Hur har de första veckorna som marinchef varit?
– Det är likaledes omtumlande som kul. Det är ett vansinnigt bra tempo men också fantastiskt roligt att ta sig an detta hedrande uppdrag, säger Johan Norlén.
Vad har du hunnit göra hittills?
– Fokus har legat på att träffa mina förbandschefer och få en genomgång av det interna livet i marinen. Det finns vissa områden där jag behöver få lite uppdatering. Utöver det är vi inne i försvarsbeslutstider och det innebär att i hela myndigheten är det en massa saker som rör sig på det strategiska planet och där vi i försvarsgrenarna har en input hela tiden. Men så mycket tid som möjligt försöker jag lägga här ute på Muskö innan jul. Sedan kommer det att kompletteras med att vi efter jul inleder en årlig rundresa, där vi ska träffa personalen på de tre garnisonsorterna. Dialogen om det interna livet i marinen fortsätter då. Sedan kommer givetvis också någon form av reseverksamhet att börja ta fart så småningom.
Hur ser din militära bakgrund ut?
– Jag kommer närmast från Utrikesdepartementet och rollen som Försvarsmaktens militära rådgivare. Min militära karriär började jag på Tredje sjöstidsflottiljen, som då hette Fjärde ytattackflottiljen, Jag har passerat förbandets utveckling från 1994 när jag tog examen som fänrik. Jag har varit fartygschef två gånger och det får man ändå säga har varit någon form av höjdpunkt i ens karriär. Jag var fartygschef på robotbåten HMS Ystad och sedan på korvetten HMS Härnösand. Sedan var jag krigsförbandschef, divisionschef på 31:a korvettdivisionen, innan vi flyttade upp till Stockholm 2017. Så egentligen kan man säga att jag har seglat på allt utom de här enheterna faktiskt.
– En annan höjdpunkt under karriären är att ha fått studera utomlands med två vändor i Frankrike. Det är ytterst stimulerande att få den möjligheten. Just att sätta sig själv i ett lite annat och större perspektiv och höra hur utländska officerare tänker. Jag tror att det är väldigt nyttigt att ha den inställningen med sig, särskilt nu när vi har gått med i en allians i form av Nato. Där är det 31 andra starka röster och naturligtvis inte enbart den svenska lösningen som kommer att bli allena rådande. Att få chans att reflektera har varit en av rikedomarna med att studera utomlands och något som jag värdesätter.
Det är klart att det har varit ansträngande under en lång period. Jag skulle säga att vi i marinen levt länge i den verklighet som råder nu. Det började inte den 24 februari 2022 för oss.
Hur är läget i marinen december 2024?
– Läget är ganska gott. Det är klart att det har varit ansträngande under en lång period. Jag skulle säga att vi i marinen levt länge i den verklighet som råder nu. Det började inte den 24 februari 2022 för oss. Sedan tillkommer en massa andra uppgifter, det är stödet till Ukraina, vår egen tillväxt, både personellt och materiellt, och en Natointegration. Alla de här sakerna ska ske samtidigt och det innebär utmaningar givetvis. Men jag tycker vi hanterar det ganska bra.
– Som en följd av omvärldssituationen och det aktiva försvaret används ju marinen hela tiden. Vi kan inte välja det ena eller det andra, allt måste ske parallellt. Och det är klart att det sätter sina spår och att det är ansträngande.
Hur ser det ut med personalförsörjningen i marinen?
– Det är ingenting att hymla om, där har vi äntligen fått fokus på de frågorna. Där kanske vi hade kunnat önska att det hade kommit tidigare, men icke för ty så har vi nu en proposition och kommande försvarsbeslut som trycker lite på detta. Det handlar inte bara om de dubbla besättningarna. Det är en viktig del, men till syvende och sist är det ju en balansgång. Det tar ganska lång tid att få en fartygschef på en sådan här båt. Det kan ju ta upp till tio år från att de börjar i marinen. Så även om det är ett välkommet beslut är det en process som tar tid. Men att ha möjligheten att kunna anställa fler och framför allt så många som möjligt efter genomförd värnplikt, det är så klart bra. Sedan har vi den andra delen, att fokusera på de andra nivåerna också. Till specialistofficerstbildningen har vi ett ganska gott rekryteringsläge och likadant till Officersprogrammet. Vi ska fortsätta att skapa en attraktionskraft in. Vi tittar ständigt på våra befattningar och om vi behöver ha en militär kompetens där eller om vi kan hitta den kompetensen hos en civil medarbetare också.
Dubbla besättningar och försörjningen av större besättningar till de kommande ytstridsfartygen – har det redan påbörjats någon typ av rekrytering eller utökning av personalramar för att lyckas med personalförsörjningen längre fram?
– Just nu läggs det en analys. Båda delarna måste ske tillsammans och man måste tänka igenom detta steg från början. Det kräver också att det finns utbildningsplatser på våra olika institutioner. Sedan väntar vi fortfarande på det politiska beslutet så att vi kan sätta i gång med ytstridsfartygen, men det räknar vi med kommer inom kort. Förhoppningsvis under nästa år så har vi den i planen för att kunna göra det.
”Det vi ser framför oss efter det politiska beslutet, är att under 2025 delta i Natos stående minröjningsstyrka. Och sedan kanske lite längre fram under året möjligtvis göra samma sak fast med korvetter”, säger Johan Norlén om marinens Natobidrag.
Foto: Margareta Bloom Sandebäck
De stora materielprojekten som pågår, nya ytstridsfartyg och A 26, hur går det med dessa?
– Det ena är under produktion, A 26, och har haft några problem. Det har funnits lite kringelikrokar, lite bumps in the road som man brukar säga. Men nu rullar det på och vi förväntar en leverans under detta årtionde, innan 2030. Det andra projektet, nya ytstridsfartyg, där väntar vi som sagt fortfarande på ett politiskt beslut. Men Försvarsmakten har harmoniserat kravställningen så att den stämmer överens med vad Försvarets materielverk tycker är realiserbart och vad som går att hitta på marknaden. De nya ytstridsfartygen kommer att vara ett välkommet tillskott förmågemässigt. De kommer också att vara ett väldigt bra förmågetillskott i andra domäner, framför allt i luftförsvarsdelarna och inte bara nationellt utan även kopplat mot Nato som helhet. Ett sådant beslut är också en positiv drivkraft för att rekrytera och behålla personal.
Vad gäller marinens styrkebidrag till Nato, vad ser du för uppdrag i närtid?
– Det finns en proposition på riksdagsbordet som kommer att klubbas igenom i en nära framtid. Det vi ser framför oss efter det politiska beslutet är att under 2025 delta i Natos stående minröjningsstyrka. Och sedan kanske lite längre fram under året möjligtvis göra samma sak fast med korvetter. Vi väntar på dessa beslut, men vi planerar för att kunna göra detta nästa år.
Chefen för Natos marina högkvarter, Marcom, viceamiral Mike Utley, besökte Sverige och Försvarsmakten för några veckor sedan och då hyllade han bland annat den svenska amfibiekåren. Hur ser du på att integrera amfibieförmågan i någon slags Natokontext framöver?
– Det är en högst relevant fråga och där uppfattar jag att vi givetvis kan promota oss själva. Det har vi också gjort genom att vi har lämnat så positiva avtryck med vår amfibiestyrka. Vi besitter ju förmågor, precis som inom undervattensområdet, som egentligen ingen annan har inom dessa områden. Det är värdefulla kunskaper som kommer att bli viktiga. Jag tror att den drivkraften kommer att komma från Nato också och att det kanske är någonting vi ska titta vidare på. Jag tror att i framtiden kan det mycket väl komma att sättas upp.
Vi besitter ju förmågor, precis som inom undervattensområdet, som egentligen ingen annan har inom dessa områden. Det är värdefulla kunskaper som kommer att bli viktiga.
Vad gäller minröjningsfartygssystemet, hur ser du på framtiden för det vad gäller nya fartyg och förmågor?
– Här har vi inte riktigt fullt ut finansierat en efterträdare, men om vi tittar på vad vi gör så har vi jobbat länge med att ta fram autonoma system. För per se så vill man ju gärna undvika att kunna gå in i ett minfarligt område om man kan hitta det med sensorer som man kör framför sig. Dessa system kommer att komma i närtid och det pågår redan prov och försök. Under de kommande åren kommer de här fartygen att gå in i livstidsförlängning. Så vi kommer att leva kvar med det här minröjningssystemet vi har, men vi satsar rätt mycket på nya delar och fram för allt undervattensdelarna, de autonoma systemen. Vi kommer under min tid som marinchef att börja titta på en efterträdare till fartygen, men än så länge finns inget bestämt.
Marinens litenhet i fartygsnumerär är något som återkommit i diskussionerna länge. Nu ska Visbykorvetterna uppgraderas med luftvärnssystem och vara borta på varv i perioder. Vad tänker du om tillgängliga fartygsresurser de kommande åren?
– I och med Natointrädet har vi gått från en situation där vi innan egentligen var själva och ville förneka motståndaren tillträde till vårt territorium, nu är vi i en allians som vi också måste stödja med att logistiskt kontrollera det flöde som går till havs. Det globala handelsflödet är under konstant hot i dag. Vi är en av de större Östersjönationerna och vi kommer att få ta ett stort ansvar i detta, plus att vi också har en unik förmåga i detta område. Det är en väldigt stor ambitionsökning att gå från att förneka tillräde till ett område till att kontrollera det. Luleåklassen med sin luftförsvarsdel kommer att ha en förmåga som förändrar spelplanen. Inte bara för marinen utan även i de andra domänerna, för den kan producera luftförsvar även på andra sidan Östersjön, för markstyrkorna i Baltikum till exempel, eller för att frigöra våra flygstridskrafter. Men det som också är nytt är att det inte bara är Östersjön som gäller i dag. Vi pratar om hela Östersjöområdet, det innefattar Bottenviken, Finska viken till Nordsjön och allt däremellan. Det har blivit fler uppgifter.
Till sist, vilket är ditt favoritfartyg i marinen och varför?
– (Skratt) Ja, det är svårt. Det är ju så att om man får förmånen att vara fartygschef två gånger blir det någonting särskilt. Dessa fartyg ligger en varmt om hjärtat, så enkelt är det. Eftersom det i dag bara finns ett av dessa fartyg kvar i flottan så blir det HMS Härnösand som ligger en varmast om hjärtat, säger Johan Norlén.
