Senast publicerat
Senast publicerat:

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Efter tre år lämnar Jonny Lindfors nu över befälet för armén till sin efterträdare. När han summerar sin tid som arméchef beskriver han en försvarsgren som tagit stora steg framåt – med bidrag till Natos stående styrkor, bättre tillgång på materiel och växande förband. ”Flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med”, säger han.

Josefine Owetz
Jonny Lindfors
”Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén”, säger Jonny Lindfors.

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

Det är Almedalsveckans nästsista dag när Officerstidningen träffar arméchef generalmajor Jonny Lindfors ombord på HMS Carlskrona i Visby hamn. Det är också hans nästsista dag som chef över armén. Dagen därpå ska han lämna över befälet för armén efter tre år på posten. Nu väntar Bryssel och uppdraget som Sveriges militära representant i Nato och EU. Men först återstår den sista riktiga arbetsdagen – och ett bokslut över en intensiv period för armén. När han får frågan hur läget är i armén i juni 2026 kommer svaret snabbt:

– Vansinnigt mycket bättre än läget i armén i juni 2022, 2023, 2024 och 2025, säger han och fortsätter:

– Det är lite en känsla av ”äntligen”. Nu börjar materielen faktiskt komma, flera milstolpar har passerats och vi ser resultat av sådant som vi har arbetat länge med.

Våren har varit hektisk, konstaterar han. Armén har bland annat genomfört en rad större övningar, bemannat Natos Forward Land Forces i Lettland, etablerat FLF Finland och fortsatt utveckla samarbetet inom Nato. Jonny Lindfors återkommer flera gånger till övningsverksamheten som årets stora styrkebesked för armén.

– Vi har haft en intensiv övningsvår. Personalen har varit borta väldigt mycket hemifrån, men vi har haft en oerhört bra övningsverksamhet. Det jag är särskilt nöjd med under året är att vi faktiskt förflyttade 4:e brigaden och ett antal funktionsförband upp till norra Sverige, med alla de utmaningar som det innebar. Det var oerhört lärorikt. Vi kan givetvis bli bättre, men vi klarar av att göra det, säger han och fortsätter:

– Sedan har vi Cold Response i Finland, som jag faktiskt tror överträffade allas förväntningar. Vi övade verkligen hela kedjan utan att det blev en dålig övning längst ner.

Den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå.

Vårens lyckade övningar är ytterligare en pusselbit, menar han, i en försvarsgren som utvecklas snabbare än på länge.

Liknande läsning:

– Jag stack ut hakan efter Cold Response och sa att vi nog har Europas bästa brigad. Det är svårt att mäta såklart, men den 4:e brigaden har nått dit jag ville att den skulle nå. Och det är en tydlig bock i kanten på väg mot att leverera försvarsbeslutet 2025.

Det har inte varit utan svårigheter dock, tillägger han, och lyfter att det har varit vissa utmaningar med att få till ett fungerande ledningssystem till brigaden.

– Men nu har vi tagit oss till en nivå som är acceptabel och vi har en väldigt bra plan framåt för hur det ska bli riktigt bra.

Övningsvåren avslutades med försvarsmaktsövning Aurora 26. För arméns del innebar det bland annat att flera lokala slutövningar genomfördes.

– Vi hade stöd i våra slutövningar av ukrainska soldater som var inbäddade i övningarna och delade med sig av sina kunskaper av hur de tar sig an dagens stridsfält. Allt detta gör att vi verkligen känner att vi tar stora steg framåt.

De senaste åren har armén i perioder haft problem med tillgången på personlig utrustning. Inför det stora inrycket av värnpliktiga hösten 2023 nådde bristen på personlig utrustning sin kulmen. Inför höstens inryck av värnpliktiga ser situationen betydligt bättre ut, berättar Jonny Lindfors.

– Vi har lidit av brist på personlig utrustning. Det har inte gått över helt, men vi har mycket bättre kontroll över problemet idag. Jag är optimistisk. För några år sedan kände man lite av en klump i magen den här årstiden. Man tänkte: nu är det inryck, nu kommer snart de hemska rapporterna. Men i år har jag ingen klump i magen, säger han och tillägger:

– Det kommer som vanligt att vara en del brist på storlekar till en början. Men vi har som målsättning att det ska finnas på plats efter en vecka. Så får vi utvärdera hur det går sen. Vi har ett mycket större självförtroende i den frågan idag och vi har bättre koll på läget.

Arméchef Jonny Lindfors

"För några år sedan kände man lite av en klump i magen den här årstiden. Man tänkte: nu är det inryck, nu kommer snart de hemska rapporterna. Men i år har jag ingen klump i magen", säger Jonny Lindfors.

Foto: Johan Nilsson/TT

När personalförsörjningen kommer på tal beskriver Jonny Lindfors utvecklingen som positiv. Inflödet av både yrkesofficerare och soldater ökar och de större utbildningskullarna börjar nu märkas ute på förbanden.

– Inflödet är väldigt stort, nästan så att vi behöver bromsa. Jag skulle önska att vi behöll våra soldater längre och fick en bättre return on investment i Vi har en hög personalomsättning i soldatklientelet. I officerskåren har vi en rätt normal personalomsättning, säger han och fortsätter:

– Det som är skönt att se är att det fylls på ute på skolorna och att stora kullar kommer ut. Det växer ute på förbanden på ett sätt som vi har pratat om länge, men nu händer det faktiskt. Och när det växer kommer nya problem.

Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter.

Den största utmaningen för armén just nu handlar enligt Jonny Lindfors inte längre främst om personal eller materiel, utan om infrastruktur. Det finns ett stort behov av utbyggnad av förråd, verkstäder, uppställningsytor och kontor.

– Det går för långsamt, både vad gäller att kunna ta emot materiel på ett bra sätt och det börjar bli trångt i kaserner och befälsrum. Vi behöver nog vänja oss vid att ha en enklare standard på vissa av våra faciliteter. Good enough just nu är bättre än perfekt alldeles för sent.

Han menar att enklare lösningar ibland måste accepteras för att utbyggnaden ska kunna gå tillräckligt snabbt. Han återkommer till ett citat från en tysk kollega:

– ”Det värsta hotet mot en bra plan är drömmen om den perfekta planen”. Det tycker jag att det ligger väldigt mycket i. Om vi väntar på den perfekta lösningen riskerar vi att komma för sent.

Det är många uppgifter som ska lösas och personalen är en ändlig resurs. Hur ser du på balansen mellan uppgifter och resurser i armén?

– De personer som går jättehårt, om man tittar på övertid och tidsuttag, är våra bristkompetenser som alltid behövs överallt; det vill säga logistikpersonal, tekniker, viss it-personal och personal inom säkerhetstjänst. I den stora massan tror jag att det är ett ganska lagom tryck, med toppar och dalar, men över lag tror jag att det finns till och med mer att hämta. Jag är också helt övertygad om att det finns befattningshavare som sitter på chefsstolar som är jäkligt utsatta och som känner att nu är det mycket på mitt bord. Men det går ju också i vågor. Jag känner inte att armén är på väg att utmattas eller gå under.

Ett område där Jonny Lindfors ser behov av förändringar är nuvarande arbetstidsavtal. Han säger att han litar på att arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten förhandlar fram ett ändamålsenligt avtal, men att han anser att det behövs förändringar som både underlättar tillgängligheten på förbanden och samtidigt ger de anställda en skälig ersättning.

– Det ska vara en morot att tjänstgöra. Sedan ur arbetsgivarperspektiv, och faktiskt även ur den enskilda soldatens perspektiv, ska tjänstgöring inte generera så hysteriskt mycket ledighet som det gör idag. Den feedback som jag får av många av soldater, är att man gör sin insats, tjänar bra och kommer hem. Sedan kan man ha en ledighetsperiod på upp till tre månader och det är inte alltid uppskattat, säger han och fortsätter:

– Att hitta en bra mellanväg tror jag är eftersträvansvärt. Och lita på att ingen vill driva personal i botten eller att vi ska få ett dåligt stridsvärde. Men det bygger på att man känner att det finns en skälig ersättning från början.

Jonny Lindfors, överlämningsceremoni

"Jag hoppas verkligen att alla i armén känner vilka steg vi har tagit. Det är svårt att känna det när man är mitt uppe i det, utan det är väl kanske för att jag själv är på väg att lämna och tittar tillbaka på hur det blev", säger Jonny Lindfors.

Foto: David Kristiansen/Försvarsmakten

När Officerstidningen träffar Jonny Lindfors är det som sagt en dag kvar innan han ska lämna över befälet för armén till ställföreträdande arméchef brigadgeneral Per Nilsson, som kommer att vara tjänsteförrättande chef fram till dess att en ny arméchef utses i början av hösten.

– Jag har nästan förträngt det där fram tills nyligen. Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén, samtidigt som jag ser fram emot ett nytt förtroende och ett superspännande uppdrag. Men det är ändå en känslosam övergång. Mer än vad jag trodde det skulle vara.

Blir du nostalgisk?

– Nja, nej, det blir jag nog inte. Däremot har jag den här känslan av att jag hade gärna velat göra det här och det här också. Känslan är nog snarare att det här gick väldigt fort och att jag hade behövt mer tid.

Har du något medskick till de anställda?

– Jag är oerhört nöjd med det som presteras på förbanden. Jag tycker att jag har bra koll, men jag inser att jag alltid blir positivt överraskad när jag kommer ut och besöker förbanden och ser vad som händer. Och den utveckling, den drivkraft och den framåtanda som finns på lägre nivå, den är jag otroligt stolt över och vill verkligen uppmuntra, säger han och fortsätter:

– Sedan vill jag skicka med att de ska vila i sommar och ha en välförtjänt sommarledighet. Jag hoppas verkligen att alla i armén känner vilka steg vi har tagit. Det är svårt att känna det när man är mitt uppe i det, utan det är väl kanske för att jag själv är på väg att lämna och tittar tillbaka på hur det blev.

Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.

Jonny Lindfors befordras till generallöjtnant inför sin kommande befattning som svensk militär representant, Milrep, i Natos och EU:s respektive militära kommittéer i Bryssel.

Hur ser du på din nya befattning?

– Jag ser jättemycket fram emot den. Det är en ny miljö för mig, men med gamla kontakter. Jag känner att jag har mycket att lära och att jag behöver sätta mig in i de dagsaktuella frågorna i både EU- och Natosfären.

Vad kommer du att sakna mest med att vara arméchef?

– Det är relationerna och människorna och att faktiskt ha förmånen att kunna åka mellan ÖB och den militärstrategiska nivån till att vara med på en stridsskjutning med soldaterna. Den närheten kommer jag att sakna. Jag har haft ett väldigt stort förtroende från ÖB med mandat, resurser och en stor frihet att inrikta armén. Det har varit jäkligt stimulerande och det är därför jag känner lite sorg också för att det hade varit kul att få driva några frågor lite längre och kanske se lite mer av utfallet av mina egna beslut.

Om du skulle ge ett råd till din efterträdare, vad skulle det vara?

– Att sätta sig in i hur våra landtaktiska planer ser ut och vart Nato är på väg vad gäller hur man vill strida. Men heller aldrig glömma att det är soldaten som är kärnan i armén. Man kan hälla på hur mycket teknik och AI som helst, men till slut kommer kärnan alltid att vara en soldat som står där på marken längst ut och ska lösa en uppgift.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förbättrade löner för försvarsmaktsanställda, fokusområden för operativ förmåga och förändrade villkor vid internationell tjänst­göring? Vad vill partierna med det militära försvaret? Officerstidningen har frågat om deras inställning i olika frågor.

    Josefine Owetz
    Valspecial

    Foto: Stefan Jerrevång/Aftonbladet, Claudio Bresciani/TT, Anders Wiklund/TT

    Socialdemokraterna
    Det är avgörande att vi stärker alla delar av Försvarsmaktens förmågor – från mark, sjö och luft till cyberförsvar och psykologiskt försvar – för att kunna möta de komplexa hot vi står inför idag och i framtiden. Det är också viktigt att vi samövar inom dessa förmågor för att säkerställa att hela Försvarsmakten kan agera effektivt och samordnat vid olika typer av krissituationer och säkerhetshot.

    Sverigedemokraterna
    Vi behöver stärka förbandens innovationskraft och premiera lösningsorientering. Den stelbenta byråkratin måste arbetas bort. Vi möter en motståndare med flera års krigserfarenhet som inte får underskattas. Att det just nu går trögt på slagfältet ändrar inte detta. Organisationen behöver innovation och flexibilitet redan i fredstid.

    Moderaterna
    Det är ett flertal faktorer som samspelar och som måste uppfyllas för att vi ska kunna skala upp den operativa förmågan snabbt och effektivt. Det handlar lika mycket om finansiella tillskott och materiel som att riva byråkratiska hinder och modernisera organisationsstrukturen. Vi ska bygga fler krigsförband, öka uthålligheten och säkerställa att vi fullt ut kan verka i Nato. Sverige måste även ha ett försvar som tar till sig de nya teknikerna och får ett bättre skydd mot hybridhot och cyberangrepp.

    Vänsterpartiet
    Vänsterpartiet anser att det måste vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen, även om vi nu är medlemmar i Nato. För att ha en långsiktigt stark försvarsmakt är det viktigt att myndigheterna kan rekrytera och behålla sin personal och att krigsdugligheten i krigsförbanden höjs. Detta kräver ett fortsatt arbete för bättre arbetsvillkor och löner, inte minst för de som tjänstgör utomlands.

    Centerpartiet
    En grundläggande förutsättning är att Sverige ska bidra med förmågor som stärker Natos samlade förmåga. Av omvärldsläget att döma förefaller luftvärn och säkrad personalförsörjning vara sådant som har hög prioritet för det svenska försvaret. I ett läge när försvaret rustas upp behöver vi samtidigt utgå från en samlad bedömning i dialog med våra allierade.

    Kristdemokraterna
    Full utrustade och färdigutvecklade brigader samt stödfunktioner. Redan tagna beslut om den nya krigsorganisationen måste realiseras i praktiken och inte bli försenade. I perioden 2030–35 bör ytterligare två nya lätta brigader och en divisionsledning organiseras. Drönar- samt luftvärnsförmåga bör härvid särskilt prioriteras.

    Miljöpartiet
    Att Försvarsmakten förmår rekrytera, utbilda och behålla personal. För att det ska vara möjligt behöver man också satsa på att se till att rätt materiel och infrastruktur finns på plats, alltifrån fungerande personlig utrustning till fordon och vapensystem. De ekonomiska ramarna har ökat väsentligt, men ledning och styrning är alltjämt avgörande för att omsätta resurserna i förmåga. Reservofficerare, hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer behöver bättre förutsättningar för att bidra.

    Liberalerna
    Att snabbt stärka krigsförbandens operativa förmåga: personal, ammunition, luftvärn, drönare, ledning och uthållighet. Sverige måste kunna försvara friheten i Arktis, Östersjön, Finland och Baltikum. Liberalerna driver också på för ett gemensamt europeiskt cyberförsvar och en nordisk-baltisk drönarvägg – friheten försvaras bäst tillsammans med allierade.

    Socialdemokraterna
    När Försvarsmakten nu på kort tid behöver växa är det centralt att både kunna rekrytera och bibehålla personal. Myndigheten behöver både arbetar med personalens villkor som möjligheterna att utvecklas inom sin roll. Vi vill: Öka antalet värnpliktiga, återinföra regelbundna repetitionsövningar, se över officersutbildningen så att kadetterna kommer ut på förbanden redan efter tre år och ge reservofficerare till tjänstledighet från civilt arbete för att möjliggöra tjänstgöring i Försvarsmakten.

    Sverigedemokraterna
    Vi behöver ta inspiration från andra Natoländer, och se över kompletterande förmåner som kan underlätta i vardagen, inspirera till en karriär inom Försvarsmakten, men också dra nytta av möjligheterna till utlandstjänst och studier på högre nivåer. Politiken behöver ställa högre krav på myndigheternas arbete med bättre incitamentsstrukturer och en bättre syn på sin personal, inte bara i ord utan i handling.

    Moderaterna
    Moderaterna vill fortsätta utveckla blandsystemet med värnplikt, anställda soldater och officerare. Fler ska genomföra värnplikt, samtidigt som det ska finnas attraktiva karriärvägar för anställd personal. Utbildningarna ska hålla hög kvalitet och ge meriter även på den civila arbetsmarknaden. 

    Vänsterpartiet
    Arbetsbelastningen är mycket hög. För att rekrytera och behålla personal krävs bättre löner och arbetsvillkor, men också att allt annat runt omkring fungerar – allt från personlig utrustning till beslutsprocesser. När det gäller det senare finns mycket att göra, både från politiskt håll och inom myndigheterna. Det är speciellt viktigt att förändra tolvårsgränsen för GSSK.

    Centerpartiet
    Försvarsmakten behöver erbjuda goda anställningsvillkor och en bra personalpolitik. Löner bör sättas i förhandling mellan parterna, men behöver vara på en nivå som gör Försvarsmakten till en attraktiv arbetsgivare. Fler värnpliktiga innebär en god rekryteringsbas. Samtidigt behöver vi då erbjuda en givande utbildning, med fungerande och anpassad utrustning, rimliga villkor och en trygg miljö för de värnpliktiga på god värdegrund så att fler känner att de vill fortsätta sin yrkesbana där.

    Kristdemokraterna
    Det krävs i grunden bättre villkor och tydligare karriärvägar. Högst prioriterat är konkurrenskraftiga löner, familjevänligare villkor och ett tydligare meritvärde för militär kompetens i det civila. Vi är öppna för flera lösningar men dessa tre måste komma först.

    Miljöpartiet
    Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling, fungerande utrustning och villkor som går att förena med familjeliv. Miljöpartirt vill särskilt öka andelen kvinnor inom Försvarsmakten, vilket kräver krafftag mot diskriminering och trakasserier. Vi vill se till att fler som gör värnplikt vill fortsätta som GSS, officerare, reservofficerare eller i frivilliga försvarsorganisationer.

    Liberalerna
    Bättre villkor, fler utbildningsplatser, tydligare karriärvägar och mindre administration. Förbanden måste få större rådighet att upphandla viss utrustning nära verksamheten – liknande hur ukrainska förband snabbt anpassat sin materiel till verkliga behov. Kortare beslutsvägar och mer frihet för förbanden gör Försvarsmakten effektivare.

    Socialdemokraterna
    Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.

    Sverigedemokraterna
    Det finns flera aspekter, vi höjde exempelvis ersättningen för värnpliktiga och kadetter nyligen. En höjning som borde ha skett redan under föregående regering. På sikt anser vi att löneläget behöver stärkas för att Försvarsmakten bättre ska konkurrera med civila arbetsgivare. Givet att många tjänster idag är specialiserade så behöver man också betala för det, det räcker inte att man får träna på arbetstid.

    Moderaterna
    Ja. Moderaterna har återkommande lyft behovet av bättre villkor för både värnpliktiga och anställd personal. Ersättningar bör utvecklas i takt med inflation och ansvarsnivå. För anställd personal behöver löneutveckling, ersättningar vid övningar och internationell tjänstgöring samt möjligheterna att kombinera familjeliv och militär karriär stärkas. Vi har höjt dagersättningen för värnpliktiga och verkar för att tjänstgöringen blir mer flexibel.

    Vänsterpartiet
    Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.

    Centerpartiet
    Sannolikt behöver lönerna över tid förbättras, samtidigt är det viktigt att hålla fast vid den svenska modellen för lönebildning med avtal mellan arbetsmarknadens parter. Villkor och övriga ersättningar bör vara anpassade efter de förutsättningar som nu råder, bland annat vad gäller tjänstgöring inom Natos ram. När det gäller värnpliktigas ersättningar och villkor har vi presenterat förslag, bland annat en indexering av ersättningen som gör att ersättningarna följer kostnadsutvecklingen.

    Kristdemokraterna
    KD:s utgångspunkt är att personal ska erbjudas konkurrenskraftiga och skäliga löner. Idag halkar löneläget efter jämförbara yrken med liknande ansvar och risk – det är inte acceptabelt. Löneläget ska matcha kompetensen och ansvaret samt kompensera för umbäranden och risker.

    Miljöpartiet
    Ja. Lönesättningen är en fråga för parterna, men staten måste ta ansvar för att Försvarsmakten har förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare. Villkoren behöver stärkas genom bättre arbetsmiljö, tryggare ersättningar, möjlighet till kompetensutveckling och stöd för att kombinera tjänstgöring med familjeliv. Även dagersättning och bostadsbidrag för totalförsvarspliktiga bör moderniseras.

    Liberalerna
    Ja. Militär personal försvarar vår frihet och förtjänar konkurrenskraftiga löner, rimliga arbetstider och bättre ersättning vid beredskap och insats. Villkor som gör att fler väljer att stanna är avgörande för ett starkt försvar. Den som offrar tid och trygghet för frihetens skull ska märka att staten verkligen prioriterar det.

    Socialdemokraterna
    Ja, alla de anställda soldater med ett GSS/K eller GSS/T kontrakt eller reservofficerare behöver också i större utsträckning bli tillvaratagna för att förstärka de förbandsproducerande delarna i grundutbildningen.

    Sverigedemokraterna
    Frågan behandlas just nu i en lagrådsremiss och vi har inte tagit ställning än.

    Moderaterna
    Moderaterna har länge betonat behovet av att behålla erfaren personal längre och stärka kompetensförsörjningen. Därför har vi låtit ser över regelverket som ett led i att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga. Om kompetensen hos GSS/K ska bibehållas efter fullgjord tid måste former för detta tas fram. Ett nytt spår behöver därför införas, vilket också myndigheten har fått i uppdrag att göra. Huvudspåret ska dock fortsatt vara att man läser till officer eller byter inriktning efter max 12 år.

    Vänsterpartiet
    Ja. Normen för anställningar på hela arbetsmarknaden ska vara tillsvidare och på heltid. Det ger en trygghet för alla som är anställda att veta att ens anställning inte tar slut vid en viss tidpunkt eller kan avslutas utan giltiga skäl. Att avskaffa visstidsanställningar och anställningar som är tidsbegränsade utan att ha specifika skäl för det är viktigt för Vänsterpartiet. Det handlar om trygghet för de anställda, men också om att Försvarsmakten inte har råd att förlora viktig kompetens. 

    Centerpartiet
    Ja, vi anser att den nuvarande 12-årsgränsen bör tas bort.

    Kristdemokraterna
    Ja. Nuvarande regelverk är en i grunden orimlig ordning och många gånger ett stort kompetensslöseri. Det har flera gånger om visat sig vara ett hinder för Försvarsmaktens konkurrenskraft som arbetsgivare. Vår ambition är ett system med en mer flexibel prövning när 12-årsperioden väl har löpt ut.

    Miljöpartiet
    Ja. MP är positiva till att se över lagstiftningen så att GSS/K kan tillsvidareanställas. När Försvarsmakten växer behöver vi minska onödig personalomsättning och göra det mer attraktivt att stanna kvar. Tillsvidareanställning kan ge större trygghet för individen och bättre långsiktig kompetensförsörjning för Försvarsmakten.

    Liberalerna
    Liberalerna föreslår i nuläget inte att GSS/K ska övergå till tillsvidareanställningar. Däremot vill vi se över dagens begränsningar så att det blir enklare att tjänstgöra längre än 12 år. Den som vill fortsätta bör kunna visa sin lämplighet genom exempelvis fysisk förmåga, kompetens och erfarenhet, i stället för att fasta tidsgränser automatiskt sätter stopp.

    Socialdemokraterna
    Grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten, och detta system behöver stärkas. Den socialdemokratiska målsättningen är att på sikt utbilda 20 000 värnpliktiga per år, men att minst 12 000 ska påbörja utbildning genom värnplikt senast 2030.

    Sverigedemokraterna
    Vår bedömning är att som läget ser ut nu så ska det fortsätta enligt nuvarande plan. Önskvärt vore dock att öka antalet värnpliktiga men det finns begränsningar såsom antalet officerare, infrastruktur, skjutbanor med mera.

    Moderaterna
    Moderaterna vill utbilda fler värnpliktiga än idag. Partiet anser att det försämrade säkerhetsläget och medlemskapet i Nato kräver en större krigsorganisation och fler utbildade soldater. Därför stöder vi en successiv utbyggnad av värnpliktsvolymerna.

    Vänsterpartiet
    Vi instämmer i den plan som finns.

    Centerpartiet
    Sverige behöver utbilda fler värnpliktiga. Vi står bakom nu gällande mål, och är väl medvetna om att det finns en diskussion om att höja antalet värnpliktiga ytterligare. Det behöver ske i en takt som Försvarsmakten klarar av att hantera. Att fler utbildas är viktigt, men det är också viktigt att se till så att vi upprätthåller kvalitet i utbildningen.

    Kristdemokraterna
    Vi står bakom gällande tidsplan – varje försening är oacceptabel och undergräver hela uppbyggnaden. KD har en långsiktig vision om att i princip alla ungdomar ska genomgå en försvarsutbildning – antingen värn- eller civilplikt.

    Miljöpartiet
    Miljöpartiet står bakom att antalet värnpliktiga fortsätter att öka enligt nuvarande plan. Det viktiga är att utbyggnaden sker med kvalitet: utbildningsplatser, befäl, materiel, boenden och stöd måste finnas på plats. Fler ska kunna bidra till totalförsvaret, men värnplikten ska fortsatt vara könsneutral och rekryteringen till försvaret så långt möjligt bygga på motivation.

    Liberalerna
    Kullarna behöver öka. Sverige behöver fler utbildade soldater för att fylla krigsorganisationen, stärka uthålligheten och bli en verklig nettobidragare av säkerhet i Nato. Friheten kostar – och vi måste vara beredda att investera i de människor som ska försvara den.

    Socialdemokraterna
    Värnpliktiga under utbildning ska inte kunna skickas på uppdrag utomlands i krigstid. Däremot de värnpliktiga som har genomgått sin grundutbildning och därefter krigsplacerats behöver kunna kallas in och användas inom ramen för sitt krigsförbands uppgifter.

    Sverigedemokraterna
    Frågan ska behandlas i en parlamentarisk kommitté till hösten och vi har inte fullt ut tagit ställning än. Samtidigt är det vår bedömning att det finns ett behov av att nyttja värnpliktiga i fredstid för bevakningsuppdrag i exempelvis marinen, eller andra typer av verksamheter som bedöms kunna lösas av värnpliktiga. Utgångspunkten är dock att svåra uppgifter med hög risk ska lösas av samövade, erfarna och anställda förband.

    Moderaterna
    Ja. Sverige är allierad i Nato och där spelar också våra värnpliktiga en central roll för krigsförbanden. Samtidigt behöver reglerna kring värnpliktigas användning vara tydlig framförallt vad gäller övningar och insatser under fredstid.

    Vänsterpartiet
    Värnpliktiga i krigsorganisationen utbildas för att kunna försvara Sverige i krig eller för att mobiliseras vid direkt krigsfara. Plikten måste hanteras med respekt och försiktighet, och att plikta in värnpliktiga soldater, som ju i de flesta fall har vanliga civila jobb och kanske familj att ta hand om, för uppdrag inom Nato i fredstid är inte lämpligt. Utlandsuppdrag ska bemannas av anställda soldater.

    Centerpartiet
    Vad som gäller för värnpliktiga kopplat till Natos kollektiva försvar behöver förtydligas. Den frågan måste och ska utredas. Det finns komplicerade frågeställningar som behöver besvaras. Om vi befinner oss i krig eller ej är givetvis en helt avgörande fråga. Men det måste också finnas tydliga regler för om det gäller andra insatser, övningsverksamhet eller liknande. Alla värnpliktiga har rätt att veta vad som gäller, och Försvarsmakten behöver veta vad för riktlinjer man har att följa.

    Kristdemokraterna
    Det är redan idag tillåtet att skicka värnpliktiga på NATO-operationer utomlands i såväl krig som på övningar i fred. Det är en naturlig förlängning av våra Nato-förpliktelser kring att betrakta en attack mot våra allierade som en attack mot oss själva. Avseende värnpliktiga under grundutbildning är detta under utredning.

    Miljöpartiet
    Vi är skeptiska till att skicka värnpliktiga till att tjänstgöra i Nato-operationer i fredstid. Vi tror att det är bättre att de som blir vårt bidrag till sådana operationer är yrkesmilitärer. I ett läge av höjd beredskap eller krig så skulle det kunna bli aktuellt att skicka värnpliktiga på operationer inom Nato, exempelvis i händelse av en attack mot Finland. Om detta ska bli aktuellt förutsätter vi att det blir värnpliktiga som har fullgjort grundutbildningen.

    Liberalerna
    Svenska värnpliktiga behöver kunna vara med och bidra till försvaret inom Nato om situationen kräver det, särskilt i vårt närområde. Sveriges frihet byggs tillsammans med allierade. Liberalerna vill dessutom se Ukraina välkomnas in i både Nato och EU så snart förutsättningarna är uppfyllda – deras kamp för friheten är också vår.

    Socialdemokraterna
    Ja, när allt fler svenska män och kvinnor tjänstgör inom ramen för Natosamarbetet behöver även villkoren ses över så att de är anpassade för de förutsättningar som personalen och dess anhöriga möter.

    Sverigedemokraterna
    Villkoren behöver ses över och moderniseras, särskilt när det gäller medföljande anhöriga. Det är något som regeringen bör ge i uppdrag till Försvarsmakten att se över.

    Moderaterna
    Ja. Nato-medlemskapet och de ökade behoven av tjänstgöring utomlands ställer krav på att vår utlandsplacerade personal har rimliga villkor för sig och sina medföljande. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna rekrytera och behålla personal som är beredd att tjänstgöra internationellt. Ersättningar, försäkringsskydd, familjestöd och stöd till medföljande anhöriga ses över så att internationell tjänstgöring inte innebär oskäliga privata eller ekonomiska konsekvenser.

    Vänsterpartiet
    Det säkerhetspolitiska läget och medlemskapet i Nato ställer högre krav på Sveriges försvar. Exakt hur löner och villkor inom Försvarsmakten ska se ut är inte en fråga för politiken, utan för arbetsmarknadens parter. Men det är av högsta vikt att de som åker utomlands varken förlorar på det ekonomiskt eller får en ohållbar familjesituation. Det är helt nödvändigt för att Försvarsmakten ska kunna leva upp till de ökade kraven. 

    Centerpartiet
    Ja, absolut. Detta borde redan vara på plats.

    Kristdemokraterna
    Möjligen, ja. Det är avgörande att personal som tjänstgör internationellt har bra och rimliga förmåner. Villkoren behöver kontinuerligt utvärderas i syfte att vara såväl rättvisa i förhållande till omständigheterna som konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. En ofta underdiskuterad aspekt är villkoren för personalens medföljande.

    Miljöpartiet
    Ja. När fler försvarsanställda tjänstgör internationellt inom Nato måste villkoren följa med. Regelverket ska fungera för dagens familjer, inte bygga på en föråldrad modell där en partner förväntas stå hemma utan egen karriär eller trygghet. Medföljande anhöriga ska inte tappa orimligt i inkomst, SGI eller framtida trygghet. MP vill se moderna, jämställda och tydliga villkor som gör internationell tjänstgöring möjlig för fler.

    Liberalerna
    Ja. När fler svenska soldater och officerare tjänstgör internationellt inom ramen för Nato behöver vi säkerställa att villkoren följer med utvecklingen. Liberalerna är öppna för att se över hur stödet till personal och anhöriga kan utvecklas, så att de som tar ansvar för Sveriges och alliansens säkerhet har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

    Socialdemokraterna
    Ja, dagens regelverk och tillämpningen av dessa behöver effektiviseras. Tillståndsprocesser och miljöprövningar är viktiga, men de får inte vara en bromskloss för svensk försvarsuppbyggnad.

    Sverigedemokraterna
    Det är nog ett av de största hoten mot en stärkt försvarsförmåga idag. Det vittnas idag om begränsningar i utbildnings- och skjuttid på grund av tillståndsprocesser, på vissa håll är det stopp. Det gäller även försvarsindustrin och ammunitionstester. Förordningen som regeringen införde var verkningslös som det ser ut. Vi kan, och behöver göra om miljöbalken då EU lagstiftningen medger undantag som Sverige givetvis inte införde.

    Moderaterna
    Ja. Vi har generellt drivit på för snabbare tillståndsprocesser inom samhällsviktig infrastruktur och ser behov av att försvarsrelaterade projekt kan genomföras snabbare när rikets säkerhet kräver det. Miljöhänsyn ska fortsatt tas, men processerna behöver vara mer effektiva och förutsägbara för att inte fördröja nödvändiga försvarssatsningar. Moderaterna vill underlätta processen för miljötillstånd för Försvarsmakten, andra försvarsmyndigheter och försvarsviktiga företag.

    Vänsterpartiet
    Omotiverat långa tillståndsprocesser är naturligtvis ett onödigt problem som man bäst löser genom att korta handläggningstiderna, inte sänka kraven. Klimatkrisen påverkar oss alla och vi menar att det finns förutsättningar att öka den operativa förmågan utan en påtagligt ökad klimatpåverkan. Försvarsmakten behöver ta ett större ansvar och komma med en plan för hur verksamheten ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat.

    Centerpartiet
    Ja. Miljöprövningar och tillståndsprocesser behöver generellt bli snabbare och effektivare. Såväl för militär som civil användning. Däremot finns goda skäl att infrastruktursatsningar som är av betydelse för totalförsvaret ges hög prioritet, och det gäller projekt kopplade till såväl befintliga som ”nya” garnisonsorter.

    Kristdemokraterna
    Ja. Segdragna tillståndsprocesser är inte acceptabelt, i synnerhet inte utifrån att det är fara i dröjsmål. Regeringen har infört en tillfällig förordning med ambition om sex veckors handläggningstid. Det är ett steg i rätt riktning – men målet är en permanent lagstiftning som säkerställer att försvaret aldrig bromsas av byråkrati.

    Miljöpartiet
    Ja, processerna ska vara effektiva och förutsägbara, särskilt när projekt är viktiga för totalförsvaret. Att korta handläggningstiderna är centralt. Men miljöprövningar är nödvändiga. De skyddar natur, vatten, människors hälsa och lokal legitimitet. Vi vill korta onödig väntan genom bättre planering, resurser och samordning, inte genom att avskaffa miljökrav eller rättssäker prövning.

    Liberalerna
    Ja. När Sverige rustar upp måste försvarsrelaterad infrastruktur kunna byggas ut snabbare. Tillståndsprocesser och prövningar behöver kortas utan att viktiga intressen åsidosätts. Samtidigt behöver vi bli bättre på att värna befintlig infrastruktur som har betydelse för totalförsvaret. Flygplatser, hamnar och annan strategisk infrastruktur bör inte avvecklas utan att dess försvarsvärde har analyserats.

    Socialdemokraterna
    Att Sveriges totalförsvar kraftigt har förstärkts och den operativa effekten avsevärt har ökat. Detta har uppnåtts genom kraftfulla investeringar i vår civila och militär beredskap, en utbyggd krigsorganisation som har ökat sin övningsverksamhet med andra delar av totalförsvaret och allierade inom Nato.

    Sverigedemokraterna
    Som tidigare nämnt höjde vi ersättningen för värnpliktiga och kadetter. Vi var aktiva i debatten gällande flygförare 2023 och vi har sedan partiets inträde i riksdagen varit för en stärkt försvarsbudget. För Sverigedemokraterna har försvaret aldrig varit ett särintresse eller budgetregulator. Vi kommer fortsätta driva frågor om bättre villkor, personlig utrustning och framtid inom försvaret.

    Moderaterna
    Försvarsmaktens kraftiga tillväxt ska märkas på alla plan – genom fler kollegor på förbanden, övningsverksamhet, tillgången till materiel, modernare utrustning och tydligare karriärmöjligheter. Moderaterna verkar också för att villkoren ska fortsatt förbättras så att det blir mer attraktivt att stanna kvar i organisationen och utvecklas.

    Vänsterpartiet
    Att arbeta inom Försvarsmakten ska vara någonting att känna stolthet över. Försvarsmakten ska vara en föregångare som arbetsgivare med schyssta villkor och trygga anställningar. Fler kvinnor ska vilja välja att arbeta inom Försvarsmakten. Det ska finnas bra och korrekt utrustning till alla soldater. Detta ska bidra till att fler väljer att stanna i Försvarsmakten. Dessutom hoppas vi ha åtgärdat långa och krångliga besluts- och byggprocesser mellan myndigheter.

    Centerpartiet
    Det vi konkret hoppas märks är att det finns en visshet om långsiktig utveckling, om hur försvaret ska finansieras och därmed nå de mål och krav som ställs kopplat till Sveriges Natomedlemskap. Vi hoppas också att det märks för de enskilda soldaterna, i villkoren för personalen och i tillgången till väl anpassad personlig utrustning. Samtidigt är vi medvetna om att ledtiderna ofta är långa och måna om att försvarspolitiska beslut bör tas i bred enighet.

    Kristdemokraterna
    Om fyra år ska anställda känna att de själva och deras förband har den förmåga som krävs för att lösa även de besvärligaste uppgifter i kris och krig. Man ska känna stolthet över sin yrkesroll och den organisation man tillhör. De olägenheter som följer av lång tid borta från det civila livet ska ge rejäl ekonomisk kompensation.

    Miljöpartiet
    Den försvarsmaktsanställda ska märka att det går att göra ett bra jobb och vilja stanna kvar. Det handlar om bättre arbetsmiljö och villkor, tydligare karriär- och utbildningsvägar, fungerande personlig utrustning, stärkt arbete mot trakasserier och förutsättningar som fungerar med familjeliv. Reservofficerare och deltidsengagerade ska också få bättre praktiska förutsättningar.

    Liberalerna
    Mer övning, bättre utrustning, kortare beslutsvägar och bättre villkor. Den enskilde ska märka att staten prioriterar personalen lika högt som nya vapensystem. Och att det är värt att stanna – för friheten, för kollegorna och för karriären.

    Socialdemokraterna
    Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och Nato starkare. Sverige ska ha en hög ambition i Nato, särskilt centralt är en effektiv planering i Norden som integreras i Natos planering. I praktiken innebär detta en så djupgående samverkan mellan svenska, finska och norska stridskrafter att de i praktiken kan agera som en gemensam enhet på nordkalotten. Det kommer att kräva en fördjupad ledningsförmåga för att samordna och det behöver integreras i Natos planering.

    Sverigedemokraterna
    Sverige ska bibehålla sin roll som security provider och model ally genom att verka för trovärdighet genom styrka och inte genom tomma ord. Vi ska också verka för en stärkt nordisk axel inom Nato, men också utveckla samarbetet med övriga europeiska länder såsom Tyskland, Polen och Storbritannien. Vi tror också på ett bibehållet amerikanskt engagemang i Europa som nödvändigt för att möta en osäker morgondag.

    Moderaterna
    Sverige ska vara en aktiv, trovärdig och solidarisk allierad. Vi har en unik kompetens inom Östersjöregionen och den subarktiska miljön och kommer därför utgöra ett värdefullt komplement till alliansens övriga förmågor. Det geografiska läget gör oss också till en naturlig knutpunkt för logistik och truppförflyttningar till Finland, Baltikum och Arktis. Sverige ska gå i bräschen för att stärka Natos europeiska pelare och vara en stark röst för innovation och utbyggnad av försvarsindustrin inom alliansen.

    Vänsterpartiet
    Sverige ska samarbeta med våra nordiska och baltiska grannländer och ta ett gemensamt ansvar för vårt närområde, framför allt för logistik och transporter. Vi ska sprida konceptet om totalförsvar och stärka Natos förebyggande arbete när det gäller diplomati och demokratiutveckling. Sverige ska också framöver delta i lämpliga FN-insatser för att globalt bidra till fred och säkerhet.

    Centerpartiet
    Sverige ska vara en aktiv och ansvarstagande allierad. Vi ska vara framåtlutade, delta i Natointerna processer och diskussioner. Det är också viktigt att Sverige står upp för demokratiska värderingar och folkrätten. Sverige bör också sträva efter att den transatlantiska länken kan upprätthållas liksom att vi värnar relationerna till våra allierade. Givetvis ska vi också bidra med kompetent personal och våra samlade förmågor. Svensk försvarsindustri är en tillgång.

    Kristdemokraterna
    Sverige ska vara en aktiv och trovärdig allierad och komplettera alliansens avskräckning och krigföringsförmåga med våra unika förmågor. Vi ska i fred bidra genom utstationering hos allierade från samtliga vapenslag, likt nuvarande FLF Lettland respektive Finland. I händelse av angrepp ska vi delta i våra allierades försvar.

    Miljöpartiet
    Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad inom Nato. Tillsammans med våra allierade ska vi bygga en trovärdig avskräckning för att skydda Europa, och minska beroendet av USA. Vi vill att Sverige krokar arm med likasinnade stater inom Nato som våra nordiska grannar för att driva på för förbättringar av alliansen, exempelvis ökade krav om demokrati och transparens inom organisationen.

    Liberalerna
    Sverige ska vara en stark och pålitlig allierad i Nato och bidra till alliansens avskräckning, inte minst i Östersjöområdet. Med vår erfarenhet av totalförsvar, där militärt och civilt försvar byggs tillsammans, kan Sverige vara en förebild när Nato stärker både försvarsförmåga och samhällens motståndskraft. Liberalerna vill vara en av de starkaste rösterna för Ukrainas frihet och fortsätta det militära stödet tills Ukraina vinner kriget. När förutsättningarna finns ska Ukraina välkomnas i Nato och EU.

    Ur arkivet: