Senast publicerat
Senast publicerat:

Tips på läsning – 15 artiklar att läsa i sommar

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 15 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare.

Josefine Owetz
Pårustning02

Pårustning av Markstridsuniform 24 pågår för fullt vid Trängregementet i Skövde – denna gång är det inte värnpliktiga utan yrkesanställda som får testa den nya uniformen. Förväntningarna är höga på både passform och funktionalitet.

Foto: Emil Malmborg.

1. Markstridsuniform 24 driftsatt på T 2: ”Materialet känns robust”

Viss sentimentalitet när värmetröja 90 lämnades in, över kalsongerna fälldes däremot få tårar – och det råder stor förväntan över förbättrad materialfunktion. Försvarsmaktens förband har börjat pårusta Markstridsuniform 24, MSU24, och turen har kommit till Göta trängregemente, T 2, i Skövde.

Läs reportaget här

250225-PaulWennerholm-0571-1

Christopher Forsbäck vid Majdantorget, där flera svenska flaggor symboliserar stupade svenskar.

Foto: Paul Wennerholm.

2. ”Alla i brigaden har en SoldF på ukrainska”

Ukraina insåg tidigt att en ”liten rysk armé aldrig kommer att slå en stor” – och moderniserade sin försvarsmakt redan under 90-talet. Men hur etablerat är uppdragstaktik och Natodoktrin bland Ukrainas väpnade styrkor? Officerstidningen söker svaret längs landets östra frontlinjer.

Läs reportaget här

margaretabsandeback_24-10-01_MBS2388-- 1

Utblick från en observationsplats. ”De ska smälta in i miljön och dokumentera vad de ser” säger Andreas, fanjunkare och chef för grundkurs kustjägare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Från underrättelse till verkan för kustjägarkompaniet

Kustjägarkompaniet har utvecklats till att bli marinens och amfibiekårens mest specialiserade underrättelseresurs. Fokus ligger på spaning, informationsinhämtning och verkan i skärgårdens komplexa miljöer. Rekryteringen till kompaniet går bra, men ett arbete pågår för att skapa bättre redundans i personalförsörjningen.

Läs reportaget här

Roger Djupsjö

"Det kan inte kallas förhandlingar så länge Ryssland står fast vid diktatoriska dekret om att de ska behålla fem erövrade regioner", säger major Roger Djupsjö.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

4. Ukrainaexperten Roger Djupsjö om läget i kriget

För Försvarshögskolans Ukrainaexpert major Roger Djupsjö var det ingen överraskning att de senaste så kallade fredssamtalen i Istanbul avslutades efter bara en timme. Han tror inte att någon uppgörelse kan nås mellan Ryssland och Ukraina förrän om tidigast ett år.

Liknande läsning:

Läs intervjun här

Frukost på Camp Valdemar

”När man är i fält strider man så som man skulle vilja strida om det skulle vara skarpt, men när vi är här på campen är det som hemma på P 7”, säger soldaterna Klara och Madeleine.

Foto: Emil Malmborg

5. Från jordgubbsmjölk till skarpskjutning – vardagen på Camp Valdemar

71:a bataljonen vid Södra skånska regementet, P 7, försvarar Natos östra flank. Insatslivet på Camp Valdemar står mellan två ytterligheter – där hotet om krig är ständigt närvarande, men där vardagen är lik den hemma på Revingehed. Samtidigt har styrkan just avslutat estländska Hedgehog 25 – en 96 timmars ihållande övning med högt risktagande och utbildning i gravtjänst.

Läs reportaget här

margaretabsandeback_25-01-09_MBS5124--

2:a helikopterskvadronen har en markoperativ inriktning, vilket innebär att huvuduppgiften är att understödja armén med transporter av personal och materiel för att öka markförbandens rörlighet.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

6. Skvadronen väntar på besked om helikopter 15: ”Vi lever i ett vakuum”

Vid årsskiftet infördes en ny organisation som innebär att 2:a helikopterskvadronen på Helikopterflottiljen i Linköping ska bygga upp egen basförmåga igen. Parallellt försöker man hantera behovet av fler piloter och tekniker, samtidigt som miljötillståndet för Malmens flygplats fortsätter att begränsa verksamheten. Beslut om ersättare för helikopter 15 är en annan viktig fråga för skvadronen.

Läs reportaget här

Martin Johansson, brigadchef på Livgardet.

Överste Martin Johansson är chef för Livgardesbrigaden.

Foto: Filip Erlind.

7. Livgardesbrigadens chef: ”För att lyckas behöver vi gasa på”

Om fem år ska Livgardesbrigaden, IB 1, på Livgardet i Kungsängen utanför Stockholm vara operativ. Mycket arbete återstår och för att nå målet behöver tempot i uppbyggnadstakten öka. Det menar brigadchef överste Martin Johansson som bland annat vill att mer ansvar och befogenheter ska flyttas längre ut i organisationen.

Läs intervjun här

Svenskar utbildar den somaliska armén

Skvadronsfanjunkare Kenan Ataman, en av tre instruktörer från K 3, ledde utbildningen för kompanichefer.

Foto: Privat

8. Svenska instruktörer utbildar den somaliska armén 

Försvarsmakten bidrar med personal till EU:s militära utbildningsinsats EUTM Somalia. Under vintern och våren bemannades den svenska kontingenten av nio personer från Livregementets husarer, K 3, och kommendör Mats Fogelmark, Försvarsmaktens veterancentrum, var ställföre­trädande chef för EUTM Somalia.

Läs artikeln här

Jonas Hård af Segerstad

Jonas Hård af Segerstad avslutar snart sitt intensiva uppdrag som försvarsattaché i Berlin, där han arbetat mitt i en historiskt dramatisk tid för Europas säkerhet. Under sina tre år har han fokuserat på att stärka det svensk-tyska försvarssamarbetet och lyft frågor om medföljandes villkor vid utlandsstationering.

Foto: Fredrik B Nilsson.

9. Försvarsattachéns turbulenta år

I en turbulent omvärld hamnar försvarsattachéernas uppgifter än närmare epicentrum. Det är något som Sveriges attaché i Berlin – kommendör Jonas Hård af Segerstad – har känt av.

Läs porträttet här

margaretabsandeback_24-06-14_MBS1537-- 1

I det automatiserade höghöjdslagret i Arboga är det 26 meter till tak och det finns 70 000 pallplatser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

10. Ett tetrisspel i kamp med tiden

Försvarsmaktens logistik, FM Log, hanterar allt från transporter av materiel, utrustning och ammunition till att stödja internationella insatser. För att klara uppgiften krävs personal och yta. Och det behöver gå snabbt. Officerstidningen har besökt Försvarsmaktens centrallager i Arboga.

Läs reportaget här.

margaretabsandeback_24-12-02_MBS8644-- 1

Johan Norlén har varit fartygschef ombord på robotbåten HMS Ystad och Visbykorvetten HMS Härnösand.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

11. ”Vi i marinen har levt länge i den verklighet som råder nu”

Konteramiral Johan Norlén är sedan i höstas chef för marinen. ”I det allvarliga omvärldsläge som råder, ligger fokus på att göra marinens krigsförband än vassare och bättre för att fortsätta hålla Sverige säkert”, sa han i ett pressmeddelande i samband med utnämnandet. Officerstidningen träffade honom ombord på minröjningsfartyget HMS Kullen.

Läs intervjun här

AndersEkholm04

Det senaste året har överstelöjtnant Anders Ekholm blivit känd för allmänheten som en av de främsta experterna på den pågående konflikten i Mellanöstern.

Foto: Filip Erlind.

12. ”Israelernas operationer börjar alltid med att de transformerar sig själva”

Under arbetet med sin doktorsavhandling har överstelöjtnant Anders Ekholm studerat israelernas högflexibla operationskonst och skapat ett unikt kontaktnät av ledande officerare inom den israeliska försvarsmakten. Det har påverkat hans syn på svensk försvarsförmåga, men också gjort honom till en efterfrågad expert i media på konflikten i Mellanöstern.

Läs porträttet här

margaretabsandeback_24-08-14_MBS5616--

”Stödet till Ukraina påverkar vår operativa förmåga, men när det finns möjlighet till återanskaffning kan man hantera det en tid”, säger försvarsminister Pål Jonson.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

13. ”Vi behöver ta risker på grund av Rysslands fullskaliga invasion”

Arbetet vid försvarsdepartementet går för högtryck med stödet till Ukraina, Natointegrationen, tillväxt och beredskapsanpassningar. För försvarsminister Pål Jonson innebär det ständiga prioriteringar mellan olika sakfrågor, men ­också personliga umbäranden. Återhämtningen får han tillsammans med familjen hemma på släktgården i Arvika.

Läs porträttet här

7977

Fanjunkare Fredrik Markgren funderade på att säga upp sig som en följd av läget på I 21, men i dag är situationen annorlunda.

Foto: Michael Engman.

 14. Från frustration till nybyggaranda på I 21

Bristande rutiner, tystnadskultur samt ett dåligt stöd från ledningen. Arbetsmiljön på Västernorrlands regemente, I 21, var undermålig. Men en arbetsmiljö­rapport tog skruv och i dag, ett knappt år senare, är situationen bättre på förbandet.

Läs reportaget här

John Nisser.

"Om doktriner är bra eller dåliga är en debatt som fortfarande pågår inom vetenskapen och den militära professionen och som ännu inte är avgjord", säger kapten John Nisser.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck.

15. ”Arbetet med anpassningen till Natodoktrin är inlett”

Doktriner är nödvändiga för att styra militära organisationer på ett samordnat och tydligt vis. Men tillämpningen av dem kräver pragmatiska officerare som förstår när överenskomna regler behöver frångås och som också vågar agera därefter. Det säger kapten John Nisser som den 23 maj disputerade med avhandlingen ”Implementing Military Doctrine” vid Försvarshögskolan.

Läs intervjun här

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: