Senast publicerat

Senast publicerat:

Säkerhet: Vem tar ansvar för att Karlsson hade på sig egna kalsonger?

I frågan om egeninköpt personlig utrustning är verksamhetssäkerheten central. Det finns flera faktorer att ha i åtanke innan förband tillåter inköp. Det säger verksamhetssäkerhetsofficerare som Officerstidningen har pratat med.

Maria Widehed

2025-12-19

Förvaltare Joakim Giöbel är arméns verksamhetssäkerhetsofficer.

– Den materiel vi köper in är kontrollerad och testad mot brandsäkerhet och har kontrollerad IR-dämpning. Vid två tillfällen har vi exempelvis fått skicka tillbaka kroppsskydd 12. Det första klarade inte brandkraven och den andra föll på IR-signaturen. Kontrollerna är till för att ingen ska skadas.

Han betonar säkerhetsarbetet bakom den personliga utrustning som Försvarsmakten köper in. Samtidigt som han tycker att det finns bra inköp som anställda själva kan göra.

– Naturligtvis finns det materiel som är kontrollerad, men inte av oss.

Joakim Giöbel har tidigare varit verksamhetssäkerhetsofficer på Södra skånska regementet.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att informera alla nyanställda om att verksamheten vi håller på med är farlig. Jag har alltid nämnt att man ska undvika att köpa in egen materiel, eftersom det inte är säkert att den uppfyller kraven vi har.

Naturligtvis finns materiel som är kontrollerad, men inte av oss.

Giöbel menar att även om man köper något så simpelt som en ny magasinsficka så finns det mycket att tänka på, och lyfter en incident för tio år sedan.

Liknande läsning:

– En soldat hade köpt en ficka som skulle vara för en specifik handgranat. Han tryckte ner en annan granat, ålade på marken och kom åt säkringen. Då började den granaten brinna och det han hade på sig utanpå sitt kroppsskydd började också brinna. Han hade alltså felaktig ammunition i fickan, och den var sannolikt inte heller dropptestad – ett test som kontrollerar att något som brinner gör det på ”rätt sätt”.

Fanjunkare Johan Willemo, verksamhetssäkerhetsofficer på Gotlands regemente, tror att behovet av egna inköp kommer att minska med införandet av markstridsuniform 24. På Gotlands regemente finns idag en lokal instruktion om vilken egeninköpt utrustning som tillåts och inte.

– Den efterlevs idag, men vi har gått från att folk tidigare köpte precis vad som helst. Det var därför en instruktion var nödvändig, säger Johan Willemo.

Generellt sett är han positiv till att egna inköp tillåts.

– Det handlar om våra soldaters och befäls arbetsmiljö. De jobbar dagligen i stridsutrustning och i vissa fall behövs det kompletteringar. Vår utrustning är framtagen för krigets krav, men den innehåller inte allt man behöver för att arbetsmiljön ska vara vettig i det dagliga arbetet.

Vad får man inte köpa?

– Vi tillåter inga vapentillbehör, vare sig hölster eller någonting annat som har med vapnet att göra. I övrigt är vi noga med att det är kvalitet och uppfyller rimliga säkerhetskrav. Ofta handlar det om att det ska vara utrustning som kommer från kända tillverkare som också levererar till Försvarsmakten. Alltså inga kinesiska e-handelsgrejer, utan kvalitet som är brandtestad, med signaturskydd och som vi vet håller.

Fanjunkare Anders Bäckman är kurschef för yrkes- och befattningskurser i verksamhetssäkerhet vid Militärhögskolan Karlberg. Han vill se egeninköpt personlig utrustning centralt reglerad och ifrågasätter hur väl den enskilde soldaten känner till hur ansvarskedjorna ser ut och hur kontroll och uppföljning fungerar.

– Om det här ska vara upp till gruppchefer att kontrollera – hur ser en sådan visitation ut på morgonen? Det måste vara jättesvårt att göra en bedömning och är ett väldigt stort ansvar att lägga på dem.

Han pratar om hur man vid olyckor vill kunna utesluta att utrustningen har varit bidragande – att något klädesplagg har fastnat, fattat eld eller på annat sätt påverkat olyckan.

– I min kurs i utredningsmetodik vid olycka tittar vi på och studerar vad personen har haft på sig. Vem tar ansvar för att Karlsson hade på sig egna kalsonger? Om arbetsgivaren säger att man inte står bakom dem, hur blir det med individens försäkring till exempel?

Att Försvarets materielverk tittar på integrationen mellan människa och teknik vid beställningar är en annan faktor att ha i åtanke, menar Bäckman.

– Då spelar det stor roll om uniformerna ser ut som vi tror, eller om de har modifierats av individen, säger han och fortsätter:

– Och om man tar det till nästa steg: det blir en krigssituation och soldaten har enbart övat med egen utrustning, men skickas nu ut i tangentens riktning och behöver förses med ny sådan. Hur påverkar det förmågan?

Läs mer:

Central instruktion för personlig utrustning har fastställts

Läs mer:

MSS har infört en instruktion för egeninköpt personlig utrustning

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Personlig utrustning

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.