Hon har sin styvfar att tacka för intresset för flyget. Tio år gammal flyttade Josefine Granberg, hennes mamma och tvillingbror från Botkyrka till Åtvidaberg där styvpappan bodde. Det var han som väckte hennes nyfikenhet för det luftburna.
– Han var flygtekniker under sin värnplikt och hade ett jättestort flygintresse, så han var inspirationskällan som fick in mig på det här spåret. Min bror tyckte inte det var lika coolt så det blev jag och min styvpappa som åkte på flygshower tillsammans under min uppväxt, säger hon.
Som 16-åring gick hon med i FVRF (Flygvapenfrivilliga) i Östergötland och fick då åka på olika studiebesök. Under en av resorna besökte organisationen Uppsala och F 16 och Josefine Granberg fick för första gången lära sig lite om luftbevakning. Fascinationen var omedelbar – här såg hon sin möjlighet att kombinera flygintresset med tonårens gejmande.
– Jag spelade en hel del dator under den här tiden och här såg jag plötsligt möjligheterna till en yrkesbana med både flyg och datorer. Där och då bestämde jag mig för att jag vill jobba med luftbevakning.
Försvaret överlag lockade, Josefine Granberg har alltid tyckt om utomhusaktiviteter och uppskattar både fysiska och mentala utmaningar. Men besöket på F 16 hade en alldeles särskild dragningskraft på henne och när hon några år senare mönstrade och gjorde grundutbildningen i Uppsala var det med inriktning mot just luftbevakning. Därefter blev det SOU i Halmstad som följdes verksamhetsförlagd utbildning i Uppsala. Men efter en tid med luftbevakning i praktiken testade hon också att vara huvudlärare för programbunden utbildning för OP/SOU. Det gav mersmak och därför sökte hon sig tillbaka till skolverksamheten och blev YBK huvudlärare för luftbevakning.
Jag vill få till en kulturförändring där Försvarsmakten i större utsträckning än idag har en dialog med oss.
– För mig var det mer stimulerande att utbilda andra, att få se andra växa samtidigt som man är med och utvecklar och skapar nya utbildningar. Jag går gärna olika utbildningar som jag sedan kan dra nytta av i den verksamhet jag bedriver.
Det fackliga engagemanget kom tidigt. 2016 blev hon suppleant i Ärna OF och har sedan dess gradvis klättrat uppåt. I grund och botten tror Josefine Granberg att intresset för det fackliga handlar om nyfikenhet och kunskapstörst.
Liknande läsning:
– Jag gillar att vara där det händer och vill gärna veta varför saker och ting är som de är. Och så vill jag vara med och påverka och förändra där jag tycker det behövs – jag har svårt att sitta still när jag tycker något borde förändras! Jag har också alltid varit mån om att alla i en grupp ska ha det bra, jag arbetar gärna lite för alla de som inte orkar, säger hon och passar på att skicka i väg ett tack till dåvarande och nuvarande ordföranden i Ärna OF.
– Jag är så glad att de såg mig och frågade om jag ville göra mer inom facket.
I sitt fackliga arbete lyfter hon även gärna arbetsmiljöfrågor. Tidigare har hon varit engagerad i Noak (Nätverk för officerare och anställda kvinnor) och frågor kring jämställdhet, jämlikhet och mänskliga rättigheter ligger henne varmt om hjärtat. Nu, när hon företräder ett förband, är hon engagerad i ett förändringsarbete där hon vill se att jämställdhets- och jämlikhetsperspektivet på ett naturligt sätt fogas in i samverkansavtalet. Den sortens frågor ska inte förpassas till något perifert utan bör ses som en naturlig och central del av avtalet. Josefine Granberg tror egentligen inte att det finns ett motstånd mot jämställd- och jämlikhetsfrågor ute på förbanden. Snarare rör det sig om ointresse och ibland okunskap.
I grund och botten är det nyfikenhet som ligger bakom Josefine Granbergs fackliga engagemang. Hon vill veta hur saker och ting fungerar och hänger ihop.
Foto: Filip Erlind
Okunskap stöter hon även på i samband med att trebefälssystemet införs. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren missar att göra riskanalyser på de olika enheterna kopplade till individerna – trots att förändringarna i personalens arbetsmiljö kan bli ganska genomgripande. När den sortens hinder uppstår kan Josefine Granberg lugnt luta sig mot arbetsmiljölagen.
– Det borde vara självklart att det görs en riskbedömning kopplat till införandet av trebefälssystemet, men trots att det står i arbetsmiljölagen så följs det inte alltid. Jag vill få till en kulturförändring där Försvarsmakten i större utsträckning än idag har en dialog med oss. Det som är bra är att även om vi tänker olika så har vi ju samma mål: en arbetssituation som funkar för alla parter, säger Josefine Granberg och tillägger att arbetsgivaren generellt sett behöver bli bättre på att göra riskbedömningar avseende sin personal och verksamhet.
Idag är hon mitt uppe i flera omfattande förändringsprocesser och inom ett år hoppas hon att mycket av det arbete hon gör just nu kommer ha burit frukt.
– Då tror jag vi kommer ha fått till ett helt annat klimat när det handlar om samverkansavtal. Enheterna ska kunna samverka bättre med arbetsgivaren på bred nivå, idag är det fortfarande ganska toppstyrt på sina håll. Jag vill att Ärna OF samverkar på enhetsnivå på F16, att enheterna bjuder in oss i sitt arbete på ett mer naturligt sätt. Det kan dessutom vara så att jag får information om viktiga förändringsprocesser ”lite vid sidan av” och ibland även i ett sent skede, så vill jag inte ha det.
I en tid av omorganisationer, F 16 växer så det knakar, har Josefine Granberg ett digert arbete framför sig när hon nu har tagit över de arbetsuppgifter som tidigare ordförande för Ärna OF ansvarade för i över 20 år. På sin att göra-lista ligger utöver allt annat även punkten att snarast inrätta ett löneråd för att främja en smidigare och mer rättvis löneutveckling för personalen på F 16. Dessutom ligger de på henne och de andra inom Ärna OF att se till att föreningen växer.
Fakta
Josefine Granberg
Ålder: 31 år.
Grad: Fanjunkare.
Gör: Just nu tjänstledig från arbetet som huvudlärare för YBK-kurser inom luftbevakning på Luftstridsskolan. Vice ordförande i Ärna OF och styrelseledamot i Officersförbundet.
Bor: På landet utanför Uppsala.
Familj: Sambo och ett barn.
Intressen: Utomhusaktiviteter som till exempel klättring, distanslöpning och odling.
