Senast publicerat
Senast publicerat:

Anställda på FM undsäkC: ”Vi är inte några få missnöjda”

Medarbetare vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, har kunnat sammanställa över 60 enskilda berättelser om missförhållanden vid förbandet. Därmed borde problemen med tystnadskultur och dålig arbetsmiljö inte längre kunna avfärdas med att det handlar om fåtal missnöjda individer, skriver flera anställda vid FM undsäkC i en debattartikel.

Flera medarbetare vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum

Foto: Försvarsmakten

Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under de gångna månaderna har vi kunnat följa den debatt om tystnadskultur i Försvarsmakten som utspelat sig i media och sociala media. Vi har även kunnat ta del av beskrivningar av det allvarliga omvärldsläget, och överbefälhavarens devis ”allt för krigsförbanden”.

I Officerstidningens temanummer om tystnadskultur säger överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i myndigheten, att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i arbetet med att motverka tystnadskultur. Försvarsmaktsförvaltare Rickard Wilhemsson har på X skrivit att det ska råda ”total nolltolerans” mot tystnadskultur.

Vi har även i ett antal artiklar i Officerstidningen kunnat läsa om situationen vid vårt förband FM undsäkC och hur våra chefer ställer sig oförstående till den tystnadskultur och destruktiva arbetsmiljö som påvisats i FM Vind pulsmätning, vid Säkerhetsinspektionens besök, samt i en mängd artiklar och inlägg i såväl etablerade som sociala media (Officerstidningen, Militär Debatt, @taktisk på Instagram).

I studien Tala om tystnad (Sociologisk Forskning 62 nr 3, 2025) har forskarna Anna Stevenson och Anna-Karin Wyndhamn undersökt hur begreppet tystnadskultur används som ett maktverktyg. Begreppet, menar forskarna, är därför inte en neutral beskrivning av organisatoriska förhållanden utan en aktiv komponent i maktförhandlingar. Inom Försvarsmakten förefaller det finnas en mängd olika tolkningar av vad ordet tystnadskultur innebär, och vi kan här tala om så kallat concept creep, där ord används brett och gradvis får en otydligare innebörd. För att undvika att fastna i detta maktspel är det inte tystnadskulturen som är i fokus i denna text, utan det faktiska läget vid vårt förband.

Centrumets modiga arbetsmiljöhandläggare, Cina Enhorn, har skrivit en insiktsfull text om hur polariseringen i fråga om situationen FM undsäkC enbart har en enda vinnare: fienden i öst. Hon anför, med stöd i forskning, att det första steget till att ena organisationen är att öppna för en dialog istället för att debattera. Vi instämmer helt, och tycker det är oerhört sorgligt att vår förbandsledning bemöter beskrivningar av våra upplevelser med att förminska dem till något som beror på bland annat ”kriget i Ukraina” och ”ökade uppdrag” (Officerstidningen nr 6, 2025). Den inställning som förbandsledningen har till sina medarbetares perspektiv kan inte beskrivas som annat än kränkande.

Vi vet att många fler med oss upplever psykologisk otrygghet, och känner en djup förfäran över att det tillåts fortgå år efter år.

Vi vill här lyfta fram hur vi ser på och känner inför den rådande situationen vid förbandet, och vi utmanar ledningen att lyssna och aktivt försöka förstå. Vi är ledsna och förfärade över hur den allvarliga och ohälsosamma situationen vid vårt förband tonas ned av chefer i ledande befattning och bortförklaras med ”enstaka missnöjda individer”, när vi med gemensamma krafter tillsammans kunnat sammanställa över 60 enskilda berättelser från nuvarande eller tills nyligen anställda som under de senaste tre åren behandlats antingen lagvidrigt eller på ett sätt som tydligt strider mot myndighetens värdegrund.

De senaste två åren har det genomförts fem arbetsmiljöutredningar vid fyra olika avdelningar vid FM undsäkC. Detta allvarliga läge har en negativ påverkan på medarbetarnas fysiska hälsa. Vi ser tyvärr att chefer och ledning inte tar utrednings- och åtgärdsansvar för vare sig indikerade eller redan konstaterade arbetsmiljöproblem. Strukturella och organisatoriska problem hanteras som individproblematik och åtgärdas därmed inte på ett bra sätt, vilket leder till ytterligare ohälsa hos fler individer. Oroande nog har vi just nu eller tills nyligt sammanlagt minst sju sjukskrivna kollegor vid minst tre olika enheter, som alla drabbats av ohälsa orsakad av arbetsmiljön. Utöver dessa vet vi också om flera kollegor vid olika enheter som sökt vård för ohälsa orsakad av sin arbetsmiljö, men som inte vågar sjukskriva sig av rädsla att drabbas av repressalier eller social utfrysning.

Liknande läsning:

Vi räknar dessutom till över tio före detta kollegor som alla uppgett att de valt att lämna arbetsplatsen på grund av den dåliga arbetsmiljön. Vi anser att vi i och med detta kan påvisa en systematik som har tydlig grund i en ohälsosam organisationskultur. Vi vet att många fler med oss upplever psykologisk otrygghet, och känner en djup förfäran över att det tillåts fortgå år efter år. Samtidigt läser vi i intervjun i Officerstidningen hur vår förbandsledning säger att ”vi känner inte igen oss i den negativa bild som målas upp”. Detta oroar oss, och vi misstänker att en bidragande orsak till ohälsan hos oss är att våra chefer helt avstår från att rapportera en ärlig bild av hur verksamheten faktiskt ser ut.

Vi har flera exempel på hur flera olika chefer, vid flera olika tillfällen, valt att rapportera bättre värden än det faktiska läget. Allt detta sammantaget upplever vi att vi arbetar i en organisation där medarbetares hälsa förefaller offras till förmån för chefernas egna karriärer.

Vi kan inte undgå att notera att de företrädare vid förbandet som ihärdigt framhärdar att talet om missnöje och tystnadskultur har sitt ursprung hos ett fåtal missnöjda och högljudda individer, förefaller vara samma personer som har något att förlora på att erkänna problemen; exempelvis prestigeförlust, karriärfluktuationer eller utebliven befordran.

Vi undrar vilken kompetens vi som centrum ska uppbära, när den konstant och målmedvetet urlakas. Vi har under många år kunnat se att kunniga medarbetare med mångårig erfarenhet inom sitt kunskapsområde ska ersättas, enligt av de öppet publicerade platsannonserna, av individer där kvalifikationerna för tjänsten inte innefattar tillämplig kunskap inom underrättelse- och säkerhetstjänst. Vi oroar oss för de långsiktiga effekterna av detta, i kombination med en destruktiv kultur där medarbetare blir marginaliserade om de uttrycker åsikter som avviker från ledningens.

Vi har alla utsatts för repressalier efter att vi uttryckt vår uppfattning när den skiljer sig från ledningens och våra chefers.

Vi ser att väldigt få av de chefer som leder verksamheten har reell erfarenhet och kunskap inom vårt kompetensområde. Därtill ser vi flera exempel på hur kompetensbärande medarbetare inte har tillåtelse att utöva sin expertis, för att chefen ska kunna utöva kontroll. Vi har många exempel på hur chefer i skrämmande många fall uttalat och medvetet väljer att bortse från beredda underlag och väl underbyggda argument som förs fram av de underställda nära verksamheten, för att i stället fatta beslut utifrån sin egen känsla.

Vi är medvetna om att våra åsikter som uttrycks i den här texten inte delas av alla vid förbandet, och vi vill lugna cheferna med att det är normalt. En sund organisation rymmer många perspektiv och upplevelser – det är något bra. Som Cina skriver i sin text, det första steget mot att nå en lösning är att vi närmar oss varandra. Ett första steg i detta tycker vi är att chefer och ledning faktiskt tar oss medarbetare på allvar, tar hänsyn till de åsikter och perspektiv som finns hos oss som arbetar nära verksamheten och fullt ut erkänner den problematik som påvisats gång efter annan.

Vi är inte ”en enstaka, högljudd, missnöjd individ”. Vi är en grupp individer som står bakom denna text. Vi skiljer oss åt i fråga om kön, ålder, tjänstegrad, tjänsteställning och anställningsform. Det som förenar oss är att vi alla är anställda vid FM undsäkC, och vi har alla drabbats av den påtagligt närvarande problematiken som finns vid vår gemensamma arbetsplats. Vi har alla utsatts för repressalier efter att vi uttryckt vår uppfattning när den skiljer sig från ledningens och våra chefers. Därför vågar vi inte skriva ut våra namn, särskilt inte eftersom det finns indikationer på att våra chefer inte följer lagen om efterforskningsförbud. 

Vi undrar om stridskraftsledningen reflekterat över vilken påverkan som vår situation har på dels tjänstegrenen men framför allt på krigsförbanden, som av överbefälhavaren är utpekade som det absolut viktigaste i vår verksamhet?

Flera medarbetare vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum

Ledningen vid FM undsäkC har avböjt en replik.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

    Josefine Owetz
    Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

    Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

    Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

    Läs mötet här

    251217-PaulWennerholm-0588-1

    Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

    Foto: Paul Wennerholm

    2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

    Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

    Läs reportaget här

    Statsflygskvadronen

    Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    3. Statsflyget mot nya höjder

    Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

    Läs reportaget här

    Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

    Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

    Foto: Försvarsmakten

    4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

    Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

    Läs intervjun här

    Flygvapnets cyberförsvar

    ”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

    Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

    Läs reportaget här

    f17_vader_flygtornetinne_allatre1

    Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

    Foto: Linn Bergbrant

    6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

    Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

    Läs reportaget här

    Daniel Smith

    En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

    Foto: Filip Erlind

    7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

    I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

    Läs intervjun här

    Aurora 26 pressade logistiken

    På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

    Foto: Filip Erlind

    8. Aurora 26 pressade logistiken

    Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

    Läs reportaget här

    Tystnadskultur

    På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

    Foto: Björn Öberg

    9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

    Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

    Läs fördjupningen här

    margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

    Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

    Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

    Läs intervjun här

    Ur arkivet: