Senast publicerat
Senast publicerat:

Nytt på förhandlingsfronten

Det pågår ständiga förhandlingar, samtal och diskussioner mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna. Vissa processer löper över lång tid medan andra kan vara detalj­frågor som hanteras på ett snabbare sätt.

Fredrik B Nilsson
Nytt på förhandlingsfronten

Foto: Johan Nilsson/TT

Artikel från Officersförbundet.

Under början av året har exempelvis FAS 26 uppdaterats två gånger och två centrala förhandlingar mot Arbetsgivarverket är i slutskedet.

Förbundets förhandlingschefer, Susanne Hultgren och Robert Edstein, ger här exempel på tre aktuella frågor:

1. Långt ifrån varandra om nytt utlandsavtal

Under Rals 2025 yrkade Officersförbundet på rejält förbättrade ersättningar i utlandsavtalet, rörlighetsavtalet och arbetstidsavtalen (FM-avtal om arbetstid, SjöArb, TFSE, Skonert). Försvarsmakten å sin sida har i olika sammanhang argumenterat för verksamhetsanpassade eller ändamålsenliga avtal.

Förbundet kräver tydligt förbättrade ersättningar medan Försvarsmakten vill ha mer flexibilitet och ökad tillgänglighet – kortare förvarning, fler arbetstimmar och mindre ledighet för all personal.

Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal.

Natomedlemskapet har förändrat spelplanen. Gränsen mellan nationell och internationell verksamhet är inte längre lika tydlig. Men även om uppdragen liknar tidigare insatser är parterna inte överens om att dagens avtal räcker. Försvarsmakten vill förhandla fram ett nytt avtal som ska omhänderta detta men har svårt att förklara vad som inte kan lösas med dagens avtal.

– Vi har både en pågående tvisteförhandling och förhandlingar om förändrade och nya avtal, säger förhandlingschef Susanne Hultgren.

Susanne Hultgren

Susanne Hultgren

Förhandlingschef

Förbundet är berett att diskutera ökad flexibilitet – men det måste till bättre och mer rimliga ersättningar. Ökade krav på kort sikt ska mötas med bättre kompensation. På längre sikt krävs fler medarbetare. Så var går åsikterna isär?

Liknande läsning:

– Försvarsmaktens krav på flexibilitet och tillgänglighet är inte förenliga med en långsiktigt hållbar arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid. Vi är fullt medvetna om att anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står, i skrivande stund, långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

2. Vissa framsteg för ­utlands­stationerade

OFR S, P, O, Saco-S och Seko sitter i förhandlingar med Arbetsgivarverket om nya villkor för de som är skyldiga att tjänstgöra utomlands, exempelvis i staber. Det rör de som ska vara bosatta utomlands mer än sex månader, de utlandsstationerade som i nuläget omfattas av URA.

Förhandlingarna har tagit lång tid eftersom parterna har haft olika uppfattningar om hur mycket av de ordinarie rättigheterna varje anställd i staten får ”bära” med sig till utlandsstationeringen; exempelvis rätten att omfattas av revision, uttag av semester, ingå enskilda överenskommelser, ha förtroendeuppdrag med mera. Den stora knäckfrågan har den senaste tiden varit arbetstid och tillgänglighet.

Avtalet är centralt och gäller anställda i hela staten. För Officersförbundets del är det särskilt viktigt – eftersom intresset för lokala lösningar hittills varit svalt från Försvarsmaktens sida.

Förväntningarna är höga. Staten måste, menar Officersförbundet, kunna erbjuda villkor som kompenserar både de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att arbeta utomlands under lång tid, flera gånger under ett yrkesliv. Det berör inte bara arbetstagaren utan hela familjen med boende, skolgång, försäkringar, resor et cetera. I flera av dessa områden börjar nu villkoren falla på plats.

Officersförbundet accepterar behovet av flexibla schablonlösningar. Men beräkningarna måste utgå från svenska arbetstidsregler.

– Våra medlemmar arbetar ofta betydligt mer än 40 timmar i veckan – med kvälls- och nattarbete, övningar, jour och krav på ständig nåbarhet. Det måste synas i villkoren.

3. Årsarbetstiden en viktig faktor

En av de viktigaste delarna i utvecklingen av befintliga och nya avtal är synen på och värdesättning av årsarbetstid. Officersförbundet vill se att parterna tar ett långsiktigt ansvar för ett hållbart arbetsliv.

– Då behövs avtal med rimlig ersättning för tid utöver årsarbetstid, alternativt en adekvat kompensationsledighet för återhämtning, säger Robert Edstein, biträdande förhandlingschef Officersförbundet.

Försvarsmakten signalerar att antalet uppgifter ökar och därför finns ett behov av att få ut mer tid av de anställda.

Vi är fullt med­­vetna om att ­anslutningen till Nato innebär nya krav, men vi står långt ifrån varandra när det gäller hur dessa krav ska omhändertas i ett nytt avtal.

— Den långsiktiga lösningen är fler anställda för att möta den ökade omfattningen av uppgifter. Inte att varje enskild anställd ska leverera en utökad årsarbetstid. Till dess att Försvarsmaktens personalstyrka är i paritet med antagna uppgifter är det än mer viktigt att avtalskonstruktioner är attraktiva och motiverande, säger Robert Edstein.

Robert Edstein

Robert Edstein

Biträdande förhandlingschef

All extra arbetad tid som ersätts i pengar måste enligt Officersförbundet anses som tid utöver årsarbetstid. Ett exempel är kompensationen från och med försvarsmaktsdygn 11. Då får du idag fyra timmar kompensationsledighet och fyra timmar utbetalt i pengar.

– På den svenska arbetsmarknaden värderas normalt sådan tid med övertidsersättning. Den normen kan inte parterna längre blunda för i sina avtal i en tid då mängden övertidstimmar är hög, säger Edstein.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under Förbundsmötet 14–16 november valde mötet en ny styrelse med Stefan Morin som förbundsordförande. Mötet röstade för flera förslag bland annat att förbundet ska arbeta för att höja ersättningsnivåerna på flera ersättningar och tillägg och att sänka pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare.

    Redaktionen
    Stefan Tell
    Förbundsmötet bild 1

    – Jag känner mig hedrad att bli vald till förbundsordförande av Förbundsmötet och jag ser fram emot det kommande arbetet med nya styrelsen, sa Stefan Morin i sitt tal efteråt. 

    På mötet deltog 103 ombud för att representera 38 officersföreningar och 14 500 medlemmar. Förbundets studentråd och representanter för förbundets nationella intresseföreningar, så kallade kårsektioner, deltog också. Mötets första dag inleddes med invigningstal av dåvarande förbundsordförande Lars Fresker, och tre inbjudna talare: Göran Arrius, Sacos ordförande; Robert Egnell, Försvarshögskolans rektor; samt generallöjtnant Michael Claesson, chef Försvarsstaben. 

    Påverkanstorg

    Mötet fortsatte med ett så kallat Påverkanstorg, ett mötesrum där propositioner och motioner (beslutsförslag) sätts upp på anslagstavlor och där alla ombuden går runt på ”torget” och läser och diskuterar förslagen. Sedan har ombuden möjlighet att yrka på ett förslag om de instämmer med förslaget eller lägga ett tilläggsyrkande om de tycker att grunden till förslaget är bra, men ombuden vill ändra en eller flera delar i förslaget.

    – Officersförbundet är en demokratisk organisation och Påverkanstorget är en viktig process och ett förkroppsligande av demokratin när alla ombud faktiskt diskuterar – oavsett om man tycker lika eller olika – inför röstning om förslagen, säger Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

    Tal av försvarsministern

    Mötets andra dag inleddes med att inbjuden talare Pål Jonsson, försvarsminister, pratade om Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sveriges Nato-medlemskap. Ombuden ställde sedan frågor till ministern om allt från bristen på personlig utrustning som ministern kallade oacceptabel till tillsvidareanställning av GSS/K som ministern kommenterade med:

    – Vi tittar på den frågan. Vi vet vad Försvarsmakten tycker och vi vet vad Officersförbundet tycker.

    »Flera bra besluts­förslag har röstats igenom.«

    Samtal med Lars Fresker

    Mötet fortsatte med att Johan Hansson samtalade med Lars Fresker om hans 22 år som förbundsordförande.

    – Det har varit en omvälvande resa. Försvarsmakten har gått från nedrustning till upprustningen, en tillväxt som inte kan gå snabbt nog. Det var inte lång tid innan jag blev förbundsordförande som det tecknades ett samverkansavtal som signalerade nystart för de anställdas inflytande. Alla chefer och förtroendevalda utbildades på avtalet och fick med sig en förståelse för förhandling och samverkan. Idag har vi tappat det på många håll inom Försvarsmakten men jag hoppas på en nystart och att alla inser att både verksamheten och medarbetarnas arbetstillfredsställelse blir bättre när personalen är med från ax till limpa, sa Lars Fresker.

    Val av förbundsordförande

    Den viktigaste punkten under mötets andra dag var dock val av ny förbundsordförande. De tre kandidaterna presenterade sig: Stefan Morin, ledamot i förbundsstyrelsen och facklig förtroendeman på heltid för Livgardets OF, Susanne Hultgren, förhandlingschef på kansliet samt Per-Martin Sternevi, facklig förtroendeman på heltid för OF F 17 och ordförande i FPI. Sedan röstade de 103 ombuden och Stefan Morin vann med 56 röster mot Susanne Hultgrens 47 röster. 

    Om du vill veta mer om Officersförbundets nya förbundsordförande Stefan Morin läs mer på nästa uppslag. 

    Propositioner och motioner

    Förbundsstyrelsens propositioner med budget, stadgar och fackligt program röstades igenom. En proposition om att ändra längden på en förbundsmötesperiod från tre till fyra år röstades också igenom. Flera av medlemmarna och officersföreningarnas motioner röstades igenom och innebär att förbundet ska arbeta för att höja flera ersättningar och tillägg bland annat skotillägg, insatsberedskap och uppkomna försvarsmaktsdygn på lördagar, söndagar och helgdagar. En motion om att sänka pensionsåldern för dem som är födda 1988 eller senare så att reglerna liknar dem som är födda 1987 eller tidigare röstades också igenom, samt ett tilläggsyrkande om att medlemmar födda 1988 och senare som var antagna till officersutbildning innan 2016 skall få ändrad pensionsålder till 61 år, i likhet med flygförarna som var antagna till utbildning. Om det inte bedöms vara möjligt ska förbundet arbeta för att de berörda ska kompenseras med till exempel Kåpan extra i likhet med ändringen från 60 till 61-års pensionsålder.

    – Det är flera bra beslutsförslag som har röstats igenom. Det känns extra roligt att vi har fått in ett så stort antal motioner. Det är viktigt eftersom det är ett konkret sätt för medlemmarna att påverka vad förbundet ska göra, säger Stefan Morin.

    Ur arkivet: