigare förr på att förse bilder med metadata. 

En av de största utmaningarna är att inte fastna när jag ramlar över något extra intressant. Här till exempel, här är några skitcoola bilder från beredskapstiden.

I hans uppdrag ingår också att gallra ut trasiga bilder och även sortera ut bilder om metadata saknas och han ”efter att erforderliga efterforskningar har gjorts” inte lyckats hitta ytterligare info om vad bilderna föreställer. 

– Många gånger är det lite av ett detektivarbete att få information om vad bilderna föreställer. Å andra sidan har jag inte möjlighet att göra mer än att skrapa på ytan och ta fram väldigt övergripande metadata, konstaterar Andreas Karlsson. 

Han visar en hög bilder som han jobbat med under morgonen, och som försetts med en post it-lapp med texten ”Flygvapnet – Försvarets bildbyrå. • TP 84 Hercules • SK 60 • Helikopter 9 • Diverse. SK 61
Bulldog”. 

Egentligen är han anställd på Trafikverket, men när möjligheten att hoppa på den ettåriga projektanställningen för att gå igenom bilderna dök upp, tvekade han inte en sekund. 

– Jag har en bakgrund på Försvarets bildbyrå, där jag började direkt efter värnplikten. Eftersom jag kan materialet och älskar bild kändes det självklart att tacka ja, säger Andreas Karlsson.

Materialet, som tidigare förvarades hos AMF efter det att Försvarets bildbyrå lades ner, återlämnades till Högkvarteret i augusti 2022. 

– Det visade sig att bildsamlingen var totalt ostrukturerad. I en och samma låda kan det ligga bilder av olika format, från olika årtal och från olika försvarsgrenar, säger Andreas Karlsson. 

Själv beskriver han det som att bilderna ligger i ”gott och-blandatlådor”, vilket stämmer väl med tanke på att det är såväl diabilder som papperskopior och negativ. 

– En stor del av bilderna är redaktionella bilder från de olika försvarsgrenstidningarna som tidigare fanns och som helt enkelt hamnat i lådorna. 

Majoriteten av bilderna kommer från 1980- och 1990-talen, men det finns gott om både äldre och nyare bilder i lådorna. 

Minst någon gång per vecka tar han en runda ner i arkivet för att transportera upp nya lådor till arbetsrummet och lägga tillbaka de lådor där bilderna sorterats upp på ett arkivbeständigt sätt med övergripande metadata. 

Huruvida Andreas Karlsson kommer att hinna färdigt med uppdraget eller inte är oklart. Själv tror han att det kommer att bli svårt att strukturera hela samlingen på ett år. 

– Ungefär halva arkivet är strukturerat, men resten är det inte. Det innebär att jag, efter att ha grävt lite djupare i arkivet, inser att det här tar tid. 

Även om Andreas då och då ramlar över kuriosa i bildsamlingen finns det inte tid att stanna upp.
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren
Tystnadskultur

Foto: Björn Öberg

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

 – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Jonas ­Karlsson

Jonas Karlsson

Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

Fredrik Nordenmark

Fredrik Nordenmark

HR-strateg

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Ur arkivet: