Senast publicerat
Senast publicerat:

Dålig arbetsmiljö påverkar beslutet att lämna Försvarsmakten

Lönen och bristen på möjligheter att utvecklas i arbetet. Det är de två främsta orsakerna till att anställda väljer att lämna Försvarsmakten, enligt rapporten ”Avgångsenkäten 2024”. Mest nöjda var de som slutade med anställningstryggheten i myndigheten.

Linda Sundgren
Soldater uppställda, bakifrån
Lönen och bristande utvecklingsmöjligheter är de vanligaste orsakerna till att anställda lämnar Försvarsmakten, enligt årets avgångsenkät. Arbetsmiljö, ledarskap och jämställdhetsfrågor spelar också in, särskilt för kvinnor. Trots detta kan 70 procent av de svarande tänka sig ett framtida engagemang i myndigheten.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Avgångsenkäten går ut till anställda, officersaspiranter och personer med hemvärnavtal som frivilligt väljer att lämna Försvarsmakten. Avsikten är att ta reda på varför de slutar för att kunna vidta åtgärder till förbättringar. Av de 1 580 som slutade förra året har 565 personer (33 procent) valt att svara på enkäten, varav 174 kvinnor. Av samtliga svarande var 44 procent civilanställda. Resultaten visar att de som lämnar Försvarsmakten i första hand gör det för studier eller för att påbörja ett annat arbete. Av de faktorer som bidrog till beslutet att avsluta anställningen var lönen det vanligaste svaret bland både män, 54 procent, och kvinnor, 43 procent. 

Den näst vanligaste faktorn var bristande utvecklingsmöjligheter. Bland kvinnorna uppgav 41 procent att det påverkat deras beslut att lämna medan motsvarande siffra bland männen var 39 procent. Av dem som slutade uppgav endast tre av tio att de ”nyligen” har diskuterat framtidsutsikter eller andra engagemang och möjligheter i Försvarsmakten.  

– Inom Försvarsstaben ser vi ständigt över våra kompetensutvecklingsmöjligheter. Vi arbetar bland annat med att förbättra medarbetarsamtalen för att få en bättre dialog mellan chefer och medarbetare, säger Moa Björck, tillförordnad sektionschef vid Försvarsstabens hr-avdelning och fortsätter:

– På en följdfråga i avgångsenkäten som är kopplad till utvecklingsmöjligheter finns det en del som svarat att de upplever att chefen inte vill satsa på dem. Det kan exempelvis handla om brist på återkoppling från chefen i olika frågor eller otydlighet. Ibland kanske det också kan bero på att vissa chefer faktiskt inte har kunskap om vilka karriärmöjligheter som finns inom Försvarsmakten. 

Vi vet att Försvarsmakten inte är kvalitativt jämställd, det vill säga att män och kvinnor har olika uppfattning om hur det är att verka i vår verksamhet.

En faktor som ökat i betydelse bland dem som väljer att sluta är arbetsmiljö avseende sådant som stress, krav och arbetsbelastning. Av de svarande uppgav 29 procent att det har påverkat deras beslut att lämna. 

– Vi är medvetna om att arbetsbelastningen är hög kopplat till tillväxten, Natointrädet och stödet till Ukraina. Det här är frågor som vi centralt arbetar med kontinuerligt, men det kan också behövas åtgärder på lokal nivå. Varje organisationsenhet som får tio svar eller mer i avgångsenkäten får en egen rapport för att kunna arbeta med mer riktade åtgärder kopplat till deras resultat, säger Moa Björck. 

Inom några områden i Avgångsenkäten 2024 finns tydliga skillnader i svaren mellan kvinnor och män. Exempelvis uppger 23 procent av kvinnorna att kränkningar och trakasserier spelat roll för deras beslut att lämna Försvarsmakten medan motsvarande siffra för männen var 10 procent. När det handlar om arbetsuppgifter svarar 33 procent av kvinnorna att det påverkat deras beslut jämfört med 21 procent av männen. För kvinnor är också relationen till närmaste chef oftare en anledning till att sluta än för män, med 40 procent respektive 25 procent. 

Liknande läsning:

– Att kvinnor är mer missnöjda med ledarskapet än män är en väldigt viktig iakttagelse i enkäten. Vi kan inte utläsa av svaren vad som ligger bakom siffrorna, men jag skulle tro att det till del är en jämställdhetsfråga. Vi vet att Försvarsmakten inte är kvalitativt jämställd, det vill säga att män och kvinnor har olika uppfattning om hur det är att verka i vår verksamhet, säger Moa Björck. 

Bland de som slutade var nöjdheten som störst med anställningstryggheten och betyget av Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare har ökat något sedan föregående år, från medelvärde 3,18 år 2023 till 3,27 år 2024. Av dem som svarade på enkäten kan 70 procent tänka sig ett framtida engagemang i myndigheten. 

–  Att så många är intresserade av ett engagemang i Försvarsmakten ser vi som mycket positivt. Det visar hur stark lojaliteten och engagemanget för vårt uppdrag är bland människor som har arbetat i Försvarsmakten, säger Moa Björck.

Av de 565 individer som svarade på avgångsenkäten var 32 procent från armén, 17 procent från flyget och 16 procent från marinen. Övriga kom från HKV, skolor och centra, Ledund, Log och Rikshemvärnet.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: