Officersförbundets ombudsman Martin Sachs, med ansvar för arbetsmiljöfrågor, deltog under konferensen, vars syfte var att belysa behovet av förbättrade policyramverk, tvärnationellt samarbete och bättre stödstrukturer för psykisk hälsa inom Europas uniformerade yrken. Paneler fördjupade sig i frågor som institutionell kultur och psykisk hälsa och återintegrering av veteraner.
– Fokus låg bland annat på social, psykologisk och arbetsmarknadsrelaterad återanpassning, berättar Martin Sachs.
Den snabba upprustningen och de cirka 700 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, speglar inte bara behovet av operativ kapacitet utan innebär också ett växande ansvar för hållbara system för militär personalvård, där psykisk hälsa är en kärnkomponent.
Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade.
– Ja, upprustningen innebär att fler personer mobiliseras, kontrakteras eller återaktiveras i reservstyrkor – och därmed riskerar att exponeras för olika stressfaktorer. Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade, menar Sachs.
Europas militära och politiska institutioner betraktar i ökande grad psykisk hälsa som en strategisk fråga, inte enbart en personalfråga. Operativ uthållighet, rekrytering, återintegrering och samhällelig motståndskraft är alla beroende av fungerande system för mental hälsa, vilket diskuterades under konferensen och där nya riktlinjer för att hantera krigets psykologiska konsekvenser efterfrågades.
– För oss på Officersförbundet är det här ett viktigt område, vi lägger stort fokus på den ohälsosamma arbetsbelastningen som har uppstått i obalansen mellan personal och uppgifter. Även hur vi ska hantera personal som exempelvis stöttar Ukraina eller ska ingå i FLF Finland, berättar Martin Sachs.
