Tvist om kadettersättning löst – 1,4 miljoner till Officersförbundets medlemmar

I oktober förra året påkallade Officersförbundet tvisteförhandling med Försvarsmakten om kadettersättning. Nu har förbundet och Arbetsgivarverket kommit överens om att 282 kadetter som är medlemmar i förbundet får sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning av Försvarsmakten.

Officersförbundet och Arbetsgivarverket har kommit överens om att de berörda kadettmedlemmarna får 5 000 kronor i ersättning var. Eftersom det handlar om 282 medlemmar som berörs rör det sig om sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning.

I höstas gick kadetter ut i ett öppet brev som riktade sig till ÖB Micael Bydén och Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet. I brevet, som publicerades i Officerstidningen, kritiserade kadetterna Försvarsmaktens beslut att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner.

I oktober påkallade Officersförbundet tvisteförhandling med Försvarsmakten om beslutet. Under förhandlingen kom Officersförbundet och Försvarsmakten inte överens, vilket ledde till att tvisten gick upp till central nivå. Det innebar att Officersförbundet förhandlade med Arbetsgivarverket.

I dag kom förbundet och Arbetsgivarverket överens om att de berörda kadettmedlemmarna får 5 000 kronor i ersättning var. Eftersom det handlar om 282 medlemmar rör det sig om sammanlagt 1,4 miljoner kronor i ersättning av Försvarsmakten, skriver Officersförbundet i en artikel

– I stället för att fastna i en utdragen juridisk process kunde vi genom konstruktiva förhandlingsmöten hitta en gemensam lösning på tvisten, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för Officersförbundets tvister, i artikeln. 

» Tack vare att våra medlemmar har engagerat sig i frågan och att förbundet har drivit det vidare så når vi det här resultatet för dessa medlemmar. «

Stefan Morin, Officersförbundets förbundsordförande, är nöjd med att tvisten om kadettersättningar nu har blivit löst.

– Det här visar verkligen på vinsten med ett fackligt medlemskap. Tack vare att våra medlemmar har engagerat sig i frågan och att förbundet har drivit det vidare så når vi det här resultatet för dessa medlemmar, säger Stefan Morin, förbundsorförande, i artikeln på förbundets webbplats.

Försvarsmaktens utbildningschef Michael Cherinet kommenterar beskedet så här: ”Jag är glad över att vi har lyckats enas om den här lösningen. Med detta vill vi visa att vi har lyssnat på aspiranterna och att de betyder mycket för Försvarsmakten”, skriver han i en kommentar till Officerstidningen.

I en skriftlig följdfråga skriver Officerstidningen:

Ni skriver i en artikel på Emilia och säger i kommentaren att Försvarsmakten och förbundet enats om en överenskommelse. Dock enades ju inte parterna, varför frågan gick vidare upp till Arbetsgivarverket – där tvisten löstes. Tycker ni inte att det blir missvisande att då säga att ni har lyssnat på aspiranterna och skriva i myndighetens kommunikation att FM och förbundet enats?”


Cherinet svarar skriftligen: ”Det är den normala ordningen för en tvisteförhandling att den först genomförs lokalt på Försvarsmakten och sedan centralt av Arbetsgivarverket. Arbetsgivarverket driver dock den centrala tvisteförhandlingen för Försvarsmaktens räkning i dialog med Försvarsmakten. Försvarsmakten ser inte formuleringarna som gjorts som missvisande”, skriver Michael Cherinet till Officerstidningen. 

Engångspremien riktas till de officersaspiranter som var antagna till eller hade påbörjat utbildningen före det tillfälle förordningsändringen trädde i kraft, det vill säga 16 mars 2023.

”Att studera med bibehållen lön är förmånligt, men vi är medvetna om att beslutet om förändringarna i dagersättningen fattades sent och beklagar det. I efterhand kan vi konstatera att vi borde haft övergångsregler. Vi hade också önskat att vi kunnat vara tydligare och snabbare med informationen”, skriver Michael Cherinet vidare i kommentaren.

Samtliga aspiranter som läser med särskilda förmåner kommer att få premien, oavsett om de har fackligt medlemskap i Officersförbundet eller i annat förbund eller är oorganiserade.

Premien på 5 000 kronor är skattepliktig.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarsmakten har åter misslyckats med att sammanställa en fullständig arbetsskaderapport och sannolikt kommer problemen upprepas även i år. En trend som dock går att utläsa av den begränsade skadestatistiken är en kraftig ökning av belastningsskador bland värnpliktiga.

År 2016 övergick Försvarsmaktens arbetsskaderapportering från det lokala informationssystemet Lisa till att hantera avvikelser i Prio. Sedan dess har det varit återkommande problem med bland annat underrapportering, omständliga blanketter, en snårskog av kodningsalternativ och kvalitetsbrister.

Trots att sju år förflutit sedan det nya avvikelsesystemet infördes och åtgärder vidtagits längs vägen har man inte fått ordning på systemet. I den arbetsskaderapport som publicerades strax innan jul och som beskriver skadeläget hos personalen under 2022, är bristerna i underlaget så stora att man avstår från att redovisa utvecklingen av skador över åren. Samma beslut fattades 2016, 2017 och 2021.  

– Att man inte lyckats lösa problemen tror jag handlar om resurser. Försvarsmakten måste avsätta resurser för att kunna arbeta med detta, säger Fredrik Löfberg, chef för vårdgivaravdelningen på Försvarsmedicincentrum i Göteborg som sammanställer arbetsskadestatistiken.

Enligt rapporten har man kommit till rätta med den underrapportering av arbetsskador som funnits tidigare och förbanden registrerar fler skador i systemet. Däremot kvarstår problemen med bortfall av rapporter och av totalt 3 210 registrerade händelser har 570 gått förlorade på grund av exempelvis dubbelregistreringar och kvalitetsbrister. Dessutom har 220 rapporter ”försvunnit” när data överförts hos FömedC från Prio till Excel för analys.

» När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. «

– När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. Att vi arbetar bort detta faktum är väldigt centralt för en kvalitetssäkring av den fortsatta handläggningen, säger Fredrik Löfberg.

Bland de resultat som ändå redovisas i den begränsade rapporten är det ett område som särskilt lyfts fram och det är ökningen av arbetsskador bland värnpliktiga. Under 2022 stod värnpliktiga för hälften av det totala antalet arbetsskador, trots att de endast utgör 20 procent av personalstyrkan. I nästan 60 procent av händelserna har skadorna lett till frånvaro eller haft annan påverkan på tjänsten.

– Skadorna bland de värnpliktiga är en allvarlig sak. I det läge som råder i Försvarsmakten behövs varje person. Om någon kanske inte kan krigsplaceras på grund av en arbetsskada är det allvarligt, säger Fredrik Löfberg.

Den skadekategori som ökar mest bland värnpliktiga är belastningsskador.

– Vi bär och belastar mer i Försvarsmakten i dag än tidigare. Det handlar om stridsutrustning, kroppsskydd och så vidare. Jag tror att stegringen av belastningen under utbildningen är nyckeln, den måste ske på ett sådant sätt att kropparna håller. Våra fysioterapeuter i Försvarsmakten är starkt engagerade i arbetet med just belastningsstegringen för värnpliktiga, säger Fredrik Löfberg.

» Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen. «

Problemen med rapporteringen av arbetsskador kommer antagligen att upprepas även i år, enligt Fredrik Löfberg. Däremot tror han att det kan bli en förbättring till 2025.

– Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen, både för hanteringen av arbetsskador och för arbetsmiljöarbetet i stort.

FAKTA

Arbetsskador

Totalt anmäldes 3 210 arbetsskador år 2022. Av dem föll 570 bort på grund av följande fel och brister:

  • 220 försvann vid överföringen från Prio till Excel
  • 133 dubbelanmälningar
  • 106 som inte klassats som arbetsskada, varav 42 fall av covid-19
  • 96 dåligt ifyllda
  • 15 raderingsmärkta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 21 februari 2023 omkom en jägarsoldat i en lavinolycka på Kebnekaise. Orsaken till olyckan var att moment i den praktiska alpinutbildningen skapat en falsk säkerhet bland soldaterna. Det visar utredningen från Statens haverikommission. I haverirapporten pekas också fjälljägarnas inköp av privat utrustning ut som ett säkerhetsproblem.
Statens haverikommission, SHK, har nu kommit med sin slutrapport rörande dödsolyckan på Kebnekaise förra året, där en 24-årig soldat omkom.

Först publicerad 2024-02-02. Uppdaterad 2024-02-19.

I februari förra året befann sig soldater ur Bergsplutonen vid K 4 i Arvidsjaur i Kebnekaisemassivet. Uppdraget var att säkra en led för värnpliktiga upp till Kebnekaises toppar. Riggningen på sydtoppens nordsluttning var i slutfasen när en av soldaterna begav sig över platån mot nordtoppen för att kontrollera förhållandena på bergskammen inför det fortsatta arbetet. Den 24-åriga soldaten gick utmed en hängdriva av hårt packad snö. Plötsligt brast hängdrivan och utlöste en lavin. Soldaten drogs med i fallet och begravdes under ett djupt snötäcke. Trots en snabb räddningsinsats gick hans liv inte att rädda. Händelsen har nu utretts av Statens haverikommission, SHK, som publicerade sin rapport den 31 januari. I den konstateras att de praktiska momenten av alpinutbildningen kan ge uppfattningen att hängdrivor är betydligt säkrare än de i själva verket är. Det bedöms också vara anledningen till att soldaten agerade som han gjorde och därmed orsaken till olyckan.

– Under den praktiska utbildningen kunde soldaterna gå, sitta och till och med hoppa på hängdrivor utan att det hände något, säger Stefan Carneros, utredningsledare på SHK. Det kan ge sken av att hängdrivor alltid är stabila, men i själva verket är hängdrivor mycket svårbedömda och det kan finnas sprickor långt in på berget som inte syns för att de är täckta av snö.

Den utrustning som den förolyckade soldaten bar i form av lavinsändare, stegjärn, hjälm och klättersele återfanns efter olyckan och var utan anmärkning. Däremot hade han lämnat kvar sin lavinryggsäck vid helikoptern som de anlänt med eftersom den riskanalys som genomförts inför momentet visade att det inte fanns någon rasrisk på den platå där de skulle verka. Soldaten som omkom befann sig utanför platån när olyckan skede.

» Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. «

En lavinryggsäck har en inbyggd airbag. Airbagen ska skapa en luftkudde som gör att den som dras med i en lavin hamnar högre upp i snömassorna. Om man ändå hamnar under snön kan airbagen bilda ett luftrum kring personen i fråga som medger viss andning. Men enligt Stefan Carneros bör man inte dra för stora växlar på att den förolyckade soldaten inte hade lavinryggsäcken på sig.

– Det är inte säkert att den hade gjort så stor skillnad. Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. Lavinryggsäcken hämmar också soldaterna i deras arbete så det måste vara upp till gruppen att avgöra när de ska ha dem på sig.   

Den omkomna soldaten gick cirka två meter från hängdrivans kant där raset skedde, vilket enligt utredningen är inom den riskabla zonen. Men 24-åringen var inte ensam om sin övertro på hängdrivors stabilitet. Flera av hans kamrater i gruppen uppgav för utredarna att de hade kunnat göra samma bedömning och agerat på samma sätt som deras förolyckade kamrat.

– Det här visar att det inte handlar om att en enskild individ tagit ett felaktigt beslut utan att det brister på systematisk nivå. De äldre befäl och erfarna civila alpinister som vi har talat med hade en helt annan insikt om riskerna med hängdrivor än de yngre soldaterna, säger Stefan Carneros.

Haverikommissionen rekommenderar Försvarsmakten att se över och utveckla utbildningen av hängdrivor. Såväl de praktiska momenten som det teoretiska studiematerialet anses vara i behöv av förändring.

– Utbildningsmaterialet om hängdrivor är ganska tunt. Det är bara en sida som handlar om hängdrivor och riskerna med dem. Sedan finns det en del engelskt material om hängdrivor också, men det står inte särskilt mycket där heller, säger Stefan Carneros.

» De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. «

Något annat som konstateras i rapporten är att jägarsoldaterna i hög grad använder civila kläder och utrustning som de köpt privat därför att de anses bättre anpassade för verksamhet i alpin miljö än Försvarsmaktens vinteruniformer. Det finns inget i utredningen som tyder på att de privata kläderna hade någon inverkan vid olyckstillfället, men Haverikommissionen bedömer det ändå som en säkerhetsrisk.

– De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. Har man exempelvis på sig klättersele över uniformen kommer man inte åt lavinsändaren som ligger i fickan och om man använder stegjärn fladdrar byxbenen på uniformen och riskerar att fastna i, säger Stefan Carneros.

I en artikel som publicerats på Försvarsmaktens webbplats efter Haverikommissionens rapport står det att arbetet i den specifika riskmiljö där hängdrivor förekommer stoppades efter olyckan. Nu ska en undersökning genomföras i samverkan mellan Norrlands dragonregemente och Markstridsskolans ansvariga för bergsförmåga och Försvarsmaktens vinterenhet.

– Vårt säkerhetstänk är oerhört högt och vi välkomnar alla utredningar som kan göra att vår personals säkerhet ökar ännu mer. Vi gör vårt yttersta för att riskminimera för vår personal i alla lägen, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente i artikeln.

När ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder är genomförda kommer verksamheten i den typen av riskmiljö att återupptas.  

– Ett för Norrlands dragonregemente specifikt uppdrag är att förbandet om så krävs ska kunna framrycka över glaciärer, i fallriksterräng och lavinterräng. När vi blir medlemmar i Nato kommer området med denna typ av riskmiljö att öka markant. Därför måste vi också öva på detta, säger Teddy Larsson. 

Senast den 2 maj ska Försvarsmakten meddela SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i haverirapporten.

FAKTA

Statens haverikommissions rekommendationer till Försvarsmakten

  • Utveckla eller komplettera utbildningsmateriel med avseende på hängdrivor och risker.
  • Utvärdera om de praktiska utbildningsmomenten avseende hängdrivor och risker bör förändras.
  • Undersök behovet av, och om nödvändigt komplettera de jägarspecifika uniformskomponenterna för verksamhet i alpin miljö.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den administrativa bördan för flygvapnets chefer ska minska, det säger flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman. Nyligen införde han också ett system för att uppmuntra att anställda ska inkomma med förslag på hur verksamheten kan förbättras.
”Personal är vår dimensionerande resurs och den behöver nyttjas effektivt. Då gäller det att underlätta för personalen på olika sätt”, säger flygvapenchef Jonas Wikman.

”Det är olyckligt att vi inte lyckats göra möjligheten att avlasta chefer med administration fullt ut känd i flygvapnet. Jag kommer att tillse att inriktning och förtydligande av tillvägagångssätt kommer ut till förbanden”. Så skrev flygvapenchef Jonas Wikman på X strax innan jul. 

– Jag noterade i debatten kring förutsättningar för våra chefer att lösa sina uppgifter att det finns ett behov av att fördela administrativa uppgifter till administrativ personal. Och i ett läge där personaltillgången är den mest begränsande faktorn för vår verksamhet och förmågeutveckling så är det viktigt att om det går fördela uppgifter så ska vi göra det. 

Vad står det i inriktningen som du nyligen skickade ut till flottiljcheferna? 

– Det står att vi bör nyttja möjligheten att fördela administrativa uppgifter och att jag är positiv till att vi gör det. Det står också att beslutet om fördelning ska tas i verksamheten där behoven finns. Inriktningen innehåller också en beskrivning om hur det rent konkret går till. 

Redan 2018 kom ett direktiv om hur administrativa behörigheter i stödsystemet Prio kan fördelas till administrativ personal, men detta har ännu inte implementerats i flygvapnet. 

– Möjligheten finns, men vi har inte lyckats omsätta det fullt ut i verksamheten och inte lyckats tydliggöra mandatet för att fatta beslut om en sådan fördelning. Jag tror att det är viktigt att jag som chef, där en fråga blir principiellt viktig, går ut med ett förtydligande om min syn på hur verksamheten ska bedrivas.

Varför har inte direktivet implementerats?

– Jag vet egentligen inte. Jag tror att kunskapen om möjligheterna inte varit tillräckligt spridd. Det beror inte på en ovilja hos chefer, det är jag säker på. Direktivet som kom 2018 var komplext och var väl inte tydligt nog för att organisationen skulle förstå vad som skulle hända och hur man skulle gå vidare.

» Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. «

Vad kommer stödet att innebära? 

– Vi ska utforma vår organisation så att den är så effektiv som möjligt. Vi behöver kanske anställa administratörer eller så finns det personal med andra typer av arbetsuppgifter som kan hjälpa till att lösa de administrativa uppgifterna. En tydlig del i direktivet är att ansvaret för chefens administration inte fördelas, vi fördelar bara arbetsuppgifterna.

Hur ser den administrativa bördan ut för chefer i flygvapnet i dag? 

– Den är hög. Vi behöver bli bättre på att göra det enklare att genomföra administrativa uppgifter på bredd. Vi har behov av väldigt mycket rapportering i flygvapnet, men den rapporteringen ska där det är möjligt bara behöva ske en gång. Det ska bli enklare för våra chefer att lösa administrativa uppgifter.

Hur har ditt förtydligande mottagits?

– Reaktionen har varit väldigt positiv, såväl nedåt i organisationen som hos chefer i Högkvarteret. Jag uppfattar att det råder bred enighet om att det är i den här riktningen vi behöver förflytta oss inom en rad områden.

Avser du att följa upp detta på något vis och kontrollera att stödet implementeras? 

– Ja, det kommer jag naturligtvis att göra. Jag anstränger mig för att ha en nära dialog med flygvapnets chefer i den här typen av frågor. 

För att främja att anställda ska bidra med förslag på hur verksamheten i flygvapnet kan förbättras införde Jonas Wikman i början av december ett förslagshanteringssystem.

– Vi behöver ett sätt att inhämta kunskap om verksamhetens behov från verksamheten själv. Jag tror att många behov på respektive organisationsenhet tillgodoses i dag, men vi har inte ett gemensamt system i flygvapnet, vilket gör att ’best practice’ inte sprids vidare. 

Hur gör man för att lämna ett förslag? 

– Ett förändringsförslag  bereds på enhetsnivå. Om enheten inte kan lösa det går den vidare till flottiljnivå, om den nivån inte kan lösa förslaget eller anser att det är en flygvapengemensam fråga går det vidare till flygstaben. Det har redan kommit in fem-sex förslag som hamnat på mitt bord. Ett förslag handlar om en optimering av serviceintervall på Gripensystemet, om vi kan göra det vore det helt fantastiskt. Nu ska ärendena beredas av en grupp på flygstaben.

Vad hoppas du att detta ska leda till?

– Det är så tydligt för mig vad vi måste åstadkomma och vi är inte tillräckligt bra på det i dag. Vi har för många hinder, för mycket frustration och för lite dialog för att bygga laget och den utveckling som behövs. Det finns många vinster med att ha ett sätt för medarbetarna att påverka sin och flygvapnets situation, arbetsmiljö och verksamhet. För mig går det mot huvuduppgiften. Nu är det upp till oss att förvalta detta. Det får inte bara bli ett system där folk matar in information i ett tomt hål. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.