Senast publicerat
Senast publicerat:

Central instruktion för personlig utrustning har fastställts

Försvarsstaben har tagit fram en central styrning för vilken utrustning som anställda får köpa in privat och använda i tjänsten. Syftet är att skapa tydlighet och samtidigt ge utrymme för individuell anpassning, utan att tumma på säkerhet eller Försvarsmaktens enhetliga uttryck. Det säger brigadgeneral Claes Isoz vid Försvarsstabens stödenhet.

Josefine Owetz
"Direktivet skapar en större trygghet i verksamheten. Det ska vara tydligt att det här är okej och accepterat, både för chefer och medarbetare", säger brigadgeneral Claes Isoz.

Foto: Kollage

Det har länge förekommit att anställda i Försvarsmakten har kompletterat sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet inte har varit tillåtet. Nu har Försvarsstaben för första gången fastställt en central instruktion som reglerar hur anställda får anpassa sin utrustning med egeninköpta persedlar.

– Det är bra att vi nu har stadfäst från Högkvarteret vad som är okej och vad som gäller. Vi vet att anställda köper viss utrustning och nu behöver de inte känna att de går emot systemet, säger brigadgeneral Claes Isoz, som fram till årsskiftet var materielområdesansvarig chef för logistikmateriel där området personlig utrustning ingår, på Försvarsstabens stödenhet.

Instruktionen möjliggör för anställda att göra avsteg inom vissa utrustningsområden, exempelvis kängor, handskar, underställ, stridsbälten, fickor till stridsväst och skyddsglasögon.

Vi vill öka flexibiliteten till anpassning för personlig utrustning där man som individ ser att det finns ett behov.

– Vi vill öka flexibiliteten till anpassning för personlig utrustning där man som individ ser att det finns ett behov, kanske handlar det om att man vill göra ett bättre jobb än vad man kan med den materiel som finns. Vi vill tillmötesgå det, säger Claes Isoz och fortsätter:

– Direktivet skapar en större trygghet i verksamheten. Det ska vara tydligt att det här är okej och accepterat, både för chefer och medarbetare.

Medarbetare som vill använda privat införskaffad personlig utrustning i tjänsten ansvarar för att den uppfyller vissa fastställda krav. Utrustningen ska bland annat ha dämpad infraröd signatur, sakna passiv RFID-tagg och inte avvika väsentligt i färg eller visuellt uttryck från ordinarie materiel.

Den enskilde ska kunna påvisa att utrustningen uppfyller kraven och chefer i linjen ansvarar för att kontrollera och godkänna utrustning före användning.

Liknande läsning:

– Som anställd får man prata med leverantörer och återförsäljare som säljer utrustningen och be dem beskriva vilka förmågor som de har på produkterna. Sedan är det inte ovanligt att Försvarsmakten köper materiel från leverantörer som soldaterna köper utrustning från, säger Claes Isoz.

Den egeninköpta materielen ska också fungera tillsammans med Försvarsmaktens tilldelade utrustning utan att skyddsnivå och funktion försämras. Vid osäkerhet kring om utrustningen uppfyller kraven ska den kontrolleras av lägst avdelnings- eller kompanichef innan inköp sker, framgår av styrningen.

kollage2

En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel, inte minst vad gäller bärsystem och fickor till stridsväst.

Foto: Kollage

Utrustningsområden som inte är tillåtna att göra avvikelser från är kroppsskydd, hjälm och vapentillbehör samt yttre uniformspersedlar.

– Vi har valt att undanta de typiska plaggen som definierar vad en uniform är för något, som jacka, vapenrock och fältbyxa, de kamouflageklädda plaggen. ÖB vill inte ha en försvarsmakt som väsentligt avviker från ett uniformt utseende.

Under det senaste året har det fattats flera beslut om lokala instruktioner för vilka avsteg som får göras och vilken utrustning som personalen får köpa in privat och använda i tjänsten; bland annat på Luftvärnsregementet och Markstridsskolan.

Vi är öppna för att justera när vi ser hur instruktionen tillämpas i praktiken.

Chefen för respektive organisationsenhet ska nu säkerställa att det finns en lokal instruktion som utgår från det nya centrala direktivet. Några lokala avsteg från den centrala instruktionen får inte göras, däremot kan chefen begränsa vad som tillåts inom sitt förband.

– Vi vill öka flexibiliteten, men det måste ske under ordnade former. Den som är verksamhetsansvarig ska säkerställa att det finns lokala instruktioner och att kraven i den centrala instruktionen följs, säger Claes Isoz.

Han betonar att detta är första utgåvan av instruktionen och att det kan bli revideringar framöver.

– Vi kommer att samla in synpunkter. Med tiden, om det blir snart eller senare beror på behovet, kan det bli läge att göra revision på instruktionen. Det är vi öppna för. Vi har inte murat fast oss i sten på något vis. Vi är öppna för att justera när vi ser hur instruktionen tillämpas i praktiken.

Fakta

Utrustningsområden i instruktionen

Utrustningsområden där avsteg får göras: Kängor, handskar, stridsbälte, fickor till kroppsskydd och stridsväst, mössa, buff, t-shirt, värmetröja, underställ, skyddsglasögon, utrustning som tidigare ingått i MKOK 507 Personlig utrustning.

Utrustningsområden där avsteg inte får göras: ytterplagg (fältjacka/byxa, skalplagg eller motsvarande) vapen­tillbehör, stridsväst, kroppsskydd/skyddsväst, hjälm, fältmössa och hörselskydd.

Den egeninköpta utrustningen får inte användas i situationer där verksamhetssäkerheten kräver utrustning som har ett beslut om användning. Vid kaserntjänst samt formell och ceremoniell verksamhet gäller Försvarsmaktens uniformbestämmelser utan undantag.

All privat införskaffad utrustning bekostas av den enskilde och ersätts inte av Försvarsmakten vid förlust eller skada.

Källa: Instruktion för privat införskaffad personlig utrustning.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten låter FOI utvärdera Noaks roll och framtida form. Samtidigt var oklarheter om ansvar och innehåll nära att stoppa årets försvarsmaktsgemensamma konferens. Nu genomförs den ändå – efter nya samtal mellan Försvarsstaben, Ledningsregementet och nätverket för kvinnor i Försvarsmakten.

    Maria Widehed
    Jämställdhet

    Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har fått i uppdrag av Försvarsmakten att utvärdera Nätverk officer/anställd kvinna, Noak. I beslutet, som Officerstidningen har tagit del av, beskrivs Noaks status inom myndigheten som oklar. Försvarsmakten skriver att nätverket ”saknar förankring i arbetsordningen och uppdrags-/kommandokedjan”.

    Central nivå uppges sakna en lägesbild av nätverkets organisation, styrning, prioriteringar och verksamhet. FOI ska bland annat undersöka mandat, roller och beslutsvägar samt vilket stöd nätverken får lokalt genom finansiering och arbetstid.

    Utvärderingen ska också undersöka vilka konkreta effekter Noak har haft på Försvarsmaktens verksamhet samt om det finns belägg för att nätverket har påverkat kvalitet, effektivitet eller samordning. I bakgrunden till beslutet hänvisar Försvarsmakten bland annat till inträdet i Nato.

    Beslutet om att utreda Noak fattades den 2 juni i år av personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenblad. Sex dagar senare gav Försvarsstabens cyberenhet, FST cyber, uppgiften att genomföra Försvarsmaktens Noak-konferens den 3 till 4 december till Ledningsregementet, LedR.

    Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda.

    Konferensen genomfördes tidigare årligen av Högkvarteret, men upphörde under pandemin. När central nivå inte återupptog den frågade Noak vid LedR 2025 om förbandet kunde arrangera en konferens för hela Försvarsmakten. Den genomfördes i Enköping i december förra året med omkring 430 deltagare.

    Bland deltagarna fanns överbefälhavare Michael Claesson och försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhelmsson. På Instagram beskrev ÖB efteråt Noak som ett viktigt forum för dialog, kunskapsdelning och råd till chefer i linjen – som ”sanden mellan stenarna”.

    – Vi fick mycket positiv återkoppling. Det är ovanligt med en konferens där alla personalkategorier får möjlighet att delta och göra sig hörda. Ofta riktar sig konferenser till chefer eller personer i vissa befattningar, säger fanjunkare Louise Rosdahl, ordförande för Noak vid LedR.

    Enligt henne fördes efter årsskiftet sedan diskussioner om vem som skulle ansvara för höstens konferens. Louise Rosdahl uppfattade att Försvarsstaben inte ville ta ett övergripande ansvar och beskedet blev att LedR återigen fick genomföra konferensen, med stöd från förbandschefen.

    I uppgiften till LedR inför årets konferens står att den ska bidra till att behålla kvinnor i Försvarsmakten, utveckla kultur och ledarskap samt öka förståelsen för hur normer och beteenden påverkar arbetsmiljö och chefskap. Konferensen ska kunna samla upp till 500 deltagare. Senast den 31 augusti skulle LedR lämna en skriftlig genomförandeplan till FST cyber.

    Enligt Louise Rosdahl var planeringen i stort sett färdig i augusti. Inbjudan skulle skickas ut av stridskraften, eftersom det skulle ge konferensen större legitimitet i organisationen.

    Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben.

    Men strax före utskicket fick LedR besked om att processen pausats för fortsatt beredning på högre nivå. Enligt Louise Rosdahl ändrade stridskraften och Försvarsstaben därefter i inbjudan. Ändringarna skulle bland annat tydliggöra att Noak-konferensen och Försvarsmaktens jämställdhetskonferens i januari 2027 inte är samma sak. En person från Försvarsstaben hade också bjudits in som talare – utan dialog med gruppen som planerade konferensen vid Noak LedR.

    Noak vid LedR meddelade då att nätverket inte längre ville ansvara för planeringen.

    – Det handlar om allmänt otydlig kommunikation från Försvarsstaben. Om stridskraften och Försvarsstaben först är tydliga med att planeringsansvaret ska ligga på organisationsenheten och ansvarsfördelningen sedan förändras under processens gång, bedömer vi att det är naturligt att även det övergripande planeringsansvaret följer med, sa Louise Rosdahl då.

    Konferensen var dock aldrig formellt inställd. Kommunikationschefen vid LedR, Sara Svallin, skrev i ett svar till Officerstidningen att den formella uppgiften låg kvar på förbandet, som inte har velat kommentera frågan ytterligare.

    Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné uppgav samtidigt att myndigheten skulle invänta FOI:s utvärdering innan man gick vidare med konferensen.

    – Vi kan inte föregripa den. Vi ser fram emot resultatet och därefter kan vi ta nästa steg, sa han då.

    När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen.

    Efter veckor av samtal mellan FST cyber, LedR och nätverket beslutades dock gemensamt att konferensen ska genomföras enligt plan. Nätverket lämnade nya ändringsförslag till inbjudan.

    – Jag och andra i nätverket tror, trots allt som händer, att det finns en väldigt stor vinst i att genomföra konferensen. När det visades ett stort stöd för att genomföra den och en vilja från FST cyber kände vi att det var värt ansträngningen att fortsätta, säger Louise Rosdahl idag.

    Officerstidningen har sökt ansvariga vid FST cyber och Försvarsstabens centrala jämställdhetsfunktion. Frågorna har bland annat handlat om varför konferensplaneringen pausades, ändringarna i inbjudan, FOI:s utvärdering samt hur Försvarsstaben ser på Noaks framtida status, finansiering och möjlighet att bedriva verksamhet på arbetstid. Ingen företrädare för funktionerna har velat ställa upp på en intervju.

    Personer med insyn som har hört av sig till Officerstidningen beskriver en frustration över Försvarsstabens hantering av Noak. De upplever att nätverket får stöd i offentliga uttalanden från myndighetens högsta ledning, samtidigt som initiativ fördröjs, ifrågasätts eller skickas tillbaka för ny beredning.

    ”Vad ska våra chefer och yrkesofficerare göra när ÖB säger en sak, den formella styrningen pekar åt samma håll, men en central funktion i praktiken säger något annat?” undrar en person som har hört av sig.

    Rickard Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson

    Försvarsmaktsförvaltare

    Försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson betonar att han inte företräder vare sig Noak eller Försvarsstaben i frågan. Han framhåller däremot att jämställdhetsarbetet sker på flera håll inom myndigheten.

    – Det sker genom Noak, i linjen och i Försvarsstaben. Vi ska tillsammans bygga en mer jämställd och därmed starkare försvarsmakt. Svårare än så är det inte, säger han och fortsätter:

    – I nätverken har vi en möjlighet att ha örat mot marken och känna av de lokala vibbarna ute i organisationen. Det som händer i ett nätverk blir ofta väldigt dynamiskt och starkt förankrat. Därför är jag mån om att de här nätverken finns.

    Samtidigt betonar han att nätverket och Försvarsmaktens formella jämställdhetsarbete har olika roller.

    – Nätverken ska inte styras. Jämställdhetsarbetet i linjen styr vi, men inte nätverken. Det är viktigt för mig.

    Rickard Wilhelmsson vill inte slå fast att turerna kring konferensen visar på ett generellt styrningsproblem.

    – Däremot uppfattar jag att det kan finnas ett förståelseglapp och att alla kanske inte har förstått skillnaden mellan linjearbetet och nätverket. Där kan vi bli tydligare.

    Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Han uppfattar FOI:s utvärdering som ett sätt att få en lägesbild av nätverket.

    – Det är inte fel att titta på effekthöjande åtgärder. Vi kanske kan se hur vi i linjen kan hjälpa Noak att få ökad effekt.

    Att konferensen nu genomförs välkomnar han.

    – Konferensen ger ett stort värde. Det känns jättebra att den blir av och jag kommer att vara där.

    Louise Rosdahl vill framgent se en mer direkt dialog mellan nätverken och Försvarsstaben.

    – Det behöver byggas en brygga. När chefer säger att de stöttar verksamheten måste det också märkas i det som händer längre ner i organisationen. Vi är en försvarsmakt och en myndighet som ska arbeta mot samma mål, säger hon.

    Hon ser positiva delar i att nätverken utvärderas, men är kritisk till hur uppdraget har kommunicerats nedåt i organisationen.

    – Informationen vi fick av Försvarsstaben kunde med fördel ha varit tydligare. Och jag reagerar på att man bara tittar på 2025 och 2026. Då riskerar man att få en ögonblicksbild.

    FOI:s preliminära resultat ska presenteras i november och rapporten ska lämnas i början av 2027. Rickard Wilhelmsson är tydlig med att uppdraget inte ska tolkas som att nätverket är på väg att avvecklas.

    – Det finns ingen avsikt från central nivå att lägga ner eller stoppa Noak. Det har aldrig funnits.

    Ur arkivet: