Senast publicerat
Senast publicerat:

Brister i utbildningen bakom dödsolyckan på Kebnekaise

Den 21 februari 2023 omkom en jägarsoldat i en lavinolycka på Kebnekaise. Orsaken till olyckan var att moment i den praktiska alpinutbildningen skapat en falsk säkerhet bland soldaterna. Det visar utredningen från Statens haverikommission. I haverirapporten pekas också fjälljägarnas inköp av privat utrustning ut som ett säkerhetsproblem.

Linda Sundgren
Försvarsmakten
Statens haverikommission, SHK, har nu kommit med sin slutrapport rörande dödsolyckan på Kebnekaise förra året, där en 24-årig soldat omkom.

Först publicerad 2024-02-02. Uppdaterad 2024-02-19.

I februari förra året befann sig soldater ur Bergsplutonen vid K 4 i Arvidsjaur i Kebnekaisemassivet. Uppdraget var att säkra en led för värnpliktiga upp till Kebnekaises toppar. Riggningen på sydtoppens nordsluttning var i slutfasen när en av soldaterna begav sig över platån mot nordtoppen för att kontrollera förhållandena på bergskammen inför det fortsatta arbetet. Den 24-åriga soldaten gick utmed en hängdriva av hårt packad snö. Plötsligt brast hängdrivan och utlöste en lavin. Soldaten drogs med i fallet och begravdes under ett djupt snötäcke. Trots en snabb räddningsinsats gick hans liv inte att rädda. Händelsen har nu utretts av Statens haverikommission, SHK, som publicerade sin rapport den 31 januari. I den konstateras att de praktiska momenten av alpinutbildningen kan ge uppfattningen att hängdrivor är betydligt säkrare än de i själva verket är. Det bedöms också vara anledningen till att soldaten agerade som han gjorde och därmed orsaken till olyckan.

– Under den praktiska utbildningen kunde soldaterna gå, sitta och till och med hoppa på hängdrivor utan att det hände något, säger Stefan Carneros, utredningsledare på SHK. Det kan ge sken av att hängdrivor alltid är stabila, men i själva verket är hängdrivor mycket svårbedömda och det kan finnas sprickor långt in på berget som inte syns för att de är täckta av snö.

Den utrustning som den förolyckade soldaten bar i form av lavinsändare, stegjärn, hjälm och klättersele återfanns efter olyckan och var utan anmärkning. Däremot hade han lämnat kvar sin lavinryggsäck vid helikoptern som de anlänt med eftersom den riskanalys som genomförts inför momentet visade att det inte fanns någon rasrisk på den platå där de skulle verka. Soldaten som omkom befann sig utanför platån när olyckan skede.

» Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. «

En lavinryggsäck har en inbyggd airbag. Airbagen ska skapa en luftkudde som gör att den som dras med i en lavin hamnar högre upp i snömassorna. Om man ändå hamnar under snön kan airbagen bilda ett luftrum kring personen i fråga som medger viss andning. Men enligt Stefan Carneros bör man inte dra för stora växlar på att den förolyckade soldaten inte hade lavinryggsäcken på sig.

– Det är inte säkert att den hade gjort så stor skillnad. Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. Lavinryggsäcken hämmar också soldaterna i deras arbete så det måste vara upp till gruppen att avgöra när de ska ha dem på sig.   

Den omkomna soldaten gick cirka två meter från hängdrivans kant där raset skedde, vilket enligt utredningen är inom den riskabla zonen. Men 24-åringen var inte ensam om sin övertro på hängdrivors stabilitet. Flera av hans kamrater i gruppen uppgav för utredarna att de hade kunnat göra samma bedömning och agerat på samma sätt som deras förolyckade kamrat.

Liknande läsning:

– Det här visar att det inte handlar om att en enskild individ tagit ett felaktigt beslut utan att det brister på systematisk nivå. De äldre befäl och erfarna civila alpinister som vi har talat med hade en helt annan insikt om riskerna med hängdrivor än de yngre soldaterna, säger Stefan Carneros.

Haverikommissionen rekommenderar Försvarsmakten att se över och utveckla utbildningen av hängdrivor. Såväl de praktiska momenten som det teoretiska studiematerialet anses vara i behöv av förändring.

– Utbildningsmaterialet om hängdrivor är ganska tunt. Det är bara en sida som handlar om hängdrivor och riskerna med dem. Sedan finns det en del engelskt material om hängdrivor också, men det står inte särskilt mycket där heller, säger Stefan Carneros.

» De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. «

Något annat som konstateras i rapporten är att jägarsoldaterna i hög grad använder civila kläder och utrustning som de köpt privat därför att de anses bättre anpassade för verksamhet i alpin miljö än Försvarsmaktens vinteruniformer. Det finns inget i utredningen som tyder på att de privata kläderna hade någon inverkan vid olyckstillfället, men Haverikommissionen bedömer det ändå som en säkerhetsrisk.

– De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. Har man exempelvis på sig klättersele över uniformen kommer man inte åt lavinsändaren som ligger i fickan och om man använder stegjärn fladdrar byxbenen på uniformen och riskerar att fastna i, säger Stefan Carneros.

I en artikel som publicerats på Försvarsmaktens webbplats efter Haverikommissionens rapport står det att arbetet i den specifika riskmiljö där hängdrivor förekommer stoppades efter olyckan. Nu ska en undersökning genomföras i samverkan mellan Norrlands dragonregemente och Markstridsskolans ansvariga för bergsförmåga och Försvarsmaktens vinterenhet.

– Vårt säkerhetstänk är oerhört högt och vi välkomnar alla utredningar som kan göra att vår personals säkerhet ökar ännu mer. Vi gör vårt yttersta för att riskminimera för vår personal i alla lägen, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente i artikeln.

När ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder är genomförda kommer verksamheten i den typen av riskmiljö att återupptas.  

– Ett för Norrlands dragonregemente specifikt uppdrag är att förbandet om så krävs ska kunna framrycka över glaciärer, i fallriksterräng och lavinterräng. När vi blir medlemmar i Nato kommer området med denna typ av riskmiljö att öka markant. Därför måste vi också öva på detta, säger Teddy Larsson. 

Senast den 2 maj ska Försvarsmakten meddela SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i haverirapporten.

FAKTA

Statens haverikommissions rekommendationer till Försvarsmakten

  • Utveckla eller komplettera utbildningsmateriel med avseende på hängdrivor och risker.
  • Utvärdera om de praktiska utbildningsmomenten avseende hängdrivor och risker bör förändras.
  • Undersök behovet av, och om nödvändigt komplettera de jägarspecifika uniformskomponenterna för verksamhet i alpin miljö.
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Aurora 26 är i full gång och pågår på flera platser i landet. Omkring 18 000 soldater från 13 länder deltar i övningen, som är Försvarsmaktens största övning i år. Syftet med övningen är att stärka säkerheten i Östersjöregionen genom att pröva Sveriges nationella operativa planer som Natoallierad.

    Maria Widehed
    Josefine Owetz
    En fransk styrka anländer till Skåne inför deltagande i övningen Aurora 26.

    Foto: Felix Sundbäck/Försvarsmakten

    Sedan den 27 april pågår övningen Aurora 26. I scenariot övar Sverige och allierade på att genomföra förstärkningar av strategiskt viktiga områden för att möta ett ökat militärt hot. En stor del av genomförandet handlar om att snabbt kunna stärka försvarsförmågan tillsammans med allierade och att kunna genomföra värdlandsstöd.

    – Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora, sa konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26, i en intervju med Officerstidningen tidigare i år.

    Ett exempel på genomfört värdlandsstöd är när ett brittiskt förband genomförde förflyttning från Storbritannien till Sverige. Under framryckningen genom södra Sverige fick förbandet stöd på Luftvärnsregementet, Lv 6, i form av logistik, där bland annat tankning av fordon och måltidsstöd för personalen genomfördes.

    Ett annat exempel är när förband ur den amerikanska marinkåren under övningens första dagar anlände till Norge. Därifrån förflyttade de sig till södra Sverige och Prästtomta skjutfält nära Motala.

    En central del av Aurora 26 är att öva transporter och förflyttningar, inklusive skydd av gränspassager.

    – För mig är det första gången jag samarbetar med den svenska försvarsmakten. Samarbetet har fungerat mycket bra. Gränspassagen var fläckfritt genomförd, kommunikationen och planeringen med både Sverige och Norge har gått utmärkt, säger överstelöjtnant Travis Chamberlain, bataljonschef vid den amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Bataljonchefen överstelöjtnant Travis Chamberlin samverkar med sin svenska kollega överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen. Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

    Överstelöjtnant Travis Chamberlin, amerikanska marinkårens 24:e logistikbataljon, och överstelöjtnant Ingeborg Widerberg, chef för Västernorrlandsgruppen.

    Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten.

    På övningsområdet i Skillingaryd har cirka 1 000 soldater från Göta ingenjörregemente, Ing 2, värnpliktiga och en kanadensisk infanteribataljon övat broläggning. Den kanadensiska bataljonen är del av den multinationella FLF-styrkan som finns på plats i Lettland.

    – Broförmågan är helt avgörande för brigadens rörlighet. Förutom den är det också viktigt för förbanden att få en taktisk förståelse för att kunna ta sig över för att skydda hela övergångsområdet och därmed fortsätta kunna leverera effekt, säger Peter Andersson, chef för fjärde mekaniserade brigaden, i ett inlägg på Instagram.

    Under Aurora 26 deltar drönarförband från Ukraina. De är på plats för att utbilda den svenska Försvarsmakten i krigföring med drönare och agerar kvalificerad motståndare under övningen, i samarbete med UAS-centrum vid Livregementets husarer, K 3.

    På Mästocka skjutfält utanför Laholm fick Luftvärnsregementet, Lv 6, observera de ukrainska drönarsoldaternas taktik och öva på att skydda sig på marken.

    – De kommer med stridserfarenhet. Det innebär att vi kan dra nytta av dem i utvecklingen av vår egen taktik, sa övningsledare Jonas Wikström i ett uttalande hos Försvarsmakten före övningens start.

    Krigsgravtjänst övas som ett moment under Aurora 26. Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    För första gången sedan 1950-talet övades krigsgravtjänst, det vill säga gravsättning av stupade soldater och sjömän med tillhörande ceremoni.

    Foto: Jesper Pettersson/Försvarsmakten

    Ett nytt inslag under Aurora ägde under den senaste övningsveckan rum på ett fält vid Väddö kyrka i Roslagen, norr om Stockholm. Här övade man tillfällig gravsättning av 500 stupade soldater.

    – Momentet kallas krigsgravtjänst, där vi har övat på att omhänderta ett stort antal stupade soldater, både svenska, allierade och utländska, säger fältprost Jenny Ahlén, biträdande övningsledare för momentet, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

    Övning Aurora 26 pågår fram til 13 maj. 

    Ur arkivet: