Senast publicerat
Senast publicerat:

Central instruktion för personlig utrustning har fastställts

Försvarsstaben har tagit fram en central styrning för vilken utrustning som anställda får köpa in privat och använda i tjänsten. Syftet är att skapa tydlighet och samtidigt ge utrymme för individuell anpassning, utan att tumma på säkerhet eller Försvarsmaktens enhetliga uttryck. Det säger brigadgeneral Claes Isoz vid Försvarsstabens stödenhet.

Josefine Owetz
"Direktivet skapar en större trygghet i verksamheten. Det ska vara tydligt att det här är okej och accepterat, både för chefer och medarbetare", säger brigadgeneral Claes Isoz.

Foto: Kollage

Det har länge förekommit att anställda i Försvarsmakten har kompletterat sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet inte har varit tillåtet. Nu har Försvarsstaben för första gången fastställt en central instruktion som reglerar hur anställda får anpassa sin utrustning med egeninköpta persedlar.

– Det är bra att vi nu har stadfäst från Högkvarteret vad som är okej och vad som gäller. Vi vet att anställda köper viss utrustning och nu behöver de inte känna att de går emot systemet, säger brigadgeneral Claes Isoz, som fram till årsskiftet var materielområdesansvarig chef för logistikmateriel där området personlig utrustning ingår, på Försvarsstabens stödenhet.

Instruktionen möjliggör för anställda att göra avsteg inom vissa utrustningsområden, exempelvis kängor, handskar, underställ, stridsbälten, fickor till stridsväst och skyddsglasögon.

Vi vill öka flexibiliteten till anpassning för personlig utrustning där man som individ ser att det finns ett behov.

– Vi vill öka flexibiliteten till anpassning för personlig utrustning där man som individ ser att det finns ett behov, kanske handlar det om att man vill göra ett bättre jobb än vad man kan med den materiel som finns. Vi vill tillmötesgå det, säger Claes Isoz och fortsätter:

– Direktivet skapar en större trygghet i verksamheten. Det ska vara tydligt att det här är okej och accepterat, både för chefer och medarbetare.

Medarbetare som vill använda privat införskaffad personlig utrustning i tjänsten ansvarar för att den uppfyller vissa fastställda krav. Utrustningen ska bland annat ha dämpad infraröd signatur, sakna passiv RFID-tagg och inte avvika väsentligt i färg eller visuellt uttryck från ordinarie materiel.

Den enskilde ska kunna påvisa att utrustningen uppfyller kraven och chefer i linjen ansvarar för att kontrollera och godkänna utrustning före användning.

Liknande läsning:

– Som anställd får man prata med leverantörer och återförsäljare som säljer utrustningen och be dem beskriva vilka förmågor som de har på produkterna. Sedan är det inte ovanligt att Försvarsmakten köper materiel från leverantörer som soldaterna köper utrustning från, säger Claes Isoz.

Den egeninköpta materielen ska också fungera tillsammans med Försvarsmaktens tilldelade utrustning utan att skyddsnivå och funktion försämras. Vid osäkerhet kring om utrustningen uppfyller kraven ska den kontrolleras av lägst avdelnings- eller kompanichef innan inköp sker, framgår av styrningen.

kollage2

En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel, inte minst vad gäller bärsystem och fickor till stridsväst.

Foto: Kollage

Utrustningsområden som inte är tillåtna att göra avvikelser från är kroppsskydd, hjälm och vapentillbehör samt yttre uniformspersedlar.

– Vi har valt att undanta de typiska plaggen som definierar vad en uniform är för något, som jacka, vapenrock och fältbyxa, de kamouflageklädda plaggen. ÖB vill inte ha en försvarsmakt som väsentligt avviker från ett uniformt utseende.

Under det senaste året har det fattats flera beslut om lokala instruktioner för vilka avsteg som får göras och vilken utrustning som personalen får köpa in privat och använda i tjänsten; bland annat på Luftvärnsregementet och Markstridsskolan.

Vi är öppna för att justera när vi ser hur instruktionen tillämpas i praktiken.

Chefen för respektive organisationsenhet ska nu säkerställa att det finns en lokal instruktion som utgår från det nya centrala direktivet. Några lokala avsteg från den centrala instruktionen får inte göras, däremot kan chefen begränsa vad som tillåts inom sitt förband.

– Vi vill öka flexibiliteten, men det måste ske under ordnade former. Den som är verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala instruktioner och att kraven i den centrala instruktionen följs, säger Claes Isoz.

Han betonar att detta är första utgåvan av instruktionen och att det kan bli revideringar framöver.

– Vi kommer att samla in synpunkter. Med tiden, om det blir snart eller senare beror på behovet, kan det bli läge att göra revision på instruktionen. Det är vi öppna för. Vi har inte murat fast oss i sten på något vis. Vi är öppna för att justera när vi ser hur instruktionen tillämpas i praktiken.

Fakta

Utrustningsområden i instruktionen

Utrustningsområden där avsteg får göras: Kängor, handskar, stridsbälte, fickor till kroppsskydd och stridsväst, mössa, buff, t-shirt, värmetröja, underställ, skyddsglasögon, utrustning som tidigare ingått i MKOK 507 Personlig utrustning.

Utrustningsområden där avsteg inte får göras: ytterplagg (fältjacka/byxa, skalplagg eller motsvarande) vapen­tillbehör, stridsväst, kroppsskydd/skyddsväst, hjälm, fältmössa och hörselskydd.

Den egeninköpta utrustningen får inte användas i situationer där verksamhetssäkerheten kräver utrustning som har ett beslut om användning. Vid kaserntjänst samt formell och ceremoniell verksamhet gäller Försvarsmaktens uniformbestämmelser utan undantag.

All privat införskaffad utrustning bekostas av den enskilde och ersätts inte av Försvarsmakten vid förlust eller skada.

Källa: Instruktion för privat införskaffad personlig utrustning.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: