Senast publicerat

Senast publicerat:

Säkinsp nöjd med FM undsäkC:s åtgärdsplan – men ärendet avslutas inte

Säkerhetsinspektionen bedömer att de åtgärder som Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum planerar vidta bör ge positiva resultat. En uppföljande inspektion kommer att genomföras om tre år eller tidigare vid behov, enligt Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen.

Linda Sundgren

2026-02-20

Det var under en inspektion hos Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, i oktober 2025 som Säkerhetsinspektionen uppdagade problem med tystnadskultur vid förbandet. Medarbetare höll tillbaka kritik av rädsla för repressalier och chefer anklagades för att hålla varandra om ryggen istället för att lösa problem. I januari överlämnade FM undsäkC en lista med planerade åtgärder till Säkerhetsinspektionen. Bland annat ska chefer och skyddsombud ska utbildas i arbetsmiljö.

Nyligen kom Säkerhetsinspektionens svar på åtgärderna. Bedömningen är att förbandet ”… bör nå positiva resultat”, om de åtgärder som planeras också genomförs.

– Om man följer det lagen säger om detta ska ett antal åtgärder vidtas och det pekar vi på i vårt underlag. Om förbandet då svarar att de kommer att göra detta, då är vi nöjda. Vad förbandet sedan gör är vi ingen garant för. Det får vi se nästa gång vi kommer dit, säger överstelöjtnant Jörgen Forsberg, chef för Marksäkerhetsinspektionen, en av avdelningarna inom Säkerhetsinspektionen.

Får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan

Han säger att Säkerhetsinspektionen ibland möter problem med tystnadskultur ute på förbanden, men att det sällan är av den omfattning som de uppfattat på FM undsäkC. Ärendet är heller inte avslutat, utan kommer att följas upp vid nästa tillsyn.

– Våra inspektionsintervaller är på tre år, men får vi signaler om att det inte händer någonting kan vi göra en inspektion däremellan, säger Jörgen Forsberg.

Problemen med den psykosociala arbetsmiljön hos FM undsäkC har påtalats upprepade gånger, något som Officerstidningen rapporterade om i december. Försvarshälsan vid Uppsala garnison har i samband med arbetsmiljöutredningar konstaterat att ledarskapet haft en negativ påverkan på medarbetarnas psykiska hälsa och att tystnadskultur förekommer. Det har också lämnats in begäran om arbetsmiljöåtgärd, så kallad 6:6a-anmälan, från lokala skyddsombud.

I Officerstidningens artikel om FM undsäkC var det också flera medarbetare vid förbandet som uttalade sig anonymt. De beskrev arbetsmiljön som toxisk och att den som säger ifrån riskerar att hamna i social och karriärmässig karantän.

Liknande läsning:

På rekommendation från Säkerhetsinspektionen har ett förbättringsarbete inletts vid förbandet, där bland andra Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet (Fm lope) och Försvarshälsan vid Uppsala garnison deltar. Arbetet följs och stöds också av Försvarsstabens cyberenhet, som FM undäkC lyder under, representanter för Officersförbundets centrala organisation samt Anders Salenbo, Försvarsstabens centrala skyddsombud.

Fakta

Säkerhetsinspektionen

Säkerhetsinspektionen är en fristående enhet på Högkvarteret som självständigt ska granska, kontrollera och utöva tillsyn över verksamhetssäkerhet och arbetsmiljö inom militär mark- och sjöverksamhet i Försvarsmakten. Säkerhetsinspektionen utvecklar också regler, bestämmelser och handböcker inom sitt uppdragsområde. Chefen för säkerhetsinspektionen är direkt underställd överbefälhavaren. Den militära flyginspektionen är även den organiserad i Högkvarteret, men fungerar som en fristående enhet som lyder direkt under regeringen i frågor om tillsyn.

Källa: Försvarsmakten.

Läs mer:

Uppgifter om tystnadskultur vid FM undsäkC – ledningen känner inte igen sig

Läs mer:

FM undsäkC svarar Säkerhetsinspektionen om tystnadskulturen

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: FM undsäkC

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Sverige ska köpa fregatter från Frankrike

Mest läst:

Debatt /

Tystnadskultur

Anställda på FM undsäkC: ”Vi är inte några få missnöjda”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Debatt /

Tystnadskultur

”När vi blir vår egen fiende – om splittringen inom FM undsäkC”

Debatt /

Ovälkommet beteende

”Händelserna på Livgardet och de sociala villkoren bakom övergrepp i Försvarsmakten”

Aktuellt

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

Linda Sundgren

2026-04-24

Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

– Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

– Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

– Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

– Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.

En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens.

– Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

– Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

– De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.

– Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

– Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

– Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

– Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert.

– Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

– Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

Ämnen i artikeln: Utbildning / Militärhögskolan Karlberg / Personalförsörjning / Officersprogrammet / Officersutbildning

Ur arkivet:

Aktuellt /

Amfibieregementet