Ovälkommet beteende ökar i Försvarsmakten

Förutsättningarna att lyckas som chef har förbättrats något medan sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning ökar med en halv procentenhet. Det visar den senaste medarbetarundersökningen i Försvarsmakten.

I de flesta rapporterade fallen av ovälkommet beteende har den drabbade blivit utsatt av en arbetskamrat eller kollega på det egna förbandet. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Årets FM Vind-rapport innehåller små förändringar jämfört med föregående år. Missnöjet med Försvarsmaktens it-stödsystem består. Lägst betyg får två moduler i Prio, Prio BO budget, planering och prognos med endast 46 poäng av 100 möjliga och Prio ESS handla som får 49 poäng. Bäst omdöme bland it-systemen fick Prio ESS reseadministration med 68 poäng. Ett område där resultaten försämrades jämfört med föregående år var det som Försvarsmakten kallar ovälkommet beteende. Begreppet omfattar en rad olika problem som kränkningar, trakasserier, diskriminering, mobbning och fysiska övergrepp. Mellan 2019 och 2020 ökade förekomsten av ovälkommet beteende från 6,6 procent till 7,1 procent. 

– En uppgång på 0,5 procentenheter är ingen hög siffra, men med tanke på hur många det är som deltagit i undersökningen handlar det om ett stort antal individer, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg på Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret. 

» Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation. «

Antalet som uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier ökade från 46 till 95 personer. År 2017 uppgav 72 individer att de drabbats av sexuella trakasserier. Siffrorna är mycket låga i förhållande till antalet anställda, men Fredrik Nordenmark menar att den fluktration i anmälningar som ändå syns kan vara en konsekvens av metoo-uppropet 2017.

– ÖB var väldigt tydlig i sitt ställningstagande under metoo och kanske fick det en viss skärpningseffekt. Nu har det gått ett tag och man har kanske slappnat av lite igen. Samtidigt är sexuella trakasserier en känslig fråga och vi tror att det finns ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls, säger han. 

Den personalkategori som anmäler flest fall av ovälkommet beteende är unga kvinnor, alltså den personalgrupp som Försvarsmakten vill utöka.  

– Det är förstås väldigt allvarligt ur både ett jämställdhetsperspektiv och ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation, säger Fredrik Nordenmark.  

Däremot tyder vissa resultat i undersökningen på att förtroendet för FM Vind som helhet ökar. Nära 17 000 försvarsmaktsanställda valde att svara på fjolårets enkät och det är fler än någonsin tidigare. Enligt Fredrik Nordenmark var enkäterna förra året också mer komplett ifyllda med fler besvarade frågor jämfört med åren innan. 

– En positiv förändring förra året var att de som jobbar militärt och utsatts för sexuella trakasserier uppgav vilken befattning de hade. Tidigare år har det bara varit de som jobbat civilt som kryssat i den rutan. Vi ser det som att förtroendet för undersökningen ökar och att man vågar svara mer öppet. Att inte en enda i militär befattning skulle vara utsatt för sexuella trakasserier ser vi som helt orimligt i en sådan här stor population. 

Ett undersökningsområde som går framåt är den som handlar om förutsättningar att lyckas som chef, även om ökningen sker från en mycket låg nivå. Påståendet Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter stiger från 51 till 55 poäng. Även tillgången till administrativ personal stiger på poängskalan, från 50 till 57. 

– Det är glädjande att se att de områden där vi gjort insatser också går framåt. Vi har ökat det administrativa stödet på förbanden så att cheferna verkligen hinner vara chefer och vi har genomfört ett stort arbete med att tillsätta vakanser. Samtidigt är det en ändlig mängd resurser vi har att arbeta med, säger Fredrik Nordenmark.  

Svaren i FM Vind anges enligt ett poängsystem i skalan 0 till 100 och bygger på ett medelvärde av samtliga svar. De förband som får låga poäng uppmanas att agera, säger Fredrik Nordenmark.

– Vi har satt en gräns på 50 poäng. Under det är riktigt lågt och då måste man vidta åtgärder. Strax över 60 poäng bedömer vi som lågt och då rekommenderar vi att man ser över verksamheten. 

De områden som, precis som tidigare år, får goda omdömen i FM Vind är påståenden som Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten, 84 poäng, och Jag vill gärna fortsätta arbeta i Försvarsmakten de närmaste åren, 83 poäng. Även omdömen om förtroendet för närmaste chef ligger på en fortsatt hög nivå. Påståendet Min närmaste chef bemöter mig med respekt får 89 poäng och Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för ges 85 poäng.  

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.