Senast publicerat
Senast publicerat:

Högkvarterets nya etablering klar – flyttar till Frösundavik

Fortifikationsverket har tecknat ett avtal om att köpa en fastighet i Frösundavik för Försvarsmaktens räkning. Förvärvet är en del av arbetet med att säkerställa en långsiktig och lämplig lokalisering för Högkvarteret, vars lokaler på Lidingövägen är i behov av en totalrenovering.

Josefine Owetz
Fortifikationsverket köper en fastighet i Frösundavik för Försvarsmakten och Högkvarterets räkning. Priset är 3 miljarder kronor.

Foto: Fastighets AB Solna Haga

Fastigheten ligger i Frösundavik i Solna kommun mellan E4:an och Brunnsviken och har en lokalyta på 50 000 kvadratmeter och 20 hektar mark, skriver Fortifikationsverket i ett pressmeddelande.

– Vi har i uppdrag att stötta utbyggnaden av totalförsvaret genom att bland annat utveckla den militära infrastrukturen. Den här fastigheten uppfyller de kraven. Den är väl placerad med sin närhet till Stockholm och skapar utrymme för Försvarsmaktens kraftiga tillväxt, säger Magnus Önnestig, stabsdirektör på Fortifikationsverket, i pressmeddelandet.

Förvärvet är en del av arbetet med att säkerställa en långsiktig och ändamålsenlig lokalisering för organisationsenheten Högkvarteret, som idag bland annat huserar i en byggnad på Lidingövägen i Stockholm.

En ny etablering för Högkvarteret är nödvändig eftersom fastigheten på Lidingövägen 24 behöver totalrenoveras

– Detta är ett mycket positivt besked för oss. En ny etablering för Högkvarteret är nödvändig eftersom fastigheten på Lidingövägen 24 behöver totalrenoveras, vilket kommer ta flera år innan det är klart. Med omvärldsläget behöver vi ett fullt fungerande Högkvarter att leda Försvarsmaktens verksamhet ifrån de kommande decennierna, säger konteramiral Jens Nykvist, ställföreträdande chef för Försvarsstaben, i en artikel på Försvarsmaktens intranät Emilia.

Högkvarterets nuvarande lokaler har en stor renoveringsskuld. ”För att renoveringen ska kunna genomföras på ett säkert och effektivt sätt behöver byggnaden tömmas helt. Detta innebär att ingen verksamhet kan bedrivas i lokalerna under renoveringstiden”, skriver Försvarsmakten i artikeln på Emilia.

Fortifikationsverket får tillträde till fastigheten i Frösundavik i september 2026. Därefter startar ett arbete med att anpassa byggnaden innan Försvarsmakten kan flytta in. Priset för fastigheten är cirka 3,5 miljarder kronor.

 

Liknande läsning:
Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Vi har landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden”, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp, skriver debattskribenterna i en slutreplik till Ulrika Modéer, generalsekreterare Svenska Röda korset.

    Josefine Owetz

    Foto: Natacha Pisarenko/AP/TT

    Frågan om Ottawakonventionen och Sverige handlar om två saker samtidigt. Ska svenska yrkesofficerare och soldater dömas till fängelse i Sverige för att man medverkar till försvaret av grannländer, i enlighet med landets lagar? Det var vår huvudingång i debattartikeln i Officerstidningen. Där välkomnar vi att Röda korset vill medverka i opinionsbildningen för att ändra lagstiftningen, till gagn ytterst för civila i Finland och Lettland. Så långt är vi överens med Ulrika Modéer.

    Nästa fråga handlar om ifall Sverige ska lämna Ottawakonventionen eller inte? Modéer säger nej, med hänvisning till att det är ett moraliskt ställningstagande, och hänvisar till en resa i Ukraina, men det är illustrerande att det var en resa på fritt ukrainskt område och inte de territorier där de ohyggliga följderna av en rysk ockupation kan ses. Vi har också landat i ett moraliskt ställningstagande där vi ser truppminor som ett nödvändigt ont för markstriden, för att skydda befolkningen och minska förluster för egen trupp.

    Med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras?

    Ansvarsbördan för att besvara Modéers slutfråga ”Om målet är att skydda civila i väpnad konflikt måste man fråga sig om det inte finns bättre alternativ” landar därmed inte på oss utan på Modéer och Svenska Röda korset; med vilka andra metoder, som skulle innebära mindre skador på civilbefolkningen, kan en rysk framryckning på marken försvåras, och dessutom, hur undvika de ökade förluster det skulle innebära för svenska förband om de tvingas strida utan stöd av truppminor?

    Patrik Oksanen, verksam som strategisk rådgivare på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan och resident senior fellow tankesmedjan Frivärld.
    Karlis Neretnieks, generalmajor (PA), tidigare rektor för Försvarshögskolan.
    Stefan Forss, docent vid finska Försvarshögskolan.

    Samtliga tre skribenter är ledamöter i Kungliga Krigsvetenskapsakademien

    Ur arkivet: