Senast publicerat
Senast publicerat:

Övningsledaren om Aurora 26: ”Syftet är att öva värdlandsstöd”

Runt 18 000 militärer deltar när hela Försvarsmakten tillsammans med tolv nationer och delar av totalförsvaret under ett antal veckor i april och maj ska öva på värdlandsstöd. ”Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning”, säger konteramiral Jonas Wikström, övningsledare för Aurora 26.

Josefine Owetz
Samtliga försvarsgrenar och stridskrafter kommer att delta i Aurora 26.

Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten

Aurora 26 är en övning av Sveriges operativa planer i ett scenario före aktivering av Natos regionala planer. I scenariot för övningen har säkerhetsläget i vårt närområde försämrats och Östersjöregionen måste snabbt för-stärkas.

Det huvudsakliga syftet med övningen är att öva värdlandsstöd och förstärkning av alliansens strategiska områden i ett scenario där Nato är på väg mot artikel 5, förklarar övningsledare konteramiral Jonas Wikström. 

– Aurora 26 syftar till att öva den operativa nationella planen. Övningen syftar huvudsakligen till att genomföra och ta emot värdlandsstöd. Inom ramen för det kommer vi att genomföra moment med förmågehöjande träning. En del slutövningar för våra värnpliktiga kommer också att omfattas av Aurora.

Värdlandsstöd innebär att lösa allt det praktiska för att utländska förband ska kunna verka i eller förflytta sig genom Sverige på ett säkert sätt. Det innebär bland annat skydd och bevakning, eskort och trafikledning, att hantera skadade fordon och att tillhandahålla kost och logi. 

Övningen syftar huvudsakligen till att genomföra och ta emot värdlandsstöd.

– Vi ska ta emot och se till att de utländska förbanden kommer till de platser de ska vara på i Sverige, företrädesvis i södra Sverige och på Gotland. En viktig del av detta är att ha säkra transporter och försörjningsleder till land och till sjöss, säger Jonas Wikström. 

Hur skiljer sig årets övning från tidigare Aurora-övningar?  

– Den största skillnaden är att vi nu är Natomedlem. Det är ett annat upplägg på övningen. Vår huvuduppgift i Nato, med tanke på vårt geografiska läge, är att ge och ta emot värdlandsstöd. Syftet med Aurora 26 är att öva det.  

20210204_antseh01_HKV_portratt_Jonas_Wikström_005

Jonas Wikström

Övningsledare

Jonas Wikström och de övriga i övningsledningen har arbetat sedan tidigt förra året med att planera Aurora 26. Han har en lång erfarenhet av att arbeta med övningar, både när han har varit i förbandstjänst och på Högkvarteret.  Innan han gick i pension för några år sedan kom han närmast från befattningen som försvarsattaché i Washington.

Liknande läsning:

– Det känns bra att få vara övningsledare för Aurora 26, även om det är en utmaning att leda en sådan här övning. Tillsammans med USA:s och Natos övningar och andra aktiviteter i Östersjöregionen kommer Aurora tydligt att bidra till avskräckning i vårt närområde, säger Jonas Wikström. 

Aurora 26 genomförs under perioden 27 april till 13 maj. I dagsläget kommer 16 000 personer från Försvarsmakten att delta. Det utländska deltagandet är planerat till 2 500 soldater från tolv nationer: USA, Kanada, Storbritannien, Finland, Norge, Danmark, Frankrike, Tyskland, Estland, Lettland, Nederländerna och Ukraina. 

Flera myndigheter kommer också att delta, däribland Myndigheten för civilt försvar, Tullverket och Kustbevakningen. 

Försvarsmakten har genomfört Aurora-övningar 2017 och 2023. 2020 skulle Aurora 20 ha ägt rum, men den ställdes in på grund av coronapandemin. När Aurora 17 genomfördes var det den första och mest omfattande försvarsmaktsövningen i sitt slag sedan övning Orkan 1993. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Fortifikationsverket har utsett nio nya avdelningsdirektörer till den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. En av dem är förre regementschefen för Norrbottens regemente, överste Nils Johansson, som ska leda geografi Norr.

    Josefine Owetz
    "Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här", säger Nils Johansson, ny avdelningsdirektör på Fortifikationsverket.

    Foto: Fortifikationsverket

    När det militära försvaret byggs ut växer också Fortifikationsverkets uppdrag. Den 1 januari 2027 får Fortifikationsverket en ny organisation. Verksamheten delas bland annat in i fyra områden – Norr, Mitt, Väst och Syd – som utgår från samma geografiska indelning som Försvarsmakten.

    Syftet är att komma närmare uppdragen och skapa bättre förutsättningar för snabba och samordnade leveranser, enlig  Fortifikationsverket. Nu är nio avdelningsdirektörer utsedda till den nya organisationen, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. 

    – Vi har ett mycket stort uppdrag framför oss. Vi ska få mer gjort, göra det snabbare, komma närmare uppdragen och använda hela Fortifikationsverkets samlade förmåga. De här nio får en viktig roll i att tillsammans med våra övriga direktörer och medarbetare få det att hända, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i pressmeddelandet.

    En av de nya avdelningsdirektörerna är överste Nils Johansson, som tidigare bland annat har varit chef för Norrbottens regemente, I 19, i Boden. Han har också arbetat på Högkvarteret, Försvarsstaben och Arméstaben samt gjort internationell insats i Afghanistan. Han kommer närmast från en befattning som chef för den multinationella stabsenheten i Finland. Nils Johansson blir avdelningsdirektör för geografi Norr med placering i Boden.

    – Jag har en relativt god inblick i vad Försvarsmakten vill inom många områden som är kopplade till Fortifikationsverket. Men nu behöver jag lära känna verksamheten från insidan, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

    Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg.

    Han berättar att han känner igen Fortifikationsverkets situation från verksamheter han tidigare lett och konstaterar att relationen till Försvarsmakten blir ett prioriterat område.

    – Under de senaste åren har jag haft förmånen att leda organisationer i stark tillväxt. Det tror jag blir en nyttig erfarenhet även här. Samarbetet med Försvarsmakten har blivit bättre, men jag är övertygad om att vi kan ta ytterligare steg. Det är en allvarlig tid vi lever i. Då är samarbete och sammanhållning A och O, skriver Nils Johansson.

    Han är inte ensam om att ha officersbakgrund bland Fortifikationsverkets nya avdelningsdirektörer. Det har även Mikael Widelund, som blir avdelningsdirektör för produktionsstaben, Karl de Verdier, som leder geografi Väst från Skövde, och Anton Dahlmark, direktör för fortifikatorisk utveckling och produktionsstöd.

    Övriga nya direktörer är Åsa Albihn (geografi Mitt, Kungsängen), Robin Backebjörk (geografi Syd, Revinge), Mattias Näslund (verksamhetsstöd), Ellenor Rör Axelsson (IT) och Marinette Nyh Radebo (verksledningskansliet). Direktörerna utanför geografierna placeras i Eskilstuna. De nya avdelningsdirektörerna ingår i myndighetsledningen, tillsammans med de direktörer som fortsätter i sina uppdrag. 

    Ur arkivet: