Senast publicerat
Senast publicerat:

URA – potentiell pensionsfälla för medföljande

Illustration: Björn Öberg

Medföljande partner till den som tjänstgör på URA-avtalet får ingen pensionsavsättning under tiden i utlandet. Hur stor förlusten i slutändan blir varierar från person till person, men för den som är borta i flera år kan bortfallet bli kännbart.

Linda Sundgren

Den som tar tjänstledigt eller säger upp sig från sitt arbete för att följa med partnern på en utlandsvistelse med URA-avtal, får ett så kallat medföljandetillägg. I år är tillägget på 14 087 kronor, det betalas ut till den försvarsmaktsanställde och är skattebefriat. Den som enbart har medföljandetillägg som inkomst under utlandsvistelsen riskerar att bli utförsäkrad från det sociala trygghetssystemet och får heller inga pensionsavsättningar. Hur stor påverkan det får på framtida pensionsutbetalningar beror på flera faktorer, men det kommer att göra skillnad. Det säger Officersförbundets pensionsexpert, Conny Jansson. 

– Du har kanske 45 år i yrkeslivet, lite beroende på hur länge du studerar, när du börjar jobba och vid vilken ålder du tänker gå i pension. Inbetalningar till din framtida pension sker i huvudsak utgående från din lön och tar du bort två, tre, fyra eller ännu fler år av pensionsinbetalningar kommer det självklart att märkas i den andra änden – när pensionen i framtiden ska betalas ut. 

Liknande läsning:
Inbetalningar till din framtida pension sker i huvudsak utgående från din lön och tar du bort två, tre, fyra eller ännu fler år av pensionsinbetalningar kommer det självklart att märkas i den andra änden.

Conny Jansson, pensionsexpert Officersförbundet

Pensionen består av två huvuddelar. Dels den allmänna pensionen (det orange kuvertet) som omfattar alla förvärvsarbetande och till vilken det årligen avsätts 18,5 procent av den pensionsgrundande lönen. Det finns dock ett tak för intjänandet som i år motsvarar en årsinkomst på 572 970 kronor, eller ungefär 47 700 kronor per månad. Den som når upp till taket för intjänandet får en årlig avsättning på knappt 100 000 kronor till den allmänna pensionen. Därutöver har de flesta arbetstagare också en tjänstepension som tillkommer genom avtal mellan fack och arbetsgivare och som är ett komplement till den allmänna pensionen. Hur mycket som avsätts till tjänstepensionen varierar mellan olika avtal, men enligt Conny Jansson brukar det handla om mellan 4,5 och 6 procent av en lön upp till knappt 45 000 kronor per månad.  

– Med en lön på 45 000 och en avsättning på låt säga 6 procent, handlar det om 32 400 kronor om året i framtida tjänstepension. För den som har en lön som överstiger 45 000 kronor per månad är pensionsavsättningen i regel runt 30 procent av det överskjutande beloppet. Det för att kompensera för att det inte sker något intjänande till den allmänna pensionen på löner över 47 700 kronor. Medföljande som har en hög lön förlorar alltså mer i pensionsavsättningar än den med lägre inkomst, säger Conny Jansson. 

Medföljande som under en utlandsvistelse får ett avbrott i pensionsinbetalningarna, kommer således att få mindre i framtida pension än denne annars skulle fått. 

– Är du borta tidigt i yrkeslivet har du kanske en lägre lön, men då missar du ränta- på ränta-effekten på förlorade pensionsinbetalningar under många år. Det kan få stor effekt i slutänden även om inkomsten i sig inte är så hög. För den som gör lönekarriär och åker senare i livet kan det istället handla om relativt stora summor varje månad som man missar och är man borta ett par tre år kan det handla om ganska stora summor i slutändan. Enstaka års frånvaro sent i yrkeslivet gör däremot oftast bara en marginell skillnad, säger Conny Jansson. 

Conny Jansson_webb
Conny Jansson, pensionsexpert Officersförbundet

För att kompensera för pensionsbortfallet under en utlandsvistelse behöver man ofta starta ett eget sparande. Att avsätta delar – eller helst hela – medföljandetillägget till detta är en bra grund att utgå från, enligt Conny Jansson. På ett år betalas 169 000 kronor ut i medföljandetillägg. Det kan bli en hyfsad kompensation för uteblivet pensionsintjänande, även om pengarna inte kommer att kunna förvaltas på samma sätt som pensionspengar normalt gör. 

– Som privatperson kan man inte gå in i ett pensionssparande som är avdragsgillt. Istället får du göra avsättningar till sparkonto eller fonder eller vad du nu väljer, pengar som du sedan skattar för årligen utifrån vanliga skatteregler. Att avsätta medföljandetillägget i ett eget sparande kompenserar med andra ord kanske inte fullt ut för uteblivna pensionsinbetalningar, men det är ett bra steg på vägen. 

För att få veta mer om hur stor pensionsförlusten för den medföljande på URA-avtalet kan bli, rekommenderar Conny Jansson att man hör av sig till Pensionsmyndigheten. 

 –  De bör kunna ge en mer detaljerad beskrivning av hur den allmänna pensionen kommer att påverkas av ett antal års uteblivet intjänande. Man bör också ta kontakt med de förvaltare som hanterar ens tjänstepension och försöka få reda på hur stor skillnaden i tjänstepensionen kan bli. Några exakta svar kommer ingen att kunna ge, men man borde i alla fall kunna få en grov prognos utifrån den inkomst man har i dag. 

FAKTA

Som medföljande går du miste om…
• Lön
• Allmän pension
• Tjänstepension
• SGI

Men du får…
14.087 kr per månad

Den som åker på utomlandstjänstgöring med URA-avtal tillsammans med sin partner får ett medföljandetillägg på 14.087 kronor i månaden.  Beloppet är  skattebefriat och betalas ut till den försvarsmaktsanställde. Försvarsmakten rekommenderar att hela medföljandetillägget avsätts till ett pensionssparande för medföljande partner. 

Medföljandebidrag utbetalas dock inte…

om medföljande uppbär en förvärvsinkomst under utlandsstationeringen. Om den medföljande arbetar deltid görs ett motsvarande procentuellt avdrag på bidraget.

om medföljande är ute kortare än tre månader på stationeringsorten.

om medföljande erhåller avgångsvederlag, studielån, föräldrapenning, sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, A-kassa eller pension.

om medföljande är borta från stationeringsorten mer än 30 dagar i följd (utöver semester-period med arbetstagaren).

för en medföljande som inte varit sambo med arbetstagare under minst 6 månaders tid.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: