Ovälkommet beteende ökar i Försvarsmakten

Förutsättningarna att lyckas som chef har förbättrats något medan sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning ökar med en halv procentenhet. Det visar den senaste medarbetarundersökningen i Försvarsmakten.

I de flesta rapporterade fallen av ovälkommet beteende har den drabbade blivit utsatt av en arbetskamrat eller kollega på det egna förbandet. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Årets FM Vind-rapport innehåller små förändringar jämfört med föregående år. Missnöjet med Försvarsmaktens it-stödsystem består. Lägst betyg får två moduler i Prio, Prio BO budget, planering och prognos med endast 46 poäng av 100 möjliga och Prio ESS handla som får 49 poäng. Bäst omdöme bland it-systemen fick Prio ESS reseadministration med 68 poäng. Ett område där resultaten försämrades jämfört med föregående år var det som Försvarsmakten kallar ovälkommet beteende. Begreppet omfattar en rad olika problem som kränkningar, trakasserier, diskriminering, mobbning och fysiska övergrepp. Mellan 2019 och 2020 ökade förekomsten av ovälkommet beteende från 6,6 procent till 7,1 procent. 

– En uppgång på 0,5 procentenheter är ingen hög siffra, men med tanke på hur många det är som deltagit i undersökningen handlar det om ett stort antal individer, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg på Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret. 

» Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation. «

Antalet som uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier ökade från 46 till 95 personer. År 2017 uppgav 72 individer att de drabbats av sexuella trakasserier. Siffrorna är mycket låga i förhållande till antalet anställda, men Fredrik Nordenmark menar att den fluktration i anmälningar som ändå syns kan vara en konsekvens av metoo-uppropet 2017.

– ÖB var väldigt tydlig i sitt ställningstagande under metoo och kanske fick det en viss skärpningseffekt. Nu har det gått ett tag och man har kanske slappnat av lite igen. Samtidigt är sexuella trakasserier en känslig fråga och vi tror att det finns ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls, säger han. 

Den personalkategori som anmäler flest fall av ovälkommet beteende är unga kvinnor, alltså den personalgrupp som Försvarsmakten vill utöka.  

– Det är förstås väldigt allvarligt ur både ett jämställdhetsperspektiv och ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation, säger Fredrik Nordenmark.  

Däremot tyder vissa resultat i undersökningen på att förtroendet för FM Vind som helhet ökar. Nära 17 000 försvarsmaktsanställda valde att svara på fjolårets enkät och det är fler än någonsin tidigare. Enligt Fredrik Nordenmark var enkäterna förra året också mer komplett ifyllda med fler besvarade frågor jämfört med åren innan. 

– En positiv förändring förra året var att de som jobbar militärt och utsatts för sexuella trakasserier uppgav vilken befattning de hade. Tidigare år har det bara varit de som jobbat civilt som kryssat i den rutan. Vi ser det som att förtroendet för undersökningen ökar och att man vågar svara mer öppet. Att inte en enda i militär befattning skulle vara utsatt för sexuella trakasserier ser vi som helt orimligt i en sådan här stor population. 

Ett undersökningsområde som går framåt är den som handlar om förutsättningar att lyckas som chef, även om ökningen sker från en mycket låg nivå. Påståendet Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter stiger från 51 till 55 poäng. Även tillgången till administrativ personal stiger på poängskalan, från 50 till 57. 

– Det är glädjande att se att de områden där vi gjort insatser också går framåt. Vi har ökat det administrativa stödet på förbanden så att cheferna verkligen hinner vara chefer och vi har genomfört ett stort arbete med att tillsätta vakanser. Samtidigt är det en ändlig mängd resurser vi har att arbeta med, säger Fredrik Nordenmark.  

Svaren i FM Vind anges enligt ett poängsystem i skalan 0 till 100 och bygger på ett medelvärde av samtliga svar. De förband som får låga poäng uppmanas att agera, säger Fredrik Nordenmark.

– Vi har satt en gräns på 50 poäng. Under det är riktigt lågt och då måste man vidta åtgärder. Strax över 60 poäng bedömer vi som lågt och då rekommenderar vi att man ser över verksamheten. 

De områden som, precis som tidigare år, får goda omdömen i FM Vind är påståenden som Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten, 84 poäng, och Jag vill gärna fortsätta arbeta i Försvarsmakten de närmaste åren, 83 poäng. Även omdömen om förtroendet för närmaste chef ligger på en fortsatt hög nivå. Påståendet Min närmaste chef bemöter mig med respekt får 89 poäng och Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för ges 85 poäng.  

Fakta
FM Vind

FM Vind är namnet på den årliga medarbetarundersökning som Försvarsmakten genomför. I fjolårets FM Vind deltog 16 958 personer av Försvarsmaktens drygt 20 000 anställda, vilket är det största deltagandet sedan mätningarna började. Svaren i undersökningen anges enligt ett poängsystem som baseras på medelvärdet av samtliga svar.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post