Senast publicerat
Senast publicerat:

URA – potentiell pensionsfälla för medföljande

Illustration: Björn Öberg

Medföljande partner till den som tjänstgör på URA-avtalet får ingen pensionsavsättning under tiden i utlandet. Hur stor förlusten i slutändan blir varierar från person till person, men för den som är borta i flera år kan bortfallet bli kännbart.

Redaktionen

Den som tar tjänstledigt eller säger upp sig från sitt arbete för att följa med partnern på en utlandsvistelse med URA-avtal, får ett så kallat medföljandetillägg. I år är tillägget på 14 087 kronor, det betalas ut till den försvarsmaktsanställde och är skattebefriat. Den som enbart har medföljandetillägg som inkomst under utlandsvistelsen riskerar att bli utförsäkrad från det sociala trygghetssystemet och får heller inga pensionsavsättningar. Hur stor påverkan det får på framtida pensionsutbetalningar beror på flera faktorer, men det kommer att göra skillnad. Det säger Officersförbundets pensionsexpert, Conny Jansson. 

– Du har kanske 45 år i yrkeslivet, lite beroende på hur länge du studerar, när du börjar jobba och vid vilken ålder du tänker gå i pension. Inbetalningar till din framtida pension sker i huvudsak utgående från din lön och tar du bort två, tre, fyra eller ännu fler år av pensionsinbetalningar kommer det självklart att märkas i den andra änden – när pensionen i framtiden ska betalas ut. 

Liknande läsning:
Inbetalningar till din framtida pension sker i huvudsak utgående från din lön och tar du bort två, tre, fyra eller ännu fler år av pensionsinbetalningar kommer det självklart att märkas i den andra änden.

Conny Jansson, pensionsexpert Officersförbundet

Pensionen består av två huvuddelar. Dels den allmänna pensionen (det orange kuvertet) som omfattar alla förvärvsarbetande och till vilken det årligen avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande lönen. Det finns dock ett tak för intjänandet som i år motsvarar en årsinkomst på 572 970 kronor, eller ungefär 47 700 kronor per månad. Den som når upp till taket för intjänandet får en årlig avsättning på knappt 100 000 kronor till den allmänna pensionen. Därutöver har de flesta arbetstagare också en tjänstepension som tillkommer genom avtal mellan fack och arbetsgivare och som är ett komplement till den allmänna pensionen. Hur mycket som avsätts till tjänstepensionen varierar mellan olika avtal, men enligt Conny Jansson brukar det handla om mellan 4,5 och 6 procent av en lön upp till knappt 45 000 kronor per månad.  

– Med en lön på 45 000 och en avsättning på låt säga 6 procent, handlar det om 32 400 kronor om året i framtida tjänstepension. För den som har en lön som överstiger 45 000 kronor per månad är pensionsavsättningen i regel runt 30 procent av det överskjutande beloppet. Det för att kompensera för att det inte sker något intjänande till den allmänna pensionen på löner över 47 700 kronor. Medföljande som har en hög lön förlorar alltså mer i pensionsavsättningar än den med lägre inkomst, säger Conny Jansson. 

Medföljande som under en utlandsvistelse får ett avbrott i pensionsinbetalningarna, kommer således att få mindre i framtida pension än denne annars skulle fått. 

– Är du borta tidigt i yrkeslivet har du kanske en lägre lön, men då missar du ränta- på ränta-effekten på förlorade pensionsinbetalningar under många år. Det kan få stor effekt i slutänden även om inkomsten i sig inte är så hög. För den som gör lönekarriär och åker senare i livet kan det istället handla om relativt stora summor varje månad som man missar och är man borta ett par tre år kan det handla om ganska stora summor i slutändan. Enstaka års frånvaro sent i yrkeslivet gör däremot oftast bara en marginell skillnad, säger Conny Jansson. 

Conny Jansson_webb
Conny Jansson, pensionsexpert Officersförbundet

För att kompensera för pensionsbortfallet under en utlandsvistelse behöver man ofta starta ett eget sparande. Att avsätta delar – eller helst hela – medföljandetillägget till detta är en bra grund att utgå från, enligt Conny Jansson. På ett år betalas 169 000 kronor ut i medföljandetillägg. Det kan bli en hyfsad kompensation för uteblivet pensionsintjänande, även om pengarna inte kommer att kunna förvaltas på samma sätt som pensionspengar normalt gör. 

– Som privatperson kan man inte gå in i ett pensionssparande som är avdragsgillt. Istället får du göra avsättningar till sparkonto eller fonder eller vad du nu väljer, pengar som du sedan skattar för årligen utifrån vanliga skatteregler. Att avsätta medföljandetillägget i ett eget sparande kompenserar med andra ord kanske inte fullt ut för uteblivna pensionsinbetalningar, men det är ett bra steg på vägen. 

För att få veta mer om hur stor pensionsförlusten för den medföljande på URA-avtalet kan bli, rekommenderar Conny Jansson att man hör av sig till Pensionsmyndigheten. 

 –  De bör kunna ge en mer detaljerad beskrivning av hur den allmänna pensionen kommer att påverkas av ett antal års uteblivet intjänande. Man bör också ta kontakt med de förvaltare som hanterar ens tjänstepension och försöka få reda på hur stor skillnaden i tjänstepensionen kan bli. Några exakta svar kommer ingen att kunna ge, men man borde i alla fall kunna få en grov prognos utifrån den inkomst man har i dag. 

FAKTA

Som medföljande går du miste om…
• Lön
• Allmän pension
• Tjänstepension
• SGI

Men du får…
14.087 kr per månad

Den som åker på utomlandstjänstgöring med URA-avtal tillsammans med sin partner får ett medföljandetillägg på 14.087 kronor i månaden.  Beloppet är  skattebefriat och betalas ut till den försvarsmaktsanställde. Försvarsmakten rekommenderar att hela medföljandetillägget avsätts till ett pensionssparande för medföljande partner. 

Medföljandebidrag utbetalas dock inte…

… om medföljande uppbär en förvärvsinkomst under utlandsstationeringen. Om den medföljande arbetar deltid görs ett motsvarande procentuellt avdrag på bidraget.

… om medföljande är ute kortare än tre månader på stationeringsorten.

… om medföljande erhåller avgångsvederlag, studielån, föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, A-kassa eller pension.

… om medföljande är borta från stationeringsorten mer än 30 dagar i följd (utöver semester-period med arbetstagaren).

… för en medföljande som inte varit sambo med arbetstagare under minst 6 månaders tid.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

Linda Sundgren
Strilab
Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

– Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

Jakob Blomqvist

Jakob Blomqvist

Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

– De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

– Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

– Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

– Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

– Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

Ur arkivet: