Senast publicerat
Senast publicerat:

Ovälkommet beteende ökar i Försvarsmakten

Förutsättningarna att lyckas som chef har förbättrats något medan sexuella trakasserier, kränkningar och mobbning ökar med en halv procentenhet. Det visar den senaste medarbetarundersökningen i Försvarsmakten.

Redaktionen
Joel Thungren/Försvarsmakten
I de flesta rapporterade fallen av ovälkommet beteende har den drabbade blivit utsatt av en arbetskamrat eller kollega på det egna förbandet. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Årets FM Vind-rapport innehåller små förändringar jämfört med föregående år. Missnöjet med Försvarsmaktens it-stödsystem består. Lägst betyg får två moduler i Prio, Prio BO budget, planering och prognos med endast 46 poäng av 100 möjliga och Prio ESS handla som får 49 poäng. Bäst omdöme bland it-systemen fick Prio ESS reseadministration med 68 poäng. Ett område där resultaten försämrades jämfört med föregående år var det som Försvarsmakten kallar ovälkommet beteende. Begreppet omfattar en rad olika problem som kränkningar, trakasserier, diskriminering, mobbning och fysiska övergrepp. Mellan 2019 och 2020 ökade förekomsten av ovälkommet beteende från 6,6 procent till 7,1 procent. 

– En uppgång på 0,5 procentenheter är ingen hög siffra, men med tanke på hur många det är som deltagit i undersökningen handlar det om ett stort antal individer, säger Fredrik Nordenmark, HR-strateg på Ledningsstabens personalavdelning på Högkvarteret. 

Antalet som uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier ökade från 46 till 95 personer. År 2017 uppgav 72 individer att de drabbats av sexuella trakasserier. Siffrorna är mycket låga i förhållande till antalet anställda, men Fredrik Nordenmark menar att den fluktration i anmälningar som ändå syns kan vara en konsekvens av metoo-uppropet 2017.

– ÖB var väldigt tydlig i sitt ställningstagande under metoo och kanske fick det en viss skärpningseffekt. Nu har det gått ett tag och man har kanske slappnat av lite igen. Samtidigt är sexuella trakasserier en känslig fråga och vi tror att det finns ett stort mörkertal av händelser som inte anmäls, säger han. 

Den personalkategori som anmäler flest fall av ovälkommet beteende är unga kvinnor, alltså den personalgrupp som Försvarsmakten vill utöka.  

– Det är förstås väldigt allvarligt ur både ett jämställdhetsperspektiv och ett kompetensförsörjningsperspektiv. Vi vill inget annat än att unga kvinnor ska känna sig varmt välkomna och respekterade i vår organisation, säger Fredrik Nordenmark.  

Däremot tyder vissa resultat i undersökningen på att förtroendet för FM Vind som helhet ökar. Nära 17 000 försvarsmaktsanställda valde att svara på fjolårets enkät och det är fler än någonsin tidigare. Enligt Fredrik Nordenmark var enkäterna förra året också mer komplett ifyllda med fler besvarade frågor jämfört med åren innan. 

Liknande läsning:

– En positiv förändring förra året var att de som jobbar militärt och utsatts för sexuella trakasserier uppgav vilken befattning de hade. Tidigare år har det bara varit de som jobbat civilt som kryssat i den rutan. Vi ser det som att förtroendet för undersökningen ökar och att man vågar svara mer öppet. Att inte en enda i militär befattning skulle vara utsatt för sexuella trakasserier ser vi som helt orimligt i en sådan här stor population. 

Ett undersökningsområde som går framåt är den som handlar om förutsättningar att lyckas som chef, även om ökningen sker från en mycket låg nivå. Påståendet Jag har tillräckligt med tid i förhållande till mängden arbetsuppgifter stiger från 51 till 55 poäng. Även tillgången till administrativ personal stiger på poängskalan, från 50 till 57. 

– Det är glädjande att se att de områden där vi gjort insatser också går framåt. Vi har ökat det administrativa stödet på förbanden så att cheferna verkligen hinner vara chefer och vi har genomfört ett stort arbete med att tillsätta vakanser. Samtidigt är det en ändlig mängd resurser vi har att arbeta med, säger Fredrik Nordenmark.  

Svaren i FM Vind anges enligt ett poängsystem i skalan 0 till 100 och bygger på ett medelvärde av samtliga svar. De förband som får låga poäng uppmanas att agera, säger Fredrik Nordenmark.

– Vi har satt en gräns på 50 poäng. Under det är riktigt lågt och då måste man vidta åtgärder. Strax över 60 poäng bedömer vi som lågt och då rekommenderar vi att man ser över verksamheten. 

De områden som, precis som tidigare år, får goda omdömen i FM Vind är påståenden som Jag är stolt över att arbeta i Försvarsmakten, 84 poäng, och Jag vill gärna fortsätta arbeta i Försvarsmakten de närmaste åren, 83 poäng. Även omdömen om förtroendet för närmaste chef ligger på en fortsatt hög nivå. Påståendet Min närmaste chef bemöter mig med respekt får 89 poäng och Min närmaste chef har jag som helhet förtroende för ges 85 poäng.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    När David Carlqvist skadade knät upptäckte han att han inte hade den sjukvårdsförsäkring han trott.

    David Carlqvist
    David Carlqvist

    Det var under det sista genomförandet det hände, såklart. Egentligen var det inte ens det sista, det här var det extra, det jag ville göra för att säkerställa att en av soldaterna verkligen hade förstått.

    Skyddsvaktsutbildningen är långt ifrån den farligaste verksamheten som bedrivs inom Försvarsmakten. Men blir man som instruktör nedbrottad av taggade 19-åriga värnpliktiga tillräckligt många gånger så, förr eller senare, kommer skadan.

    Men inte för mig. Som skyddsvaktsexaminator hade jag utbildat flertalet officerare och uppemot tusen värnpliktiga över årens lopp, utan en enda skada mer än några blåmärken.

    Men så var det den där kvällen precis innan semestern. Det där extra genomförandet. Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

    Jag spelade en aggressiv fyllegubbe, de greppade tag i mig, och skulle lägga ned mig. Pang. Mitt knä exploderade i smärta.

    Det var inte de värnpliktigas fel, det är sånt som händer. Men det hände likväl. Det initiala beskedet var att knät var för svullet för att kunna ställa en diagnos. Sommaren kom och gick, och efter semestern konstaterade läkaren på Försvarshälsan att det behövdes en magnetröntgen.

    Och det var då jag förstod. Jag trodde, oinsatt som jag var, att för skador som uppstod i tjänsten hade jag givetvis en sjukvårdsförsäkring. Men icke.

    Här finns det anledning att stanna upp vid begreppen en stund. Många av er vet säkerligen skillnaden på en sjukförsäkring, en olycksfallsförsäkring, och en sjukvårdsförsäkring. Men för de av er som inte vet: En sjukförsäkring och en olycksfallsförsäkring innebär i praktiken att du får pengar. En sjukvårdsförsäkring å andra sidan är en försäkring som innebär att du får rätt vård snabbare.

    Och det var en sådan jag trodde jag hade som försvarsmaktsanställd. Men det hade jag alltså inte. Det har ingen av er som läser heller. Blir ni skadade i tjänsten kommer ni, precis som jag, bli hänvisade till den allmänna vården. Till vårdköerna, till brottandet med byråkratin, till remissernas förlovade land där klockorna går i ultrarapid. Detsamma gäller för alla de tusentals unga killar och tjejer vi varje år pliktar in. ”Välkommen, du måste vara här. Det här är farlig och fysiskt krävande verksamhet med hög skaderisk. Blir du skadad skickar vi dig till en vårdkö. Enjoy.”

    Det är inte i sin ordning. Militär verksamhet är krävande och riskfylld. Vi går sönder ibland. Marschfrakturer, brutna ben, överbelastade ryggar, ja ni vet själva. För att då inte tala om de betydligt allvarligare skador som ibland tyvärr uppstår. Men vad gör arbetsgivaren då? Skickar oss till regionerna.

    I en optimal värld hade Försvarsmakten haft en egen sjukvårdsorganisation, med röntgenapparater, ortopeder, och kirurger. Men vår myndighet är för liten för det. Vi är inte den amerikanska krigsmakten.

    Istället borde vi ha sjukvårdsförsäkringar, genom vår arbetsgivare. Det är ett fullt rimligt krav att ställa. Men till dess att Högkvarteret finner för gott att ge oss dylika försäkringar har vi inget annat val än att förlita oss på oss själva. Som medlemmar i Officersförbundet har vi rabatt på bland annat sjukvårdsförsäkring genom If.

    Det är fortfarande en dyr försäkring, den kostar flera tusenlappar per år. Jag struntade i att teckna en dylik, för jag trodde, korkat nog som sagt, att jag hade en sådan om skadan var tjänsterelaterad.

    Gör inte om mina misstag. Teckna en sjukvårdsförsäkring, åk aldrig sista åket, och bli aldrig nedbrottad av värnpliktiga en extra gång när ni egentligen redan är klara med utbildningspasset.

    Ur arkivet: