Senast publicerat
Senast publicerat:

Forskare: Tydliga mönster i förekomsten av vådaskott

Illustration vådaskott
Martin Schülers forskning visar att vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra, vilket tyder på kulturskillnader snarare än individuella brister.

Foto: Björn Öberg

Kultur, ledarskap och lärande. Det framträder som avgörande faktorer för säkerheten i den militära arbetsmiljön, enligt ny forskning på området.

Emmeli Nilsson

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om vådaskott i Försvarsmakten.

Ett ögonblicks ouppmärksamhet kan förändra allt när ett vapen avfyras oavsiktligt. Men vad som egentligen räknas som ett vådaskott i Försvarsmakten är idag oklart, statistiken är bristfällig och disciplinpåföljderna varierar. I grunden handlar det om kultur, ledarskap och utbildning – och om att skapa en öppenhet där anställda vågar rapportera misstag.

Vissa enheter upplever betydligt fler vådaskott än andra. Det framgår av en pilotstudie som major Martin Schüler, doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan, publicerade förra året. I studien ville han se om det gick att mäta uppfattningen om vapenhantering och säkerhet, och hur allvarligt anställda i Försvarsmakten såg på skjutvapenövning. För att göra det tog han fram ett antal påståenden som anställda fick ta ställning till. Han frågade också hur många vådaskott de hade observerat på sin arbetsplats det senaste året. 

Totalt svarade 336 personer.

–”Har du skjutit vådaskott” blir en laddad fråga. Det är lite genant och skamligt, eftersom det finns en uppfattning om att vi ska vara väldigt bra på vapen. Därför har jag ställt frågan mer kopplat till arbetsgruppen, säger Martin Schüler.

Liknande läsning:

Studien visade ett samband mellan att ha upplevt vådaskott och förmågan eller viljan att prata om säkerhetsfrågor, liksom deltagandet i arbetsplatsens säkerhetsarbete. Martin Schülers hypotes är att upplevelsen av vådaskott har en negativ effekt på lärandet och ökar stressen.

– Just upplevelsen och miljön som vådaskotten är i påverkar viljan att delta i säkerhetsarbetet och det i sin tur kan påverka förekomsten av vådaskott. Om du till exempel försöker säga till att du inte hört instruktionen, men får en utskällning – då gör du fel nästa gång också.

Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på.

Om vådaskott bara uppstod på grund av enskilda personers bristande skjutskicklighet så hade det inte gått att se något mönster i var de förekommer, utan då hade alla enheter upplevt ungefär lika många, betonar Martin Schüler.

– Här finns tydliga mönster på att det också är miljön som påverkar, och den rår inte alltid den enskilde på. Framför allt när tonen sätts av en chef och en ledningsgrupp. Hur ska man då kunna utdöma ett straff?

I miljöerna där fler upplever vådaskott verkar också fler uppleva ovälkommet beteende.

– Det är kanske egentligen ett symptom på något mycket djupare. Vådaskotten i sig kan vara en motor för att komma åt andra typer av säkerhetsrelaterade problem, säger Martin Schüler.

Han vill göra fler mätningar i Försvarsmakten för att kunna validera resultatet, men menar att han inte fått möjlighet till det.

– Det finns inget samordnat intresse från Försvarsmakten att hålla på med den här typen av frågeställningar. Utvecklingsspåret upplever jag är väldigt kopplat till teknik och väldigt lite till människan och de mjuka värdena. Det är lättare att utveckla en pryl än kunskaper.

MartinSchuler2

Martin Schüler

Doktor i arbetsintegrerat lärande vid Försvarshögskolan

Under våren publicerades en kunskapssammanställning om säkerhetskultur och säkerhetsbeteende i militär verksamhet av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Den bygger på studier från Sverige och andra Natoländer samt Australien och Israel.

Bakom rapporten står två forskare vid Linköpings universitet, båda med bakgrund som yrkesofficerare: Mattias Elg, biträdande professor i kvalitetsteknik, och Jason Martin, biträdande professor i kvalitetsteknik. Säkerhetskultur i den svenska försvarsmakten är ganska underutforskat, menar de.

– Sverige har ju varit väldigt framgångsrika i arbetsmiljöforskning, men det verkar inte ha spillt över på den militära verksamheten, säger Mattias Elg.

Forskarna definierar säkerhetskultur som ett mönster av attityder, uppfattningar och värderingar som chefer och anställda har om säkerhet och arbetsmiljö. Säkerhetsklimat står för de uppfattningar som finns vid en viss tidpunkt, baserat på den underliggande säkerhetskulturen.

– Och det mest synliga och konkreta är säkerhetsbeteenden. Vad man faktiskt gör. Dels att följa regler och bestämmelser, men också att främja och sprida handlingar som stärker säkerheten, säger Jason Martin.

Mattias Elg

Mattias Elg

Forskare Linköpings universitet

I rapporten har de sammanställt vilka faktorer i arbetsmiljön som främjar en god säkerhetskultur. På individnivå verkar det framför allt vara tidigare erfarenhet, psykologisk belastning och personliga egenskaper som spelar in, medan ledarskap är viktigt på gruppnivå. En transformativ ledarstil som främjar öppen kommunikation och vänskapsband i gruppen tycks stärka säkerhetskulturen. 

På organisationsnivå ger engagemang och kommunikation från ledningen positiv effekt. 

– Men även en sådan banal sak som att ha effektiva och stödjande rapporteringssystem för incidenter. Så att man fångar upp saker och kan lära sig av det, istället för att säkerhetsincidenter mörkas, säger Jason Martin.

När det gäller vilka konkreta arbetssätt som mest bidrar till en god säkerhetskultur på individnivå är träning och utbildning viktigt, liksom feedback som ger möjlighet till snabb korrigering. Tekniska monitoreringssystem kan också ge insikter och minska olycksrisken.

På grupp- och organisationsnivå framträder lärande som viktigt. Säkerhetskulturen främjas av en kultur där misstag används för att skapa lärdomar på ett sätt som inte skuldbelägger någon. Flygvapnet i de flesta västländer sticker ut positivt i det sammanhanget, enligt forskarna.

Jason Martin

Jason Martin

Forskare Linköpings universitet

– De har den här synen på säkerhet som är lärande och konstruktiv, snarare än dömande och krävande, säger Jason Martin.

Han och Mattias Elg undersökte också hur säkerhetsföreskrifter skiljer sig från den faktiska hanteringen av säkerhetsbeteenden i militär verksamhet, och hur glappet kan överbryggas. Även där visade sig lärandet vara en nyckelfaktor: När fokus ligger på lärande och öppen rapportering främjas den psykologiska tryggheten och säkerhetsmedvetenheten, vilket bidrar till att säkerheten stärks. Att organisationen inte kräver alltför hård regelefterlevnad utan erbjuder viss flexibilitet verkar också vara positivt.

God säkerhetskultur behöver vara ett integrerat arbetssätt även i strid, menar forskarna.

– Säkerhet kan också vara en del av en stridsplan, säger Jason Martin.

Fakta

Forskningen

Martin Schülers studie heter Firearm Safety Dimensions, an Extension of the Military Safety Climate Questionnaire och är publicerad i Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting.

Kunskapssammanställningen av Jason Martin och Mattias Elg heter Säkerhetskultur och säkerhetsbeteende som förebygger risker i militär verksamhet och finns på Myndigheten för arbetsmiljökunskaps hemsida.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sverige och Finland får en ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation. Samtidigt ska Försvarsmakten få ett eget rikstäckande 5G-nät. På Södra skånska regementet, P 7, demonstrerades under onsdagen hur tekniken kan användas i fält.

Maria Widehed
Försvarsmakten har, med stöd av FMV, fått regeringens uppdrag att etablera en innovationsplattform för utveckling och utvärdering av nästa generations trådlösa nätverk.

Foto: Emil Malmborg

Överste Annelie Olausson, regementschef vid Södra Skånska regementet, P 7, står vid södra skjutfältet på Revingehed.

 – Det är bara att se på fältet här. Vi har ju jättedålig täckning.

Under exempelvis regementets dag räcker kapaciteten i de befintliga mobilnäten inte alltid till. För en brigad under uppbyggnad, som skapat sitt eget ledningsstödssystem LSS Echo där 5G är en viktig del, behöver teknik snabbt komma på plats.

–  Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss, säger Annelie Olausson.

Bakom henne har några soldater just rest en ställning med kommunikationsutrustning. Ett hundratal personer från bland annat försvarsindustrin och andra länders försvarsmyndigheter har följt arbetet, sju minuter tog det.

På skjutfältet visas sedan flera sätt att upprätta kommunikationsförbindelser. En drönare kan lägga ut fiberoptisk kabel, medan en fordonsburen mast används för att förstärka täckningen. Sverige och Finland har fått en gemensam ledarroll inom en av fem innovationsmiljöer som Nato har etablerat för att utveckla och testa ny teknik för militär användning. Uppdraget innebär att länderna ska bidra till utvecklingen av framtidens säkra och motståndskraftiga kommunikationslösningar.

Satsningen ingår i Natos ”Rapid Adoption Action Plan”, som ska förkorta tiden från att en teknisk lösning identifieras till att den kan införas och användas operativt. Enligt Nato ska innovationsmiljöerna göra det möjligt att pröva ny teknik i realistiska militära miljöer, med användarna involverade i utvecklingen.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät:

Försvarsmakten får ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas i nära samarbete med Telia och Ericsson.

Foto: Emil Malmborg

Som en del av satsningen får Försvarsmakten, med stöd av Försvarets materielverk, FMV, ett eget 5G-nät som byggs, utvecklas och förvaltas av Telia och Ericsson. Samtidigt etableras en innovationsplattform där ny teknik snabbare ska kunna omsättas till operativ militär förmåga.

Det rikstäckande nätet ska kunna förstärkas vid militära baser och kompletteras med tillfälliga lösningar i fält, vid förbandsplatser och krisflygbaser. Tekniken ska också kunna användas ombord på exempelvis transportflygplan, amfibiebåtar och fregatter.

– Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd, säger Telias vd Anders Olsson.

Det handlar dock inte om att ersätta Försvarsmaktens befintliga militära kommunikationssystem. Den nya 5G-förmågan ska bli ytterligare ett sätt att överföra information mellan förband, sensorer och ledningssystem.

– Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns, säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Anders Olsson, vd Telia Sverige

"Det är det bästa av två världar – man drar nytta av den befintliga och kommersiella innovationen, men man särskiljer så det blir en dedikerad försvarsförmåga med helt annat skydd", säger Telias vd Anders Olsson om satsningen.

Foto: Emil Malmborg

Hon beskriver hur 5G ska kunna användas tillsammans med bland annat fiber, satellitkommunikation och radio. Om en förbindelse störs eller slås ut ska kommunikationen kunna fortsätta via en annan.

– Vi måste bli mycket duktigare på att ha flera olika transmissionsformer.

Målet är att förbanden inte ska behöva hantera varje byte av kommunikationsväg manuellt.

– Du som soldat eller officer ute i fält ska kunna ha ungefär samma upplevelse som när du kliver av ett flygplan i ett annat land. Telefonen söker upp ett nytt nät och sedan fungerar den igen, säger Rebecca Ihrfors.

Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten

För Annelie Olausson är frågan om tillgänglig kommunikation särskilt viktig när förbanden ska verka utanför Sverige.

Hon pekar på att mobilnäten i de områden där armén kan behöva strida inte nödvändigtvis är utbyggda på samma sätt som hemma, exempelvis i Baltikum. Det finns också säkerhetsrisker med att förlita sig på befintlig infrastruktur.

– Ju närmare ryska gränsen du kommer, desto mindre vill du kanske använda de näten, på grund av risken för att de är avlyssnade eller komprometterade på något sätt.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Överste Annelie Olausson, chef för Södra skånska regementet (P 7)

"Det handlar om att kunna känna att vi har en säker kommunikation. Med säker menar jag inte bara krypterad, utan också att man kan lita på att den har den kapacitet som behövs i det område där vi ska slåss", säger överste Annelie Olausson, chef för P 7.

Foto: Emil Malmborg

Annelie Olausson beskriver hur P 7 har arbetat med att testa ny teknik, men att begränsningar i mandat och upphandlingsprocesser kan bromsa utvecklingen.

– Och tid är det vi inte har. Det finns en styrka i att bedriva utvecklingen så här nära dem som faktiskt upplever det militära problemet. Du får ett annat tempo i det, säger hon.

Att förkorta tiden från teknisk utveckling till operativ användning är också ett av huvudsyftena med Nato Innovation Range.

En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält

– Tidigare har vi brutit ner behoven till tekniska krav, mött industrin och fått in en produkt som fungerar precis som det var tänkt. Sedan kommer den ut till förbanden och de säger: ”Vad är det här? Så här jobbar inte vi”, säger Rebecca Ihrfors och fortsätter:

– En IT-säkerhetslösning som fungerar utmärkt i vanliga fall kan vara jättedålig i fält. Om vi förstår det tidigt vinner vi väldigt mycket tid.

Förmågan att korta tiden mellan upptäckt, beslut och handling är ett av de viktigaste målen med satsningen. Avancerad 5G innebär en förbättrad möjlighet att koppla samman. Information om fiendens positioner och rörelser kan snabbt delas mellan sensorer, förband och ledningssystem.

Tekniken öppnar också upp för så kallad ”sensing”, där kommunikationsinfrastruktur kan användas för att upptäcka exempelvis drönare. Ute på Revingehed demonstrerades under onsdagen Ericssons nya teknik Isac, Integrated sensing and communication, som i tidigare tester har kunnat upptäcka små drönare på kilometeravstånd med hjälp av 5G-nätets radioutrustning.

Sverige och Finland får ledande roll i Natos utveckling av framtidens militära kommunikation / Försvarsmakten får eget 5G-nät: 
Rebecca Ihrfors, FMV

"Det stora är att vi inte bygger ett helt eget system med egna master och allting, utan använder den infrastruktur som finns", säger Rebecca Ihrfors, chef verksamhetsområde Ledningssystem vid Försvarets materielverk.

Foto: Emil Malmborg

Rebecca Ihrfors beskriver hur man genom säkra kommunikationsförbindelser och gemensamma digitala molnlösningar framgent kan få tillgång till en helt annan lägesbild. Man följer bland annat användningen av det ukrainska systemet Delta, som samlar information från bland annat drönare, sensorer och förband i en gemensam digital lägesbild som kan delas mellan olika delar av försvaret.

– I Sverige har du ju idag en lägesbild över ditt system – stridsledningscentralen har en, sjöövervakningscentralen har en. Vi försöker lära oss hur Delta och andra system fungerar. Vi lär oss väldigt mycket, både från Ukraina och Mellanöstern. Med samma lägesbild kan man genomföra multidomänoperationer mycket snabbare.

Försvarsmaktens nya 5G-nät ska byggas ut successivt, men någon tidsplan för när nätet ska vara fullt utbyggt har ännu inte presenterats. Förhoppningen är att flera av de nya kommunikationslösningarna ska kunna börja användas under de närmaste åren.

– Under 2027 och 2028 tror jag att det kommer att hända väldigt mycket. Men det kommer att ta tid innan det här finns ute hos alla förband, säger Rebecca Ihrfors.

Fakta

Natos fem innovationsmiljöer

Nato Innovation Range består av fem pilotmiljöer som ska påskynda utveckling, testning och införande av ny teknik för militär användning. Satsningen ingår i Natos Rapid Adoption Action Plan.

Sverige och Finland: Future connectivity. Säkra och motståndskraftiga kommunikationsnät för militär användning.

Estland: Cyber testbed. Utveckling och testning av cyber- och IT-lösningar.

Lettland: Uncrewed systems. Obemannade system och teknik för att bekämpa drönare.

Italien: Underwater environment. Undervattenssystem och marin teknik.

Nederländerna: Shallow waters. Autonoma marina system och säkerhet på havsbotten i grunda vatten.

Källa: Nato

Ur arkivet: