Bildspecial: Här är delarna som ingår i nya uniformssystemet

I februari tecknades ett gemensamt nordiskt ramavtal om leverans av det nya stridsuniformsystemet Nordic Combat Uniform, NCU. I Försvarsmakten kommer uniformen att ha benämningen markstridsuniform 24 (MSU/24). Officerstidningen har fått en presentation av det nya uniformssystemet på Försvarets materielverk.

Det är lite av en raritet som vi får ta del av i konferensrummet på Försvarets materielverk, FMV, i Stockholm i början av maj. Än så länge finns det nämligen bara ett enda referensexemplar av uniformen.

– Vi har börjat få delleveranser av enstaka plagg i systemet, men uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit, säger Maria Nilsson, projektledare för soldatutrustning på FMV. 

Storlekssystemet i markstridsuniform 24 kommer att finnas i ett 30-tal storlekar. Alla överdelar bygger på kroppslängd och bröstmått, och utgår från fältjackan. 

– Det är nytt. Tidigare utgick storlekssystemet från vikt och längd, säger Maria Nilsson.

» Uniformen kommer inte att delas ut före sista kvartalet 2024, när den kompletta leveransen av den första ordern har kommit. «

Underdelarna utgår från beninnerlängden, höftmått och midjemåttet. Uniformssystemet är könsneutralt, bortsett från underkläder och underställ. 

– Ett av ”skall-kraven”, det vill säga de krav som de slutliga leverantörerna var tvungna att uppfylla, är att kläderna ska passa lika bra för män och kvinnor under militära aktiviteter, säger Maria Nilsson, och berättar att man vid utvärderingen av uniformen lagt extra fokus på detta och att Sverige lade till en ytterligare vecka av tester för att uniformen ska passa bra för både kvinnor och män. 

Systemets olika delar har testats i labb och 400 soldater från de nordiska länderna har deltagit i ett brukartest där man använde system från fyra olika leverantörer i dagligt bruk. Soldaterna som deltog fick svara på regelbundna enkäter under testets gång. 

Delar som ingår i markstridsuniform 24-systemet:

Stridsjacka
Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Stridsjackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa. 

Stridsbyxa
Stridsbyxan har påsydda knäskydd. Även löstagbara knäskydd ingår och byxan har särskilda stroppar för att man ska kunna reglera nivån på knäskydden. I midjan finns kardborreknäppning med reglage för att den ska kunna anpassas utifrån midjemåttet. 

På byxans bakdel finns en ”dragspelsfunktion” för att byxan inte ska hasa när man sitter på huk. Den har även en reglering vid smalbenen för att byxan ska kunna justeras efter behov. 

Stridsskjorta
Stridsskjortan är tillverkad av mjuk och följsam jersey på bålen och samma tyg på ärmarna som stridsjackan. 

Bältet
Är justerbart och kan flyttas mellan alla ingående byxor. Till systemet finns också hängslen som kan användas till samtliga byxor som ingår. 

Underkläder
Underkläderna är tillverkade i 100 procent merinoull av ett norskt företag som tillverkar plaggen i Estland och Lettland. Tack vare den höga ullhalten behöver plaggen inte tvättas lika ofta och har en svalkande effekt när det är varmt, och en värmande effekt när det är kallt.  

Underkläderna finns både som trosa och kalsong.

BH
BH:n är av modell dubbelfodrad sporttopp. Tillverkad av 100 procent merinoull och storleksanpassad efter längd och bröstvidd. 

Ulltröja och ullbyxor
Ullbyxorna och ulltröjan är tillverkade av Woolpower i Östersund och har högre ullhalt än de ullkläder som tidigare ingick i systemet. Ulltröjan finns i såväl halfzip som fullzip, det vill säga med dragkedja i kragen, alternativt hela vägen ner. Undertröjan är sömlös och har ullfrotté på insidan.

Undertröja och byxa med nätdetalj
Nätbrynjan och nätbyxan fungerar som luftiga underställ och transporterar fukt och isolerar värme. 

Skaljacka och skalbyxa
Skaljackan och skalbyxan är både vind- och vattentäta. 

Värmejackan
Värmejackan finns i två varianter, lätt och tjock. Den tjocka jackan som man bär ytterst har dragkedjor för att kunna expanderas beroende på hur mycket plagg man har under.

Värmebyxa
Värmebyxan finns i två varianter, lätt och tjock. Värmebyxan har dragkedjor i sidan för att de ska vara lätta att ta av och på. Den har en högre bakdel och är justerbar i midjan. Byxan är i ett gore-tyg, som bevarar värmen längre. 

Snöjacka
Jackan har dragkedjor för att kunna komma åt underliggande fickor och för att reglera ventilation. Kamouflagemönstret på snökläderna har nya inslag av grått.

Snöbyxor
Snöbyxan har fickor fram med särskild knäppning i stället för kardborreband – under testerna visade det sig nämligen att det fastnade snö i kardborrebanden. De har rejäla knappar för att det ska vara möjligt att knäppa och knäppa upp ficklocken utan att behöva ta av vantarna. 

Ficklocken är högre och rejälare än tidigare för att det inte ska komma in snö. 

Fickor
De flesta av uniformens fickor har stroppar invändigt så att man kan hänga fast till exempel kompass och nycklar. 

Reparationskit
Ett reparationskit med till exempel laglappar ingår för att soldaten själv ska kunna utföra enklare reparationer. 

Mönstret
Uniformssystemet har tre olika konfigurationer: europeisk med extra tillägg för sträng kyla, djungel och öknen. 

Det svenska mönstret är något mindre än tidigare och har tre kronor integrerat. Det är numera ett mönsterskyddat kamouflage.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.
Examensceremoni för 228:e kursen på Officersprogrammet i juni 2023.

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan. 

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post