Senast publicerat
Senast publicerat:

Professionens röst ­viktig när rollen ändras

Yrkesofficersrollen förändras snabbt. Nya säkerhetspolitiska krav, Sveriges inträde i Nato och förändrade utbildningsvägar påverkar vad som förväntas av en yrkesofficer och hur yrket formas över tid. Det finns en risk att förändringen drivs fram utan tillräcklig förankring i professionens egna erfarenheter.

Jonas Mellqvist
Officersförbundet

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

För Officersförbundet är det avgörande att utvecklingen av den yrkesmilitära professionen bygger på kunskap från verkligheten – från de som varje dag verkar i den. Därför medverkar förbundet i forskningsprojektet Yrkesofficerare i förändring, som genomförs av forskare vid Göteborgs universitet.

Projektet leds av Per Thilander och Gunnar Gillberg och kommer att undersöka hur yrkesofficersrollen formas i samspelet mellan utbildning, yrkespraktik och organisatoriska förutsättningar.

– Utvecklingen av specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån. Den måste bygga på de erfarenheter som finns i professionen. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte håller i verkligheten, säger Johan Hansson, förbundsdirektör för Officersförbundet.

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Liknande läsning:

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Per Thilander

Per Thilander

Universitetslektor

Gunnar Gillberg

Gunnar Gillberg

Universitetslektor

Forskarna bakom projektet betonar vikten av att forskningen bedrivs självständigt och med akademisk integritet.

– För att förstå hur yrkesofficersrollen utvecklas behöver vi arbeta nära professionen och ta tillvara deltagarnas erfarenheter. Samtidigt är det viktigt att forskningen bedrivs självständigt och följer de principer som gäller för akademisk forskning, säger Per Thilander.

Utvecklingen av ­specialistofficersrollen och officersyrket kan inte ske ovanifrån.

Projektet kommer att använda seminarier, självvärderingsgrupper och andra deltagarorienterade metoder där yrkesverksamma officerare bidrar med erfarenheter och reflektioner kring utbildning, yrkesroll och yrkespraktik.

– Det handlar inte om att bekräfta färdiga uppfattningar, utan om att undersöka och analysera utvecklingen utifrån ett forskningsperspektiv, säger Gunnar Gillberg.

Projektet har lämnat in en etikansökan och startar efter sommaren, om etikprövningen godkänns. Mer information om projektet och möjligheterna att medverka skickas ut längre fram under året.

– Vi ser det som en självklar del av vårt uppdrag att bidra till kunskapsutveckling som stärker både professionen och Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning, säger Johan Hansson.

Fakta

Forskarna bakom projektet

Gunnar Gillberg, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet samt docent i arbetsvetenskap. Forskar om arbetsliv, organisatoriskt förändringsarbete och kompetensförsörjning. Har medverkat i forskningsprojekt kopplade till Försvarsmakten, exempelvis om professionalisering och karriärutveckling.

Per Thilander, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid GU. Forskar inom bland annat HR, ledarskap, kompetensförsörjning och organisatorisk utveckling. Har tidigare erfarenhet som yrkesofficer och har även forskat om HR-transformation och officersprofessionens utveckling.

I november kommer Officersförbundet att ha Förbundsmöte. Det är på mötet som förbundet väljer förbundsstyrelse som ska arbeta i mötets anda de kommande tre åren. För första gången på 22 år ska mötet välja en ny förbundsordförande.

Cecilia Gustafsson
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.
Ett vanligt styrelsemöte på Officersförbundets kansli i Stockholm. Ledamöterna har rest till mötet från sina hemförband runtom i landet.

Officersförbundet är en demokratiskt styrd organisation. Det innebär att du som är medlem i förbundet kan påverka hur förbundet styrs och vilka frågor som förbundet ska driva. Det är du som vid din officersförenings årsmöte väljer förtroendevalda som ska sitta i din föreningens styrelse. Det är vissa av dessa förtroendevalda som vid Förbundsmötet representanter din förening och väljer förbundsstyrelse. Och det oftast, men inte alltid, vissa av dessa förtroendevalda som på Förbundsmötet väljs in i förbundsstyrelsen.

– Samtliga i styrelsen gör ett otroligt viktigt arbete. De ska med det fackliga programmet, det vill säga förbundets plan för de tre kommande åren, ha örat mot rälsen, ta initiativ och driva de frågor medlemmarna vill, säger Lars Fresker, Officersförbundets förbundsordförande. 

Förbundsstyrelsen består av ett presidium med ordförande, samt förste och andre vice ordförande. Utöver presidium finns tolv ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Styrelsen sammanträder cirka elva gånger per år för att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. 

– Om du sitter i förbundsstyrelsen representerar du inte din förening eller försvarsgren, utan du representerar hela medlemskollektivet och ser till vad som är bäst för samtliga medlemmar, säger Lars Fresker.

»Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och förstå då sa vi ja.«

Förbundsordförande leder styrelsemötena och är förbundets främste representant. En ordinarie ledamot har flera uppgifter bland annat att vara fadder till några officersföreningar.  Inför varje styrelsemöte lämnar varje förening en rapport till sin fadder om vad som pågår i föreningen och på förbandet.

– Det kan handla om hur det går med en tvist eller hur det går rent generellt i samverkan och förhandling mellan förening och arbetsgivare på OrgE, säger Lars Fresker. 

Den främsta uppgiften för samtliga i styrelsen är dock att behandla och besluta om hur förbundet ska agera i olika frågor. Till sin hjälp har styrelsen kansliet som bereder frågor och verkställer beslut. Styrelsen delas också in i flera arbetsgrupper och kommittéer till exempel bereder AG Villkor Ralsen. Årets Rals var en framgång, men vägen dit var inte enkel.

– Steg ett var att föreningar och arbetsgivare på OrgE-nivå tillsammans tog fram ett underlag om vilka behov som fanns på deras OrgE. Steg två var att förbundet och Försvarsmakten förhandlade på Försvarsmaktnivå. Under förhandlingen gick förbundets förslag i linje med underlaget, men tyvärr gjorde Försvarsmaktens förslag inte det. Det var en utdragen process med långa diskussioner i styrelserummet. Vi kände att vi inte kunde säga ja till dåliga förslag. Efter flera vändor så kom Försvarsmaktens förslag närmare vårt och först då sa vi ja, säger Lars Fresker och tillägger:

– De frågor som beslutas om i styrelsen är ofta komplexa. Det kräver att samtliga i styrelsen sätter sig in i frågorna och diskuterar. Det är viktigt att vi fattar rätt beslut.

I 22 år har Lars Fresker varit Officersförbundets förbundsordförande och när han avgår vid Förbundsmötet i november är det med en förhoppning om en ny styrelse och ordförande som kan leda förbundet i en tid av utmaningar – Försvarsmaktens tillväxt, kriget i Ukraina och Sveriges Nato-ansökan.

– Jag känner mig hoppfull inför en ny styrelse. De har utmaningar som ställer höga krav vad gäller anpassningsförmåga och kreativt tänkande, säger Lars Fresker.

Ur arkivet: