Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt på förhandlingsfronten

Det pågår ständiga förhandlingar, samtal och diskussioner mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Vissa processer löper över lång tid medan andra kan vara detalj­frågor som hanteras på ett snabbare sätt.

Fredrik B Nilsson
Nytt på förhandlingsfronten

Foto: Johan Nilsson/TT

Artikel från Officersförbundet.

Under början av året har exempelvis FAS 26 uppdaterats två gånger och två centrala förhandlingar mot Arbetsgivarverket är i slutskedet.

Förbundets förhandlingschefer, Susanne Hultgren och Robert Edstein, ger här exempel på tre aktuella frågor:

1. Långt ifrån varandra om nytt utlandsavtal

Under Rals 2025 yrkade Officersförbundet på rejält förbättrade ersättningar i utlandsavtalet, rörlighetsavtalet och arbetstidsavtalen (FM-avtal om arbetstid, SjöArb, TFSE, Skonert). Försvarsmakten å sin sida har i olika sammanhang argumenterat för verksamhetsanpassade eller ändamålsenliga avtal.

Förbundet kräver tydligt förbättrade ersättningar medan Försvarsmakten vill ha mer flexibilitet och ökad tillgänglighet – kortare förvarning, fler arbetstimmar och mindre ledighet för all personal.

Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal.

Natomedlemskapet har förändrat spelplanen. Gränsen mellan nationell och internationell verksamhet är inte längre lika tydlig. Men även om uppdragen liknar tidigare insatser är parterna inte överens om att dagens avtal räcker. Försvarsmakten vill förhandla fram ett nytt avtal som ska omhänderta detta men har svårt att förklara vad som inte kan lösas med dagens avtal.

– Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal, säger förhandlingschef Susanne Hultgren.

Susanne Hultgren

Susanne Hultgren

Förhandlingschef

Förbundet är berett att diskutera ökad flexibilitet – men det måste till bättre och mer rimliga ersättningar. Ökade krav på kort sikt ska mötas med bättre kompensation. På längre sikt krävs fler medarbetare. Så var går åsikterna isär?

Liknande läsning:

– Försvarsmaktens krav på flexibilitet och tillgänglighet är inte förenliga med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid. Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står, i skrivande stund, långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

2. Vissa framsteg för ­utlands­stationerade

OFR S, P, O, Saco-S och Seko sitter i förhandlingar med Arbetsgivarverket om nya villkor för de som är skyldiga att tjänstgöra utomlands, exempelvis i staber. Det rör de som ska vara bosatta utomlands mer än sex månader, de utlandsstationerade som i nuläget omfattas av URA.

Förhandlingarna har tagit lång tid eftersom parterna har haft olika uppfattningar om hur mycket av de ordinarie rättigheterna varje anställd i staten får ”bära” med sig till utlandsstationeringen; exempelvis rätten att omfattas av revision, uttag av semester, ingå enskilda överenskommelser, ha förtroendeuppdrag med mera. Den stora knäckfrågan har den senaste tiden varit arbetstid och tillgänglighet.

Avtalet är centralt och gäller anställda i hela staten. För Officersförbundets del är det särskilt viktigt – eftersom intresset för lokala lösningar hittills varit svalt från Försvarsmaktens sida.

Förväntningarna är höga. Staten måste, menar Officersförbundet, kunna erbjuda villkor som kompenserar både de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att arbeta utomlands under lång tid, flera gånger under ett yrkesliv. Det berör inte bara arbetstagaren utan hela familjen med boende, skolgång, försäkringar, resor et cetera. I flera av dessa områden börjar nu villkoren falla på plats.

Officersförbundet accepterar behovet av flexibla schablonlösningar. Men beräkningarna måste utgå från svenska arbetstidsregler.

– Våra medlemmar arbetar ofta betydligt mer än 40 timmar i veckan – med kvälls- och nattarbete, övningar, jour och krav på ständig nåbarhet. Det måste synas i villkoren.

3. Årsarbetstiden en viktig faktor

En av de viktigaste delarna i utvecklingen av befintliga och nya avtal är synen på och värdesättning av årsarbetstid. Officersförbundet vill se att parterna tar ett långsiktigt ansvar för ett hållbart arbetsliv.

– Då behövs avtal med rimlig ersättning för tid utöver årsarbetstid, alternativt en adekvat kompensationsledighet för återhämtning, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

Försvarsmakten signalerar att antalet uppgifter ökar och därför finns ett behov av att få ut mer tid av de anställda.

Vi är fullt med­­vetna om att ­anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

— Den långsiktiga lösningen är fler anställda för att möta den ökade omfattningen av uppgifter. Inte att varje enskild anställd ska leverera en utökad årsarbetstid. Till dess att Försvarsmaktens personalstyrka är i paritet med antagna uppgifter är det än mer viktigt att avtalskonstruktioner är attraktiva och motiverande, säger Robert Edstein.

Robert Edstein

Robert Edstein

Biträdande förhandlingschef

All extra arbetad tid som ersätts i pengar måste enligt Officersförbundet anses som tid utöver årsarbetstid. Ett exempel är kompensationen från och med försvarsmaktsdygn 11. Då får du idag fyra timmar kompensationsledighet och fyra timmar utbetalt i pengar.

– På den svenska arbetsmarknaden värderas normalt sådan tid med övertidsersättning. Den normen kan inte parterna längre blunda för i sina avtal i en tid då mängden övertidstimmar är hög, säger Edstein.

I slutet av oktober blev Rals-förhandlingarna klara på Försvarsmaktsnivå. Resultatet: Betydande tillskott till den militära personalens löner med särskilda satsningar på GSS/K, flygförare – samt satsningar på vad arbetsgivaren och officersföreningarna på OrgE-nivå anser att de har behov av.

Cecilia Gustafsson
Louise Levin/Försvarsmakten
jas-39-gripen-start-morker_webb

– Vi har inte fått allt vi har begärt men det här är ett stort steg i rätt riktning, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande.

Inför årets Rals-förhandlingar gjorde arbetsgivare och fack ett omfattande lönemålbildsarbete på Försvarsmaktens olika organisationsenheter (OrgE). I underlaget som togs fram identifierades både hur stora löneökningarna behövde vara, behov av särskilda satsningar, samt en prioritetsordning mellan sagda satsningar. Det kan röra sig om satsningar på exempelvis yrkesofficerare med teknisk kompetens eller chefer med personalansvar. Underlaget användes sedan i förhandlingarna på Försvarsmaktsnivå.

– Det har gjorts ett hästjobb ute på organisationsenheterna. Att det funnits en samsyn kring behoven redan på OrgE-nivå underlättade väsentligt vårt arbete. Jag tror att det är nyckeln till att Försvarsmakten varit beredda att skjuta till betydande belopp utöver märket på 1,8 procent, konstaterar Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef.

» Men det här visar att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön. «

Officersförbundet, som har haft lönemålbilderna från OrgE som utgångspunkt, hade yrkat på ytterligare medel, men så långt ville Försvarsmakten inte sträcka sig.

– Men det här visar att Försvarsmakten nu verkar inse att en nyckel till att rekrytera och, framför allt, behålla personalen är att man betalar en skälig lön för det arbete som personalen utför, säger Susanne Hultgren.

Den särskilda satsningen på GSS/K innebär dels att lägsta lönen för GSS/K OR 1–3 höjs till 22 000 kr och OR 4–5 till 24 000 kr, men framför allt utöver den höjningen så möjliggörs en följdjustering för de redan anställda GSS/K med motsvarande belopp som lägsta nivån.

– Försvarsmakten har tidigare år inte avsatt några pengar av den här kalibern för just följdjusteringar vilket Officersförbundet nu ser positivt på. De mer erfarna GSS/K har sett sig omsprungna lönemässigt när man höjt golvet, men inte avsatt pengar för de som varit inne i system en längre tid, säger Susanne Hultgren. 

Susanne Hultgren,  förhandlingschef på Officersförbundet
Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef

Den särskilda satsningen på flygförare är en följd av flygvapenchefens beslut våren 2022 kring nya befattningslöner för piloter. 

Lars Fresker är inne på samma linje som Susanne Hultgren och kallar årets Rals-resultat för banbrytande och förväntar sig att Försvarsmakten kommer att begära ytterligare medel till satsningar på lön och anställningsförmåner i budgetunderlagen inför kommande år.

– Våra medlemmar går väldigt hårt i arbetet med att upprätthålla säkerheten för Sverige samtidigt som man utvecklar Försvarsmakten. Vårt långsiktiga mål är att den militära personalen ska vara löneledande i såväl Försvarsmakten som staten. Dit är det en bit kvar men stärkta av årets förhandlingsresultat fortsätter nu det arbetet med kraft.

Efter att Rals-avtalet undertecknats på försvarsmaktsnivå kommer arbetet att starta på respektive OrgE med att förhandla de nya lönerna ner på individnivå så det är ännu för tidigt att säga när de kommer att betalas ut, men de gäller retroaktivt från den första oktober.

Ur arkivet: