Senast publicerat

Senast publicerat:

MSS har infört en instruktion för egeninköpt personlig utrustning

Markstridsskolan har, inspirerad av Luftvärnsregementets instruktion, infört en föreskrift för hur anställda får komplettera sin personliga utrustning med egeninköpta produkter. Syftet är att tydliggöra för anställda och elever vid skolan vad som gäller och ta ansvar för arbetsmiljön, förklarar skolförvaltare Henrik Lundin.

Josefine Owetz

2025-12-19

Tidigare i höstas införde Markstridsskolan, MSS, en instruktion för vad som gäller för egeninköpt personlig utrustning. Arbetet påbörjades efter arméns chefsgrupp i slutet av juni, där arméchefen lyfte behovet av att tydliggöra vad som gäller inom området, berättar skolförvaltare Henrik Lundin. Instruktionen, som fastställts av chefen för MSS, bygger på samma modell som chefen för Luftvärnsregementet, Lv 6, införde i somras.

– Vi tog rygg på chefen Lv 6 efter chefsgruppsmötet och har följt deras exempel. Vi såg att frågan inte varit ordentligt omhändertagen på MSS på ett bra sätt. Samtidigt har vi elever hos oss, och då måste vi kunna rama in förutsättningarna och vägleda framtidens chefer i hur man tar ansvar för arbetsmiljön, säger Henrik Lundin och tillägger:

– Det här är ett sätt att kunna ta ansvar gentemot områdena arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet. Vi pekar ut inom vilka områden som vi tillåter privatinköpt utrustning.

Han har berett ärendet och ledde arbetsgruppen som tog fram instruktionen. I arbetet deltog anställda, huvudskyddsombud och representanter för arbetstagarorganisationerna. Innehållet i dokumentet som fastställts på MSS liknar direktivet på Lv 6.

Instruktionen reglerar bland annat handskar, kängor och fickor till stridväst, och innebär att personal och elever får bära privat inköpt utrustning även om den inte är godkänd av Försvarsmakten genom beslut om användande.

– Vi gick samma väg som Lv 6 och reglerar icke-reglementerad utrustning i instruktionen. Men vi gjorde några tillskrivningar och anpassade vårt dokument utifrån vår verksamhet på skolan.

Om man ställer sig på skjutbanan en onsdag eftermiddag är mycket av utrustningen egenköpt.

Ett tillägg i Markstridsskolans instruktion är en rutin med en så kallad beslutsliggare, en dokumenterad överenskommelse mellan individen och dennes kompanichef. Där ska anges vilken typ av utrustning den anställde får använda, inklusive datum och signatur.

Liknande läsning:

– Man ska föra en dialog med sin chef inför ett köp och sedan skriva en överenskommelse om vad som gäller. I många fall är det känd materia och ett ganska litet beslut, det handlar mest om att godkänna. Det handlar om att ge tydlighet och skydd för både chef och individ ifall något inträffar, säger Henrik Lundin.

För de som redan har köpt utrustning kommer det att införas en rutin för att även omhänderta det.

– Vi kommer behöva gå tillbaka och omhänderta det, saker måste komma in i systemet. Att det är den här typen av materiel som ni får använda, efter överenskommelse med chef.

Yttre uniformsplagg och vapenmateriel omfattas inte av instruktionen. Om verksamhetssäkerheten kräver det kan chefen alltid beordra att endast reglementerad utrustning används, till exempel vid skarp verksamhet eller formella moment.

Anställda och elever på Markstridsskolan har informerats om den nya instruktionen. Reaktionerna har hittills varit positiva. En del har dock uttryckt oro för ökad administrativ börda i och med den skriftliga överenskommelse som ska genomföras, men enligt Henrik Lundin borde inte det innebära några problem.

– Det är en punkt att hålla koll på. Instruktionen kommer att följas upp och vid behov justeras. Vi måste vara lyhörda. Kanske finns det någom som visar sig vara svårarbetat i praktiken.

Privata inköp av utrustning är idag mycket vanligt bland såväl elever som anställda på MSS. Det handlar främst om underställ, värmetröjor, handskar, mössor, kängor och olika typer av fickor till bärsystem.

– Om man ställer sig på skjutbanan en onsdag eftermiddag är mycket av utrustningen egenköpt. Det finns ett stort utbud på marknaden och i vissa delar kan det ha gått överstyr i användandet. Därför behöver vi nu rama in området.

En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel. Markstridsuniform 24 är på väg att implementeras och beslut har fattats om att stridsbärsystem 25 ska tilldelas kontinuerligt anställda, något som Henrik Lundin tror kommer att förbättra situationen. På sikt hoppas han att det ska göra många av dagens privata inköp onödiga.

– Det kanske är så att det nya uniformssystemet och bärsystem kan få bort några av de saker som anställda idag känner att de vill komplettera med. Däremot kommer nog behovet fortsatt vara stort när det gäller huvudet, händerna och fötterna. Det har alltid varit den svaga punkten.

Vad tänker du om att många anställda lägger mycket egna egna pengar på att köpa utrustning?

– Det är olyckligt om folk behöver lägga stora delar av sin inkomst på att komplettera sin utrustning för att man ska få den mer ändamålsenlig. Det är ett uttryck för att det inte alltid finns saker på förrådet som är anpassat för individen och tjänsten. I grunden ska vi kunna utrusta vår personal på ett bra sätt.

Har du någon egeninköpt utrustning?

– Jag har köpt en värmejacka och ett par kängor.

Han ser fram emot de centrala riktlinjerna som är på gång från Försvarsstaben.

– Det är nödvändigt att det fattas ett centralt beslut om detta. Sedan är det viktigt att det även fortsatt finns utrymme för chefer på lokal nivå att fatta egna beslut.

Fakta

Regler för privat utrustning enligt uniformsbestämmelserna 2015:

Allmänt
Uniformspersedlar som anskaffas privat ska vara utformade i enlighet med gällande tekniska beskrivningar. Privat anskaffade uniformspersedlar som inte ingår i anvisade utrustningskort eller är upptagna som tillåtna persedlar får inte bäras.

Övningar, insatser och krig kan kräva att endast persedlar enligt anvisat utrustnings- och tilläggskort ska brukas.

Stridsuniformer
Privata underkläder får bäras om inte säkerheten ställer andra krav till exempel vid övningar och insatser i fält eller till sjöss samt vid beredskaps- och krigstjänstgöring. Privat byxbälte får bäras till stridsuniformer när livplagg bärs. Marschskodon ska till färg överensstämma med ordinarie marschskor och får brukas efter kompanichefs godkännande. Viss verksamhet kan ställa särskilda krav på skyddsklassade skor.

Läs mer:

Central instruktion för personlig utrustning har fastställts

Läs mer:

Logistikchefen om bristen på personlig utrustning: ”Ett misslyckande”

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Personlig utrustning

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz

2026-07-08

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.