Senast publicerat
Senast publicerat:

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting vi vill ha”

Tystnadskultur

Foto: Björn Öberg

Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

Linda Sundgren

Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

– Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

– Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

Liknande läsning:

 – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

Jonas ­Karlsson

Jonas Karlsson

Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

– En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

– Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

Fredrik Nordenmark

Fredrik Nordenmark

HR-strateg

– Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Försvarsgrenscheferna ska rapportera direkt till ÖB, Högkvarteret omstruktureras till en ny stab och metoderna för att leda Försvarsmakten ska förändras. Det är några av förändringarna när Försvarsmaktens centrala ledning nu ska göras om. Målet är en Natoanpassad och förenklad organisation som snabbare kan fatta beslut och bättre leda Försvarsmakten i krig.

Josefine Owetz
Carl-Johan Edström
”Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi”, säger Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben.

Foto: Foto: Claudio Bresciani/TT

Under det senaste decenniet har Försvarsmakten förändrat myndighetens centrala ledning i flera steg. Arbetet har bland annat omfattat etableringen av försvarsgrensstaber och bildandet av Försvarsstaben. Sedan Sveriges Natointräde har ytterligare anpassningar gjorts.

Men enligt generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben, finns det fortfarande överlappande ledningsnivåer som riskerar att skapa avstånd mellan ÖB och kärnverksamheten. Han leder projektgruppen som arbetar med att ta fram utformningen av den nya centrala ledningen på uppdrag av ÖB.

– Vi påbörjar nu en stor förändring av den centrala ledningen i Försvarsmakten. Det är en förändring som är nödvändig och som bygger på det försämrade omvärldsläget och på vad som krävs av en försvarsmaktsledning. Vi behöver skapa en mycket effektivare ledning.

Förändringen genomförs i två större steg. Från den 1 januari 2027 ska arméchefen, marinchefen och flygvapenchefen bli direktrapporterande chefer till ÖB, i stället för som i dag till chefen för Försvarsstaben. Carl-Johan Edström, som själv tidigare varit flygvapenchef, beskriver förändringen som efterlängtad.

– Det här är en viktig förändring och det har varit en stor drivkraft för mig. Vi hade egentligen kunnat göra det här tidigare, vid de första förändringarna av Högkvarteret redan 2018 och 2023, men vi valde att ta det stegvis.

Utöver ändringen för försvarsgrenscheferna har ett arbete inletts för att Försvarsmakten ska få en mer sammanhållen styrning och ledning. Idag leder ÖB myndigheten genom Försvarsmaktens strategiska plan (FMSP), medan chefen för Försvarsstaben bland annat styr försvarsgrenarnas uppdrag och ekonomi genom Försvarsmaktens genomförandeplan (FMGP). Framöver är målet att ÖB ska kunna leda, följa upp och göra avvägningar för den samlade verksamheten utifrån en plan, istället för dagens två.

– När försvarsgrenscheferna blir direktrapporterande chefer så blir det en plan som vi leder och följer upp på.

Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Samtidigt ska Försvarsmakten bli bättre rustad för att leda multidomäna operationer och verka tillsammans med allierade i Nato.

– Vi sitter i en organisation som metodmässigt och organisatoriskt har en tyngdpunkt mot myndighetsledning och förvaltning och är ganska svag på central ledning och försvarsoperationer, säger Carl-Johan Edström.

Förändringen handlar också om själva metoden för att leda Försvarsmakten. Beslut ska kunna fattas snabbare och mer decentraliserat, och ledningen ska kunna hantera både grundberedskap och högre beredskapslägen.

– Vi genomför ständig avskräckning och försvar. Det innebär att tid är en mycket viktigare faktor. Vi behöver metoder där tid prioriteras på ett annat sätt före risk och ekonomi.

Nästa stora steg tas den 1 januari 2028. Då ska ÖB börja leda Försvarsmakten enligt den nya metoden samtidigt som Högkvarteret omstruktureras till en ny stab. Exakt hur den ska se ut är ännu inte bestämt, men Försvarsstaben, Operationsledningen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten och Högkvarterets stab ska organiseras i en struktur anpassad både för svenska förhållanden och Nato.

– Vi kommer att börja jobba med det i höst och bestämma oss våren 2027 för att sedan, med hjälp av arbetstagarorganisationerna, bemanna organisationen.

Nya Högkvarteret

I mars blev det klart att Högkvarteret om några år kommer att flytta till en fastighet i Frösundavik i Solna. HKV:s lokaler på Lidingövägen är i behov av renovering.

Foto: Fastighets AB Solna Haga

Sveriges Natointräde påverkar både organisationen och hur Försvarsmakten ska arbeta. Metoder, teknik och ledningssystem måste fungera såväl nationellt som tillsammans med andra allierade, förklarar Carl-Johan Edström.

– Allting vi gör i den här förändringsledningen måste vara interoperabelt. Det måste fungera både nationellt och som en allierad.

I arbetet studerar projektgruppen också hur andra länder organiserar sina högkvarter. Bland annat görs besök i de nordiska länderna, andra Natoländer och Ukraina.

– Vi kommer inte hitta att ”det där är modellen som vi vill gå mot”. Vi kommer att titta på alla och försöka förstå fördelar och nackdelar och hur vi kan applicera det så bra som möjligt för oss själva, säger Carl-Johan Edström.

Digitalisering är också en viktig del av arbetet, både för myndighetsledningen och för möjligheten att leda operationer och dela information och lägesbilder. Ambitionen är bland annat att minska administrationen och ge personalen mer tid för exempelvis beslutsfattande.

– Vi står i ett skifte där den digitala möjligheten att påverka hur man leder Försvarsmakten är massiv. Vi har redan testat AI-modeller inom delar av Försvarsstaben och Högkvarteret med goda resultat.

På sikt ser Carl-Johan Edström samtidigt ett behov av att få ut fler officerare från staberna till förbanden.

– Vi är generellt för stora i staberna. Om digitaliseringen och möjligheten att leda på ett effektivare sätt innebär att vi kan få ut fler officerare i verksamheten så är det bara bra.

Omorganisationen ska genomföras inom nuvarande ekonomiska och personella ramar. Samtidigt ska personalens kompetens utvecklas och anpassas efter nya ledningens behov.

– Ingen kommer att förlora sitt jobb, men det är inte säkert att den exakta arbetsuppgift man har idag finns i organisationen den 1 januari 2028. Men vi har fantastisk personal som vi vet att vi kommer att kunna kompetensutveckla.

Ur arkivet: