Senast publicerat

Senast publicerat:

Ett tetrisspel i kamp med tiden

Försvarsmaktens logistik, FM Log, hanterar allt från transporter av materiel, utrustning och ammunition till att stödja internationella insatser. För att klara uppgiften krävs personal och yta. Och det behöver gå snabbt. Officerstidningen har besökt Försvarsmaktens centrallager i Arboga.

Anna-Maria Stawreberg

2025-01-02

I det automatiserade höghöjdslagret i Arboga är det 26 meter till tak och det finns 70 000 pallplatser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Ett förband med 95 procent civilanställda och bara fem procent militärt anställda. Ett förband där många av de 900 anställda jobbar i en kamp mot klockan. En tidsbrist som man visserligen upplever över hela Försvarsmakten, men som kanske är extra påtagligt på Försvarsmaktens logistik, FM Log.

– FM Logs verksamhet handlar om att möjliggöra för resten av Försvarsmaktens verksamhet. Försvarsmakten handlar till stor del om folk och prylar. Och om vi på FM Log inte plockar fram de här prylarna så går det inte att göra något, säger kommendör Mattias Svedin, förbandschef på Försvarsmaktens logistik

Förbandets verksamhet är lika stor som spretig. FM Log hanterar allt från bokning av resor och grafisk produktion till fakturor, logistik kring förflyttningar, inköp av materiel och lagerhållning.

– Jag brukar likna vår verksamhet med hur ICA Maxi fungerar. I ICA Maxis stora lokaler ska precis allt som krävs för att laga mat finnas. Hur ICA Maxi fungerar och hur alla råvaror hamnar i kylar och på hyllorna ska jag som kund inte behöva bry mig om.

Mattias Svedin tystnar en stund innan han fortsätter.

– Samma sak är det med FM Log. Försvarsmaktens anställda ska inte behöva fundera över materielfrågan. Alla inom Försvarsmakten behöver äta, sova, ha tillgång till fordon och kunna tanka dem. Försvarsmaktens anställda behöver också ammunition, uniformer och de behöver få en lösning på uppkomna behov. Detta är vår uppgift att lösa, säger Mattias Svedin.

FM Log har sin verksamhet på 30 orter i Sverige men fortfarande är Försvarsmaktens centrallager i Arboga det som folk kanske mest associerar FM Log med. Här, 17 mil från staben på Gärdet tornar Försvarsmaktens centrala lager i Arboga upp sig i det platta landskapet. På den 45.000 kvadratmeter stora ytan finns 100.000 pallplatser samlade, och precis som i FM Logs övriga verksamhet är yta hårdvaluta.

Jag brukar likna vår verksamhet med hur grossisten till ICA Maxi fungerar.

Men att kalla det ”centrallagret” är missvisande, eftersom det faktiskt inte längre är ett centrallager i ordets egentliga bemärkelse – centrallagret är nämligen bara ett av de flera lager som FM Log använder sig av. Major Daniel Johannesdal och Magnus Wepsäläinen tar emot på parkeringen och det är just detta de inleder intervjun med.

Liknande läsning:

– Numera säger vi inte centrallager. Istället använder vi oss av uttrycket ”centrala lager”, även om just det här lagret i folkmun fortfarande benämns som ”centrallagret”, eftersom det tidigare varit i princip det enda lagret som människor känner till, förklarar Magnus Wepsäläinen, chef för Försvarsmaktens centrallager, FMCL.

För att minska sårbarheten förvaras Försvarsmaktens materiel i lager i flera hundra olika byggnader från norr till söder, vissa välkända, som det i Arboga, andra mer okända.

– Här packar vi och tar emot gods, och det är också härifrån i Arboga som specialtransporterna utgår, säger Daniel Johannesdal och pekar ut mot den stora asfalterade planen innanför stängslet där Försvarsmaktens lastbilar och fordon står parkerade, sida vid sida med civila lastbilar och långtradare som är mer anonyma.

Eftersom varje hylldecimeter inne i lagret är värdefull är det viktigt att så snart som möjligt kunna packa om och frakta vidare materielen. Daniel Johannesdal påpekar vikten av att den främre logistiken ute på förbanden måste få rätt förutsättningar för att lagerhålla så mycket som möjligt själva. På så sätt kan FM Log stå för den bakre logistiken.

För ett ovant öga ser det ut att råda kaos i lokalerna. En lastpall är packad med datorbord. En annan är fylld av glas till skyddsmasker. I en hög på golvet står lådor med hundratals Outmeals och i en annan lådtrave finns kängor i storlek 43. Men ordningen är minutiös, bedyrar Magnus Wepsäläinen. Alldeles särskilt efter att det i höstas gick ut en order om totalinventering över vilken slags materiel och var allt finns i lagret.

– Då var det bara att hugga i, säger Magnus Wepsäläinen, suckar djupt och blickar ut över lagret.

För att Försvarsmakten ska kunna växa enligt plan krävs en avveckling av icke-nödvändig materiel i andra änden, något som många gånger visat sig vara en tidskrävande process. Det är enkelt att prata om i teorin, men betydligt mer komplicerat i praktiken, eftersom det är en procedur som inte kan göras utan formella beslut.

Utmed en vägg kommer en hiss farande, fylld med gradbeteckningar och strax intill står en låda märkt med ”farligt gods” som innehåller batterier. Det verkar hända saker precis överallt, och när vi går uppför en vindlande spiraltrappa och stannar till vid en avsats ser vi lagerutrymmet ovanifrån. Magnus Wepsäläinen öppnar en dörr, och innanför den uppenbarar sig ytterligare ett lager. Här, i det automatiserade höghöjdslagret, finns 70.000 pallplatser. Kranar fyllda med pallar åker med ett svishande ljud fram och tillbaka mellan våningsplanen. Det är 26 meter upp till tak, och hyllorna sträcker sig hela vägen från golvet och upp. Och det är fullt på hyllorna. Vid en närmare anblick skymtas bara tre lediga pallplatser och vikten av att så snabbt det bara går få ut materielen till förbanden blir uppenbar.

– Det är en av våra största flaskhalsar. För att det som köps in ska få den operativa effekt som krävs måste det finnas lediga pallplatser. Vi behöver få fart på flödet, helt enkelt, säger Daniel Johannesdal.

Det är stort fokus på transporter av olika slag, på landsväg, järnväg, sjö och i luften.

Det låter som en enkel uppgift. Det är det inte, förklarar han. I vissa transporter kommer materielen huller om buller, kabelvindor kan ligga i samma låda som smörjmedel och kängor. En betydande del av arbetstiden på lagret går åt till att packa upp och packa om.

– Lägg därtill att ett förband kan beställa en enda smörjmedelsflaska. Då behöver vi packa om för att få iväg just denna smörjmedelsflaska, säger Daniel Johannesdal.

För att få fart på flödet, effektivisera logistiken och snabbt få ut materiel till förbanden i större omfattning, håller FM Log nu på att etablera en omlagringsterminal i Coops gamla lokaler utanför Stockholm. Det är nödvändigt. För samtidigt som vissa lager inte får plats med minsta lilla hudvårdssalva, finns det avdelningar som högljutt skriker efter fler leveranser. Eller som Daniel Johannesdal uttrycker det:

– Vi har en avdelning som säger ”sluta köpa in mer, vi får inte plats”. Sen har vi en annan avdelning som säger ”vi kommer att köpa in mycket mer”. Det är en svår balansgång. Lite som ett avancerat tetris.

I det konventionella, icke-automatiserade lagret, finns ytterligare 30.000 pallplatser. Men det är lika trångt här. Trots att det dagligen packas om och körs ut transporter härifrån.

Daniel Johannesdal är ensam officer på försörjningsenheten där FMCL ingår som en av fem avdelningar, och det finns ett stort behov av att nyanställa personer med militär bakgrund.

– Nu bygger vi ut den militära förmågan och går från civil produktion till produktion i militär kontext. Vi ska så fort som möjligt gå från att vara 350 medarbetare till 460 spritt över hela landet, säger han.

Förbandschef Mattias Svedin håller med om att personalfrågan är en stor utmaning. FM Log ska utöka personalstyrkan från de nuvarande 900 över hela landet till 1.200 personer fram till årsskiftet 2025–2026. Det behövs allt från stabsofficerare, infrastrukturhandläggare och lagerarbetare till ingenjörer och resehandläggare. Men den största utmaningen är trots allt fortfarande ytan.

Försvarsmaktens logistik har sin verksamhet på 30 orter i Sverige. I dagsläget, utan större förbandsinsatser utomlands är verksamheten utrikes begränsad. FM Log har dock enstaka befattningar i länder angränsande till Ukraina kopplat till stödet dit. För i och med Nato så finns en förväntan om en ökning av internationella befattningar, både militära och civila. Det är inte bara geografiskt som FM Log har en stor spridning. Också själva verksamheten består av flera ben. Ett exempel på det är ekonomiredovisningsenheten i Boden, som förutom att hantera ett tusental fakturor om dagen också har arbetsuppgifter som att ha hand om personalens betalkort där arbetsgivaren är betalningsskydlig. Ett annat exempel är den grafiska produktionen som Försörjningsenheten i Arboga ansvarar för med bland annat en kartproduktion som i samband med Natointrädet nu behöver tiofaldigas.

– Att leda FM Log är en komplex uppgift i och med att vi är utspridda över hela Sverige, säger regementsförvaltare Kerim Kabaca.

Vi har en avdelning som säger ’sluta köpa in mer, vi får inte plats’.

Mattias Svedin visar med en förenklad och pedagogisk skiss hur de olika enheterna inom FM Log arbetar efter det att riksdagen fattat beslut om något som Försvarsmakten fått i uppdrag att utföra. När Högkvarteret sedan får själva uppdraget ges en order till FM Log om att utföra det.

– TVK Log, teknik- och vidmakthållandekontoret, undersöker var materielen finns och vad det ska användas till. Behöver materielen köpas in är det inköpsenhetens uppgift att hålla koll på att samtliga avtal följs och som därefter köper in den, säger Mattias Svedin.

När materielen väl finns på plats packas den om och därefter bokar transportenheten transport, oavsett om det krävs tåg, egna eller hyrda fordon på landsväg, via luften eller sjöledes. Det är också transportenheten som samordnar transporten i de fall materielen ska transporteras inom Sverige.

– Om materielen ska utrikes, träder FM Logs enhet Joint Service Support in, förser godset med rätt dokumentation och packar godset innan det avtransporteras, säger Mattias Svedin.

När förre ÖB intervjuades i samband med ett besök under våren 2023 framhöll även han behovet av det arbete som FM Log utför:

– Om vi inte har fungerande logistikkedjor, då kommer inte Försvarsmakten att kunna lösa sin huvuduppgift, sa Micael Bydén.

I inlägget, som finns utlagt på förbandets Instagramkonto, sammanfattar han verksamheten med att konstatera att ”logistik är inte allt, men allt är ingenting utan logistik”.

– Alla förband ska visserligen ha uthållighet till en viss nivå, men det är FM Log som ska stå för de stora ladorna och bidra till en fortsatt uthållighet, säger Mattias Svedin.

En av förbandets uppgifter är att stötta med transporter och logistiken när utländska förband deltar i övningsverksamhet i Sverige. FM Log har också som uppgift att förse Ukraina med materiel av olika slag. Stödet till Ukraina är en betydande del av förbandets verksamhet just nu. Just den delen av verksamheten är Mattias Svedin dock mer förtegen om.

– Jag vill inte gå in på några detaljer. Men det är ingen hemlighet att Sverige stöder Ukraina när det kommer till både utbildning av personal och med materiel. Och för att personalen och materielen ska ta sig till och från Sverige är vi inblandade.

Transportenheten ska också med kort varsel kunna frakta en hel bataljon – eller ännu större volymer – utomlands, hantera Försvarsmaktens tullärenden, kommunicera med Transportstyrelsen när det kommer till farligt gods och ordna med anställdas resor.

Nu när Sverige är medlem i Nato och kommer att fungera som transitland behöver all materiel som internationella förband för med sig innanför landets gränser tullas in. Först när det är gjort får materielen användas på svenskt territorium, och när materielen sedan lämnar Sverige, ska det tullas ut.

– Eftersom vi vill ha en rörlighet i Norden är genomförandeplaneringen viktig. Visserligen ligger fokus på väg och järnväg, men vi har också sjötransporter och flygtransporter och vår största utmaning just nu är att volymerna ökar och fler förband, såväl nationella som internationella, ska transporteras genom Sverige eller till Sverige för basering, säger Andreas Nordén, chef för transportenheten.

Vi vet att det behövs mer materiel. Men var ska vi förvara till exempel drivmedlet och ammunitionen?

Att transportera gods och personal via järnväg har Försvarsmakten gjort lika länge som det funnits en fungerande järnväg. Men de senaste åren har järnvägstransporterna inte utnyttjats fullt ut eftersom det varken funnits behov eller avtal. Nu ser det annorlunda ut. Tack vare ett avtal som inköpsenheten förhandlat fram har transporterna effektiviserats. Det innebar att man för första gången på länge kunde transportera både gods och personer på ett och samma tåg under försmarsmaktsövning Aurora 2023.

Men transportenheten har ytterligare en uppgift att genomföra, i och med att allt som Försvarsmakten köper in från industrin ska fraktas till något av FM Log:s olika centrala lager.

– Det är stort fokus på transporter av olika slag, på landsväg, järnväg, sjö och i luften, strategiska utanför Sveriges gränser och operativa inom Sverige, och inom såväl skarp verksamhet som när det kommer till övningar, säger förvaltare Axel Gustavsson, som jobbar på staben.

Axel Gustavsson, som arbetar på FM Log sedan 2019, har sett hur verksamheten har förändrats och anpassats efter den verklighet som råder. När FM Log bildades 2002 var planen att samla hela Försvarsmaktens logistik på en enhet, men också att göra verksamheten så kostnadseffektiv som möjligt och att outsourca allt som inte var absolut nödvändigt.

Kostnadseffektivitet är visserligen en självklarhet för många verksamheter, men här var det tydligt uttalat att ledordet var att föra över pengar från logistik till kärnverksamheten.

Sedan dess har FM Logs arbetsuppgifter delvis förändrats. Delar av de ursprungliga verksamheterna, som att dela ut kalsonger och övriga persedlar, har lagts över på övriga delar av Försvarsmakten och istället har nya tillkommit, där FM Log har ansvar för den bakre logistiken och för att få ihop helheten.

2016 gjordes organisationen om till ett krigsförband. Personalen har sedan dess genomgått kombattantutbildning och deltagit i olika övninga som ledningsövningar, egna fältövningar och större övningar som Aurora och Nordic Respons.

I samma veva uttalade politiken ett önskemål om att FM Logs framtida roll skulle bli att ansvara för den bakre logistiken och ta över en viss del av de uppgifter som Försvarets materielverk tidigare ansvarat för.

– Att FMV tidigare haft det här ansvaret var något temporärt, ett ansvar man haft under fredstid. I och med att FM Log nu tar över den bakre logistiken blir vi mer synkade med övriga Natos sätt att arbeta, säger Mattias Svedin.

Planen var att respektive försvarsgren själva skulle ansvara för den främre logistiken, och därmed ha lagerhållning så att det räcker för det omedelbara behovet.

I samband med detta fick FM Log ansvar för ett antal centrala förråd och lager, men också för skyddade transporter och TVK Log, teknik- och vidmaktshållandekontoret där Försvarsmaktens samlade expertis när det kommer till materiel- och förnödenhetsförsörjning finns.

– FMV sköter fortfarande vissa inköp, tyngre och tekniskt komplicerade materielsystem som ubåtar och liknande, samtidigt som FM Log sköter övriga inköp, reservdelar till till exempel stridsvagnar, inköp av datorer, papper, pennor, drivmedel, mat och andra förbrukarmateriel, säger Mattias Svedin.

Och även om det är Försvarets materielverk som köper in Försvarsmaktens uniformer, är det FM Log som tar hand om ordrarna och ser till att de kommer ut till samtliga förråd, handlar upp tvätteriavtalen och tar hand om de kasserade persedlarna.

Hur FM Log som förband påverkas av förslagen om logistikfunktionen i gällande och kommande försvarsbeslut är en fråga som Mattias Svedin svarar snabbt och utan att veka svarar på och kan sammanfattas med tre korta ord: ”Mer av allt”.

– Mer människor. Mer lager. Flerdubbla transportresurser. Det vi ser nu är något unikt: Att myndighetens råd går i led med det politiska beslutet, säger Mattias Svedin.

Fakta

Försvarsmaktens logistik

Försvarsmaktens logistik, FM Log, finns på 30 orter i Sverige. FM Logs transportenhet ska med kort varsel kunna frakta en hel bataljon utomlands, men också hantera Försvarsmaktens alla tullärenden. FM Log har i uppgift att ansvara för den bakre logistiken, men också ansvara för centrala förråd, lager, skyddade transporter och teknik- och vidmaktshållandekontoren.

• På staben finns HR- och kommunikationsavdelningen, underrättelse- och säkerhetsavdelningen, planeringsavdelningen, genomförandeavdelningen och teknik- och verksamhetsstödsavdelningen.

• Ekonomiredovisningsenheten hanterar en stor del av Försvarsmaktens ekonomiska transaktioner.

• Försörjningsenheten ansvarar för Försvarsmaktens alla förrådsbyggnader. Här finns även grafisk produktion.

• Inköpsenheten ansvarar både för planering och genomförande av upphandlingar och inköp.

• Joint Service Support har i uppdrag att ge Försvarsmaktens verksamheter utomlands logistikstöd.

• Teknik- och vidmakthållandekontor logistik arbetar bland annat med utveckling och vidmakthållande av personlig utrustning, sjukvårdsmateriel och ammunition.

• Transportenheten transporterar materiel och personal och ser till att all verksamhet runt transporterna fungerar.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Försvarsmaktens logistik

Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Mest läst:

Mötet /

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Aktuellt /

Köldskador

Värnpliktiga vid Tolkskolan fick köldskador under övning – befäl larmar om tystnadskultur

Reportage /

Kriget i Ukraina

”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Reportage

Cybersäkerhet

Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Maria Widehed

2026-04-16

Sergeant David Andersson, cyberförsvarsofficer, står längst fram i lektionssalen.

– Orientering: vi har fått in en usb-sticka från en klient. Den har suttit i en dator i vårt nätverk, säger han.

David Andersson tillhörde den andra årskullen att utbildas inom specialistofficersutbildningens cyberförsvarsinriktning. Idag arbetar han vid Flygstaben med att bygga upp funktionen cyberoperationscenter, en central nod i flygvapnets växande cyberförsvar. Den här veckan leder han en övning som flygvapnet tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har satt samman.

– Under övningen samarbetar våra underrättelsedelar med det säkerhetsoperationscenter, SOC, vi har byggt upp. I det övar soldater och officerare på att analysera loggar i realtid och på incidenthantering, säger han.

Utanför byggnaden är Uppsala garnison grådisigt, men verksamheten är intensiv innanför väggarna. Här i Tunahuset, som tillhör Upplands flygflottilj, F 16, har lektionssalen tillfälligt omvandlats till en operativ miljö. Kablar löper mellan arbetsstationerna, skärmar visar flöden av loggar och bredvid trängs halvdruckna burkar med energidryck.

Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket.

Det är dag tre av övningen och det har skett en tydlig upptrappning. I övningsscenariet råder gråzon och ett medicinföretag som tillverkar botemedel mot ett nytt kemiskt stridsmedel från Ryssland har just angripits. Medicinen är viktig för civilförsvaret och därför har flygvapnets cyberförsvar kopplats in.

– En lärdom vi dragit är vikten av att tidigt få mandat. Vi sitter ju på ett företag och är en hjälpresurs, säger sergeant Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer på F 16.

Första dagen upprättade de sin övervakning. Andra dagen började angreppen. Nu försvarar de systemet under pågående intrång.

– Det misstänks finnas okända aktörer i systemet. Så vi har fått sätta vissa maskiner i karantän, koppla bort alla kopplingar och höja beredskapen på systemet. Vi försöker hitta allt aktören har gjort innan vi gör motåtgärder, för att inte förvarna aktören. Det begränsar deras handlingsfrihet, berättar Alfred Turesson.

Angreppet bedöms ha inletts via ett mejl med skadlig kod.

– Sedan har det spridit sig till fler maskiner.

Arbetet sker metodiskt och under tidspress, med målet att identifiera aktören och begränsa spridningen.

– När en aktör väl är inne kan de blockera datorer och rensa dem från distans. Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket, säger Alfred Turesson och fortsätter:

– Vi prioriterar att kartlägga aktörens infrastruktur, exempelvis servrar som används för att distribuera skadlig kod eller genomföra angrepp. Det möjliggör att vi kan blockera dem i ett tidigt skede för att förhindra att de kommer åt våra system.

Ralf Alvarsson, cybersäkerhetsspecialist vid FOI, arbetar med cyberträning och är på flottiljen för att prata försvarbarhet med övningsdeltagarna.

– För att skydda sig kanske man sätter upp en brandvägg och krypterar förbindelser. Det är en annan sak att kunna försvara sig, då behöver man ha insyn, kunna gå in i ett system och kasta ut motståndaren när man är under attack. Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet, säger han.

•••

– Det Sverige gör i cyberdomänen är något som gör skillnad, sa den franske amiralen Pierre Vandier – en av Natos två högsta chefer med ansvar för utveckling och innovation inom alliansens militära förmåga – vid ett besök i Uppsala i början av mars.

Vad som räknas in i cyberdomänen är brett. Den består av bland annat ledningsstödsystem, stridsledningssystem, intranät, telekommunikationssystem, internet och inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster. Rent fysiskt befinner sig delarna inom övriga försvarsdomäner, vilket innebär att effekterna av ett cyberangrepp kan påverka Försvarsmaktens förmåga i samtliga domäner.

Cyberförsvaret inom flygvapnet byggs upp i allt snabbare takt och har börjat träda in i en ny organisatorisk uniform där förmågan börjat etableras ute på flottiljerna. Förmågemässigt handlar det om att kunna genomföra både offensiva och defensiva cyberoperationer.

– Det är fortfarande väldigt få inom Försvarsmakten som har koll på vad vi egentligen gör, det finns ett arv av att detta ska hållas superhemligt och det gör att kunskapen ibland är låg. Men idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka, säger förvaltare Christoffer Pierrou och fortsätter:

– Allt som är digitalt och går att påverka kan man hacka. Det handlar bara om tid, motivation och resurser.

Sedan 2023 är Christoffer Pierrou flygvapnets cyberförsvarsförvaltare. Han validerades som cyberförsvarsofficer när organisationen var i sin linda och specialistofficersutbildningens cyberinriktning ännu inte fanns. När utbildningen av cybersoldater startade 2020 var belastningen hög för utbildande befäl, berättar han.

– Det var en intensiv period. I pilotomgången av cybersoldatutbildningen låg vi befäl ungefär en vecka före soldaterna. Vi lärde oss någonting, sedan utbildade vi i det.

Samtidigt fanns organisatoriska utmaningar.

– Idag får vi folk att stanna, men i det tidiga skedet tappade vi en del för att det saknades en helhet.

Samma år som cybersoldatutbildningen startade började Försvarsmakten lägga ut resurser på försvarsgrenarna. Christoffer Pierrou beskriver det som att flygvapnet ligger långt fram och gärna visar vägen för övriga försvargrenar.

– Det är olika verksamheter ute hos marinen, armén och inom flygvapnet. Hos oss är det sekundtaktiskt med flygplanen, det gör att vi ser annorlunda på cyberdomänen. Men vi har bra samverkan med övriga försvarsgrenar, liksom regelbundna möten med Operationsledningen och cyberförsvarsledningen, Försvarets materielverk och Saab. Informationsspridning är en viktig del inom cyberförsvaret.

Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt.

Idag består flygvapnets cyberförsvarssektion av cyberförsvarsförvaltare, cyberförsvarschef och cyberoperationsledare, som är en del av ledningssystemavdelningen på Flygstaben. Flygvapenchefen styr resurserna. Merparten av cyberförsvarsofficerarna och cybersoldaterna tillhör F 16, men man har börjat placera ut kompetens på övriga flottiljer också.

Det finns vakanser på sektionen, men Christoffer Pierrou ser generellt inga svårigheter i att attrahera kompetens.

– Cybersoldater är avgörande för att vi ska kunna bygga upp förmåga i den här takten. Utbildningen är attraktiv eftersom man också får högskolepoäng och lönemässigt ligger vi på en bra nivå, säger han.

Verksamheten fokuserar i stort kring att bygga upp ett så kallat cyberoperationscenter där relevanta loggar samlas och vidare analyseras. Inom centret finns en ren operationsdel, en del som arbetar med cyberförsvarslägesbilden samt mobila cyberförsvarsgrupper.

En del av det operativa arbetet går ut på uppsökande verksamhet.

– Det handlar om att man har en hypotes. Man genomför utifrån den tidsbegränsade insatser i utpekade system för att kartlägga, utröna en aktörs handlingsalternativ eller jaga en aktör, säger Christoffer Pierrou.

Han visar en lång lista över internationellt kända APT-grupper, Advanced Persistent Threat, som är välorganiserade, ofta statligt stöttade cyberbrottsorganisationer. På listan finns några av de mer kända, som APT 28 Fancy Bear, en grupp med starka kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst. På listan finns också Lazarus Group, som ofta kopplas till Nordkorea och har varit inblandade i flera stora finansiella cyberbrott och attacker mot underhållningsindustrin.

– De har vissa metoder för att ta sig in i system, det gör det möjligt att leta spår efter dem när man vet hur de brukar gå till väga.

En del av funktionens arbete handlar om att granska flygvapnets system. Det handlar om det som kallas ”etisk hackning” och innebär att man gör en simulerad, auktoriserad cyberattack mot it-system, nätverk eller applikationer för att proaktivt identifiera säkerhetsluckor.

– Det här är en viktig del, säger Christoffer Pierrou.

Den mobila cyberförsvarsgruppen arbetar med incidenthantering.

– De har kommit till eftersom vi tänker lite annorlunda här än ute hos försvarsgrenarna, med det förbandsnära lagret blir det lite skillnad i fokus.

Väskorna till de mobila cyberförsvarsgrupperna står alltid färdigpackade och redo att nyttja.

– Vi har ett arv i Försvarsmakten där mycket förklaras som ”tekniskt fel”. Nu ska man akta sig för att ropa varg, men poängen med de mobila grupperna är att sänka tröskeln för att man ute på flottiljerna hör av sig till oss om system uppträder annorlunda.

Som en del av förmågeuppbyggnaden har flygvapnet byggt ett digitalt övningsfält – eller cyberrange som det kallas. I övningsfältet ”Terra” övas soldater och yrkesofficerare i cyberkrigföring och realistiska scenarier, både som motståndarsida och defensivt. I maj ska Terra återigen användas under Operation Chimera, en cyberförsvarsövning som genomförs inom ramen för de värnpliktiga cybersoldaternas förbandsutbildning.

– Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt, säger Christoffer Pierrou.

•••

Vid en av skärmarna inne i lektionssalen sitter Olle Eriksson. Han gjorde värnplikt som cybersoldat och har i höst sökt sig vidare till specialistofficersutbildningen med inriktning cyberförsvar.

Han liknar sitt arbete med att lägga pussel.

– Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt.

Framme vid whiteboarden ägnar sig sergeant Kristoffer Myrestam åt digital forensik. En komprometterad dator analyseras, efter att en anställd i scenariet har uppmärksammat att någon stoppat in en usb-sticka i den.

– Så vi har tagit ut hårddisken och kopierat den. Man vill aldrig jobba på originalet för att hålla det så forensiskt säkert som möjligt.

Här handlar arbetet om att säkra bevis, förstå angreppets förlopp och dra lärdomar för framtiden.

När jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer.

Kristoffer Myrestam gjorde värnplikten som flygmekaniker vid Norrbottens flygflottilj, F 21.

– Men när jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer. Specialistofficersutbildningen med cybeförsvarsinriktning passade mig bra. Utbildningsmässigt behöver man vara bra på att lära sig snabbt, säger han.

Idag ingår han i en grupp som utvecklar cyberförsvaret på F 16.

Längst bak i lektionssalen arbetar underrättelsefunktionen, som för första gången övas integrerat med ett säkerhetsoperationscenter, SOC.

– Vi försöker attribuera hoten man upptäcker i SOC till en motståndare. Vi kan också ge dem i uppgift att leta efter saker vi har sett i omvärlden, säger sergeant Viktor Lindén, cyberförsvarsofficer på F 16, och fortsätter:

– Det kan också vara att vi ser saker i våra system som behöver spridas till övriga organisationen och då är det vårt jobb att beskriva vad hotet egentligen innebär.

•••

Tio minuters bilfärd bort från Tunahuset kliver Christoffer Pierrou ur bilen i en skogsdunge utanför flottiljområdet och öppnar upp bakluckan på det parkerade fordon han har stannat vid. Inuti finns en laptop och signalutrustning.

Tillsammans med sergeant Jonas Holmberg och sergeant Sigrid Johnsson vill han visa hur det kan se ut när man övar inom cybersoldatutbildningen på att hantera det som kallas ”wardriving” – när en motståndare kör runt i en bil och söker efter öppna eller osäkra trådlösa nätverk med hjälp av en bärbar dator.

Sigrid Johnsson var del av den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbilden.

– Vi samlar in data från hela organisationen för att kunna svara på var vi är svaga, var vi starka och vad vi ska förbättra. Alla system måste in i lägesbilden och det är en stor del av vårt arbete att ha den översikten, det kan ju vara det allra minsta systemet som blir utsatt, säger hon.

Sigrid Johnsson är en av få kvinnor som arbetar med flygvapnets cyberförsvar. Hon vill gärna nyansera bilden av hur en cybersoldat är.

– Jag är inte så mycket ”energidryck och LAN” och vill uppmuntra fler tjejer som kanske inte ser sig själva inom cyber att våga prova, särskilt om man gillar att tänka utanför boxen.

Hon får medhåll från de båda cyberförsvarsofficerarna.

– Så är det, för att bygga cyberförsvar behöver vi dem som är skickliga på att kriga med hjärnan, säger Christoffer Pierrou.

Fakta

Cyberdomänen

Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt den data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.

Specifika områden av cyberdomänen kallas cyberterräng. Terrängen utgörs av hård- och mjukvara och kan spänna över flera sammankopplade system och dela terräng i cyberdomänen.

Källa: Försvarsmakten

Läs mer:

Chefen cyberförsvarsledningen: ”Vi vill jobba underrättelsedrivet”

Ämnen i artikeln: Cybersäkerhet / Flygvapnet / Cyberförsvar / FOI / F 16

Ur arkivet:

Krönika /

Baltikum