Senast publicerat
Senast publicerat:

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

Linda Sundgren
FLF Finland
Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

Foto: Försvarsmakten

Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

– Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

– I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

Daniel Rydberg

Daniel Rydberg

Chef för Norrbottensbrigaden

Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

– Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

Liknande läsning:

– Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

– Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

– Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: