Senast publicerat
Senast publicerat:

Podd om utlandsveteraners erfarenheter: ”Vi vill slå hål på myterna”

I den nya podden ”I rikets tjänst” får lyssnarna ta del av utlandsveteraners erfarenheter. ”Podden skapades för att sticka hål på myterna som finns om utlandsveteraner. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraners berättelser ta plats i det offentliga samtalet”, säger producenten Mikael Wallentin Åström, vid Försvarsmaktens Veterancentrum.

Josefine Owetz
Privat
”Försvarsmakten kan inte alltid visa vår verksamhet av praktiska skäl eller av sekretess, men vi kan ofta prata om den till stora delar, vilket poddformatet löser”, säger Mikael Wallentin Åström.

På enskild insats i fredens tjänst”, ”När krigaridentiteten tar över” och ”Hemmahjältar och utlandsveteraner”. Det är namnen på tre av avsnitten i podden ”I rikets tjänst”, som släpptes i början av april.

– ”I rikets tjänst” ska fördjupa frågan hur Försvarsmakten låter Sverige leva i fred. Det innebär att vi fördjupar hur våra utlandsveteraner och Försvarsmaktsanställda jobbar för det ändamålet varje dag, antingen utomlands eller i riket, säger Mikael Wallentin Åström vid Försvarsmaktens veterancentrum, producent och initiativtagare till podden, och själv utlandsveteran med flera utlandsinsatser i bagaget.

Podden är en samproduktion mellan Försvarsmaktens veterancentrum och Operativa kommunikationsförbandet, OPKOMM, i Enköping. 

– Jag vände mig till mina chefer med mitt förslag om podden. Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? Cheferna på både Veterancentrum och OPKOMM var positiva till att göra en podd och sa att det var självklart att vi skulle göra det här. Inspelningarna påbörjades i höstas, säger han.

» Hur kan vi få ut information om utlandsveteraner och samtidigt sticka hål på myterna? «

Utöver Mikael Wallentin Åström, som även är reservofficer vid Operativa kommunikationsförbandet, har en grupp anställda vid OPKOMM ingått i produktionen. Mikael är tillsammans med Jenny Jemtå Sjöfrid programledare i podden.

I fem avsnitt får lyssnarna ta del av några utlandsveteraners erfarenheter och insikter före, under och efter insatsen. Utöver det fördjupas ett antal olika teman och aspekter av utlandstjänstgöring, exempelvis den militära identiteten, hur meriter från en utlandsinsats står sig på den civila arbetsmarknaden och hur det är att vara anhörig till någon som är på insats.

”Vi har fått positiv respons från utlandsveteraner som lyssnat på podden. Vi har också sett att det finns tre avsnitt som sticker ut vad gäller antalet lyssningar. Det är anhörigperspektivet, krigaridentiteten och sedan avsnittet om enskild insats”, säger Mikael Wallentin Åström.

En viktig målsättning med ”I rikets tjänst” har varit att slå hål på myter som finns om utlandsveteraner, förklarar Mikael Wallentin Åström.

Liknande läsning:

– Jag är ganska trött på rapporteringen i media, och även inom Försvarsmakten till viss del, där vi ofta pratar om våra utlandsveteraner men inte med dem och deras anhöriga. Det handlar om att ge dem en röst i rummet. Det vill vi göra i den här podden.

» Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? «

Vilka myter finns det om utlandsveteraner?

– Ett exempel är den psykiska ohälsan, där allmänhetens bild ofta är att det är många utlandsveteraner som mår psykiskt dåligt. Det finns de som mår dåligt, och de ska få hjälp och stöd, men det finns också många som mår bra. Utlandsveteraner mår i regel bättre än befolkningen i övrigt. Det var en sådan myt vi ville slå hål på, säger han och fortsätter:

– Varje avsnitt har som angreppspunkt att försöka lösa ett tankeproblem. Vi har tittat på vad vi sett i media och hur man rapporterar kring utlandsveteraner. Var finns de största missförstånden? Var finns myterna? Hur kan vi gestalta det här? Varje avsnitt utgår också från Försvarsmaktens uppdrag till Veterancentrum.

Vad hoppas ni att podden ska bidra med?

– Podden skapades för att sticka hål på myterna. Jag hoppas att vi kan få se fler utlandsveteraner ta plats i det offentliga samtalet. Att berättelserna från våra utlandsveteraner ska ta plats vid fikabordet på jobbet, hemma och på AW:n. där de som lyssnat kan reflektera kring avsnittens innehåll, säger Mikael Wallentin Åström och tillägger:

– Vi är 54 000 nu levande utlandsveteraner som bär på dessa unika erfarenheter. Berättelserna fortsätter. Jag hoppas att podden skapar samtal kring hur vi kan bidra efter våra tjänstgöringar.

Podden finns att lyssna på här. Bakom produktionen står Mikael Wallentin Åström, Jenny Jemtå Sjöfrid, Christoffer Harborg, Johan Ahlberg och Sefania Mohja vid Operativa kommunikationsförbandet.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Sommar, semester och lite tid över? Här följer en lista på 10 reportage och intervjuer i Officerstidningen som du kanske har missat eller inte hunnit läsa tidigare

Josefine Owetz
Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard Wilhelmsson har har en lång bakgrund inom specialförbanden. Sedan förra året är han försvarsmaktsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

  1. Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Som ÖB:s högra hand vill försvarsmaktsförvaltare Rickard ”Bronco” Wilhelmsson bidra till att förändra hur Försvarsmakten tänker, tränar och leder. Mindre teori, mer praktik – och soldater som tränas tills de misslyckas. I centrum står också det han kallar ”riskaptit” – förmågan att genom erfarenhet och träning våga ta kalkylerade risker.

Läs mötet här

251217-PaulWennerholm-0588-1

Vagnchefen ”Bars”, skytten ”Bugor” och laddaren ”Bulgar” i 21:a mekaniserade brigaden.

Foto: Paul Wennerholm

2. ”Ryssarna har stenkoll på era fordon”

Det svenska pansaret var ryggraden under offensiven in i ryska Kursk, höll linjerna i Donbass och kan ha slagit rekord i världens längsta stridsvagnsträff. När Officerstidningen besöker den ukrainska ”svenskbrigaden” hyllas Sveriges stridsfordon – men de riktar också en varning till kollegorna i Försvarsmakten om vad ryssarna har lärt sig under krigsåren.

Läs reportaget här

Statsflygskvadronen

Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

3. Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Läs reportaget här

Rymdchefen_Porträttbild-Anders Sundeman

Anders Sundeman tillträdde som Försvarsmaktens nya rymdchef i september 2025.

Foto: Försvarsmakten

4. Rymdchefen: ”Mycket handlar om att lägga ett rymdpussel tillsammans med våra allierade”

Att bygga rymdförmåga handlar om att arbeta multidomänt med fokus på land, hav, luft och cybermiljö. Uppbyggnadstakten har skyndats på och präglas av den snabba teknikutvecklingens möjligheter och nya hot. Det säger Försvarsmaktens rymdchef flottiljamiral Anders Sundeman.

Läs intervjun här

Flygvapnets cyberförsvar

”Idag är det viktigt att man förstår att även strids­­­­vagnar har IP-­adresser och går att hacka”, säger ­Christof­­­fer Pierrou, cyberförsvarsförvaltare.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

5. Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Läs reportaget här

f17_vader_flygtornetinne_allatre1

Major Charlotte Boström, kapten Malin Bohman och kapten Josefin Jönsson är tre av femton anställda på väderavdelningen på F 17.

Foto: Linn Bergbrant

6. Meteorologerna som avgör när flyget kan lyfta

Högt ovanför marken på Blekinge flygflottilj, F 17, sitter meteorologerna. Med blicken fäst på kartor och siffror ger de stöd till planering och genomförande av insatser och militära operationer. Men nyrekryteringen till yrket går trögt – en trend som nu håller på att vända.

Läs reportaget här

Daniel Smith

En av slutsatserna i Daniel Smiths avhandling är att soldater följer ledare som ger dem redskap att fatta egna beslut.

Foto: Filip Erlind

7. ”Soldater följer chefer som de anser vara värda att följa”

I krigets kaos är det avgörande att soldater fortsätter att samverka och fatta beslut. Major Daniel Smith gjorde sina doktorandstudier på motorcykel längs Ukrainas frontlinje. I höstas disputerade han vid Försvarshögskolan, FHS, med en avhandling som utmanar tidigare forskning om vad som möjliggör sammanhållning i strid.

Läs intervjun här

Aurora 26 pressade logistiken

På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

Foto: Filip Erlind

8. Aurora 26 pressade logistiken

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Läs reportaget här

Tystnadskultur

På arbetsplatser med tystnadskultur riskerar den som för fram kritik att hamna i social och karriärmässig karantän.

Foto: Björn Öberg

9. Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Varannan anställd i Försvarsmakten har upplevt tystnadskultur och ju högre upp i organisationen man kommer desto mer utbrett är det. Arbetsställen som präglas av den här typen av problem riskerar att tappa i förtroende och bli mindre effektiva än andra. Det visar forskning om tystnadskultur och destruktivt ledarskap som publicerats de senaste åren.

Läs fördjupningen här

margaretabsandeback_251210_MBS9509-weboptimised

Att förenkla processerna kring anskaffningar är ett måste för att Försvarets materielverk ska klara av att möta den ökande mängden uppdrag, säger Mikael Granholm.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

10. FMV:s generaldirektör: ”Vi behöver förenkla vårt samarbete med Försvarsmakten”

Försvarets materielverk, FMV, har de senaste åren flerdubblat beställningarna mot industrin och anställt ett tusental nya medarbetare. Samtidigt är myndigheten på väg att minska antalet militära befattningar eftersom det nuvarande målet inte bedöms kunna nås. Det säger generaldirektör Mikael Granholm.

Läs intervjun här

Ur arkivet: