Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt på förhandlingsfronten

Det pågår ständiga förhandlingar, samtal och diskussioner mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Vissa processer löper över lång tid medan andra kan vara detalj­frågor som hanteras på ett snabbare sätt.

Fredrik B Nilsson
Nytt på förhandlingsfronten

Foto: Johan Nilsson/TT

Artikel från Officersförbundet.

Under början av året har exempelvis FAS 26 uppdaterats två gånger och två centrala förhandlingar mot Arbetsgivarverket är i slutskedet.

Förbundets förhandlingschefer, Susanne Hultgren och Robert Edstein, ger här exempel på tre aktuella frågor:

1. Långt ifrån varandra om nytt utlandsavtal

Under Rals 2025 yrkade Officersförbundet på rejält förbättrade ersättningar i utlandsavtalet, rörlighetsavtalet och arbetstidsavtalen (FM-avtal om arbetstid, SjöArb, TFSE, Skonert). Försvarsmakten å sin sida har i olika sammanhang argumenterat för verksamhetsanpassade eller ändamålsenliga avtal.

Förbundet kräver tydligt förbättrade ersättningar medan Försvarsmakten vill ha mer flexibilitet och ökad tillgänglighet – kortare förvarning, fler arbetstimmar och mindre ledighet för all personal.

Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal.

Natomedlemskapet har förändrat spelplanen. Gränsen mellan nationell och internationell verksamhet är inte längre lika tydlig. Men även om uppdragen liknar tidigare insatser är parterna inte överens om att dagens avtal räcker. Försvarsmakten vill förhandla fram ett nytt avtal som ska omhänderta detta men har svårt att förklara vad som inte kan lösas med dagens avtal.

– Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal, säger förhandlingschef Susanne Hultgren.

Susanne Hultgren

Susanne Hultgren

Förhandlingschef

Förbundet är berett att diskutera ökad flexibilitet – men det måste till bättre och mer rimliga ersättningar. Ökade krav på kort sikt ska mötas med bättre kompensation. På längre sikt krävs fler medarbetare. Så var går åsikterna isär?

Liknande läsning:

– Försvarsmaktens krav på flexibilitet och tillgänglighet är inte förenliga med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid. Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står, i skrivande stund, långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

2. Vissa framsteg för ­utlands­stationerade

OFR S, P, O, Saco-S och Seko sitter i förhandlingar med Arbetsgivarverket om nya villkor för de som är skyldiga att tjänstgöra utomlands, exempelvis i staber. Det rör de som ska vara bosatta utomlands mer än sex månader, de utlandsstationerade som i nuläget omfattas av URA.

Förhandlingarna har tagit lång tid eftersom parterna har haft olika uppfattningar om hur mycket av de ordinarie rättigheterna varje anställd i staten får ”bära” med sig till utlandsstationeringen; exempelvis rätten att omfattas av revision, uttag av semester, ingå enskilda överenskommelser, ha förtroendeuppdrag med mera. Den stora knäckfrågan har den senaste tiden varit arbetstid och tillgänglighet.

Avtalet är centralt och gäller anställda i hela staten. För Officersförbundets del är det särskilt viktigt – eftersom intresset för lokala lösningar hittills varit svalt från Försvarsmaktens sida.

Förväntningarna är höga. Staten måste, menar Officersförbundet, kunna erbjuda villkor som kompenserar både de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att arbeta utomlands under lång tid, flera gånger under ett yrkesliv. Det berör inte bara arbetstagaren utan hela familjen med boende, skolgång, försäkringar, resor et cetera. I flera av dessa områden börjar nu villkoren falla på plats.

Officersförbundet accepterar behovet av flexibla schablonlösningar. Men beräkningarna måste utgå från svenska arbetstidsregler.

– Våra medlemmar arbetar ofta betydligt mer än 40 timmar i veckan – med kvälls- och nattarbete, övningar, jour och krav på ständig nåbarhet. Det måste synas i villkoren.

3. Årsarbetstiden en viktig faktor

En av de viktigaste delarna i utvecklingen av befintliga och nya avtal är synen på och värdesättning av årsarbetstid. Officersförbundet vill se att parterna tar ett långsiktigt ansvar för ett hållbart arbetsliv.

– Då behövs avtal med rimlig ersättning för tid utöver årsarbetstid, alternativt en adekvat kompensationsledighet för återhämtning, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

Försvarsmakten signalerar att antalet uppgifter ökar och därför finns ett behov av att få ut mer tid av de anställda.

Vi är fullt med­­vetna om att ­anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

— Den långsiktiga lösningen är fler anställda för att möta den ökade omfattningen av uppgifter. Inte att varje enskild anställd ska leverera en utökad årsarbetstid. Till dess att Försvarsmaktens personalstyrka är i paritet med antagna uppgifter är det än mer viktigt att avtalskonstruktioner är attraktiva och motiverande, säger Robert Edstein.

Robert Edstein

Robert Edstein

Biträdande förhandlingschef

All extra arbetad tid som ersätts i pengar måste enligt Officersförbundet anses som tid utöver årsarbetstid. Ett exempel är kompensationen från och med försvarsmaktsdygn 11. Då får du idag fyra timmar kompensationsledighet och fyra timmar utbetalt i pengar.

– På den svenska arbetsmarknaden värderas normalt sådan tid med övertidsersättning. Den normen kan inte parterna längre blunda för i sina avtal i en tid då mängden övertidstimmar är hög, säger Edstein.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Förbundsmötet är Officersförbundets högst beslutade organ. Den 14–16 november samlas drygt 100 förtroendevalda ombud för att bland annat välja förbundsstyrelse och bestämma vilken riktning förbundets ska gå i och vilka frågor förbundet ska driva de kommande åren.

    Redaktionen
    Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
    Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

    Officersförbundet är en demokratisk organisation. Det betyder att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka fackliga frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Förbundsmötet äger rum var tredje år och på mötet deltar förtroendevalda, så kallade ombud, för att representera dig och din officersförening. Antalet ombud som en officersförening kan skicka till mötet beror på föreningens storlek.  

    Inför mötet tas det fram olika beslutsförslag. De förslag som kommer från en förening eller enskild medlem kallas för motioner. Mer om hur de fungerar kan du läsa på sida 81. De förslag so9 kommer från förbundsstyrelsen kallas för propositioner. Du kan läsa propositionerna på Förbundsmötets webbplats of-forbundsmote.se. De propositioner som återkommer vid varje möte är bland annat förbundets fackliga program, stadgar, samt budget. Det fackliga programmet är det som ska styra förbundsstyrelsens arbete de kommande åren. 

    – Det är inga större förändringar vad det gäller propositionen för det fackliga programmet, men vi lever i omvälvande tid med konsekvenserna av tillväxt, kriget i Ukraina och Nato-ansökan. Det kommer ställa höga krav på att förbundsstyrelsen också kan göra korrekta analyser och fatta rätt beslut för medlemmarna, säger Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

    »Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process.«

    Det är en proposition som sticker ut – proposition nummer åtta stadgar. Den föreslår att Förbundsmötet ska äga rum vart fjärde år i stället för tredje år som idag. Det tar tid att sätta sig in i olika frågor och förbundsstyrelsen menar att det skulle vara bättre om styrelsen fick arbeta med de olika frågorna under en längre tid. Denna proposition föreslår även att presidiets sammansättning ska ändras. I dag är det ett krav att presidiet, med ordförande och två vice ordförande, ska bestå av förtroendevalda från de tre försvarsgrenarna. Förslaget innebär att det kravet försvinner.

    – Tanken är att de som är bäst lämpade ska sitta i presidiet oavsett försvarsgren eller stridskraft. Om man sitter i förbundsstyrelsen representerar man samtliga medlemmar, säger Lars Fresker och tillägger:

    – Förbundsmötet kan tyckas omständligt och komplext, men vi är en demokratisk organisation som kräver en demokratisk process. 

    Så om du som är medlem vill få insyn och påverka både din närmaste arbetssituation och de stora frågorna så finns det flera sätt – till Förbundsmötet kan du skriva motioner, men det är minst lika viktigt att engagera dig och bli förtroendevald i din officersförening. Det är de förtroendevalda ombuden som kommer att representera dig och din officersförening i röstningen om beslutsförslagen.

    Ur arkivet: