Senast publicerat

Senast publicerat:

Från psykisk ohälsa på kontor till PTSD från inhumant krig

Euromil anordnade i mars konferensen ”Strengthening Mental Health in the Armed Forces: A European Imperative” där bland andra Europaparlamentarikerna Liesbet Sommen och Wouter Beke hörde till deltagarna. Allt med fokus på de ökande psykiska hälsoutmaningar som drabbar militär personal, veteraner, reservister och deras familjer.

Fredrik B Nilsson

2026-04-23

Artikel från Officersförbundet.

Officersförbundets ombudsman Martin Sachs, med ansvar för arbetsmiljöfrågor, deltog under konferensen, vars syfte var att belysa behovet av förbättrade policyramverk, tvärnationellt samarbete och bättre stödstrukturer för psykisk hälsa inom Europas uniformerade yrken. Paneler fördjupade sig i frågor som institutionell kultur och psykisk hälsa och återintegrering av veteraner.

– Fokus låg bland annat på social, psykologisk och arbetsmarknadsrelaterad återanpassning, berättar Martin Sachs.

Den snabba upprustningen och de cirka 700 miljarder kronor i militärt stöd till Ukraina, speglar inte bara behovet av operativ kapacitet utan innebär också ett växande ansvar för hållbara system för militär personalvård, där psykisk hälsa är en kärnkomponent.

Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade.

– Ja, upprustningen innebär att fler personer mobiliseras, kontrakteras eller återaktiveras i reservstyrkor – och därmed riskerar att exponeras för olika stressfaktorer. Militär förmåga och personalens välmående är direkt sammanlänkade, menar Sachs.

Europas militära och politiska institutioner betraktar i ökande grad psykisk hälsa som en strategisk fråga, inte enbart en personalfråga. Operativ uthållighet, rekrytering, återintegrering och samhällelig motståndskraft är alla beroende av fungerande system för mental hälsa, vilket diskuterades under konferensen och där nya riktlinjer för att hantera krigets psykologiska konsekvenser efterfrågades.

– För oss på Officersförbundet är det här ett viktigt område, vi lägger stort fokus på den ohälsosamma arbetsbelastningen som har uppstått i obalansen mellan personal och uppgifter. Även hur vi ska hantera personal som exempelvis stöttar Ukraina eller ska ingå i FLF Finland, berättar Martin Sachs.

Liknande läsning:

Ämnen i artikeln: Euromil

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting vi vill ha”

Fördjupning /

Tystnadskultur

Många anställda i Försvarsmakten upplever tystnadskultur

Mest läst:

Mötet /

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson

Rickard ”Bronco” Wilhelmsson: ”Det är klart att det vi gör är farligt”

Aktuellt /

Officersutbildning

Officersprogrammet stöps om – snabbare väg till krigsplacerade officerare

Debatt /

Tystnadskultur

”När vi blir vår egen fiende – om splittringen inom FM undsäkC”

Aktuellt /

Rymden

Försvarsmaktens första operativa satellit på plats i rymden

Förbundsnytt

Arbetsmiljö

»Man måste ha tålamod, det kan ta tid att få till förändring«

Alla vill trivas och må bra på jobbet, men det är inte ovanligt med arbetsmiljöproblem såsom hög arbetsbelastning, samarbetssvårigheter med en kollega eller utrustning som krånglar. Utöver att prata med sin chef om problemen kan man också få stöd av sitt skyddsombud.

Cecilia Gustafsson

2022-05-10

Officersförbundet förhandlar och samverkar för sina medlemmars anställnings-och arbetsvillkor, men förutom förbundet finns också skyddsorganisationen. Varje arbetsplats ska ha ett eller flera skyddsombud och om det finns flera ska en av dem vara huvudskyddsombud. Arbetsgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa och olycksfall. I Försvarsmakten finns dessutom ett centralt skyddsombud med ställföreträdare skyddsombud för varje försvarsgren som tillsammans samordnar skyddsorganisationen. Leif Ljungqvist är huvudskyddsombud för Skaraborgs flygflottilj, F 7, och centralt skyddsombud för flygvapnet.

– Så jag har kontakt med övriga huvudskyddsombud inom flygvapnet. Vi utbyter information och erfarenheter och om vi har ett gemensamt problem så försöker vi lösa det tillsammans eller föra upp det till Flygvapnets arbetsmiljökommitté, men om det är ett problem som bara finns på ett förband ska det lösas lokalt, säger Leif.

Han har arbetat som skyddsombud i många år och har stött på alla möjliga arbetsmiljöproblem.

– Under 80- och 90-talen handlade arbetet mycket om den fysiska arbetsmiljön, till exempel att få rätt sorts skyddshandskar eller hörselskydd. Jag upplevde att det då fanns ett motstånd från arbetsgivaren, medan det i dag inte finns något motstånd kring den fysiska arbetsmiljön. Men tyvärr tar det av andra anledningar tid att få till förändring exempelvis rätt utrustning, ofta beroende på ekonomi eller avtal med leverantörer, säger Leif Ljungqvist

Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla.

Samtidigt som arbetsplatserna ska ha skyddsombud ska de också genomföra arbetsplatsträffar (APT) regelbundet. Under arbetsplatsträffarna ska medarbetarna, chefen och skyddsombudet prata om arbetsmiljön, både den fysiska och den psykosociala.

– Men jag upplever att det varierar väldigt mycket, både vad gäller kvantitet, hur många APT:er man genomför och kvalitet, hur väl APT:erna fungerar, säger han.

Den finns flera utmaningar att jobba med. Leif upplever att det är svårare att arbeta med de psykosociala arbetsmiljöproblemen än med de fysiska och även om det i dag finns en större öppenhet i Försvarsmakten kring psykisk ohälsa finns det fortfarande en ovilja hos många att prata om det eller exempelvis skriva en arbetsskadeanmälan.

– Jag säger åt medarbetare som går in i väggen att anmäla det, ofta menar de att det inte bara är jobbets fel och de vill inte anmäla, men det är inte deras sak att avgöra det, utan finns det en risk att det är något på jobbet som försämrar hälsan ska man anmäla och få det utrett. Även om ohälsan beror på privata bekymmer så kan arbetsgivaren behöva genomföra en rehabilitering.

Den största utmaningen är dock arbetsbelastningen. I den senast FM Vind från 2020 finns två frågor som rör arbetsbelastning (om man kan planera sina arbetsuppgifter så att arbetsbelastningen blir hanterbar och om man har möjlighet till återhämtning efter perioder av hög arbetsbelastning). Cirka 70 procent svarade att arbetsbelastningen är hanterbar och de har möjlighet till återhämning. Cirka 10 procent svarade att den inte är hanterbar och att de inte har möjlighet till återhämtning och cirka 20 procent är mitt emellan.

– Det är dock viktigt att förstå att FM Vind är ett snitt. Det man måste göra för att få en tydligare bild är att se på arbetslag då det är främst där skillnaderna finns, även om det ibland kan finnas en individ i ett arbetslag som har hög arbetsbelastning. Sedan får man göra en uppföljning, analys och behov kopplat till den egna verksamheten, säger Fredrik Nordenmark, som är ansvarig för undersökningen hos Försvarsmakten.

Nästa FM Vind kommer genomföras under året. Med en kraftig tillväxt har arbetsbelastningen ökat för vissa individer och då blir det systematiskt arbetsmiljöarbete och skyddsombudens roll ännu viktigare.

– Man måste ha tålamod, det kan ta tid att få till förändring, men jag känner att jag som skyddsombud faktiskt kan påverka, säger Leif.

Officersförbundet ser allvarligt på riskerna som finns vid kraftig tillväxt.

– Det måste finnas en balans mellan resurser och uppgift. Det är klart att man ska lösa uppgifterna, men det får inte ske på bekostnad av att medarbetarna slits ut. Det måste vara naturligt att kunna säga ifrån om arbetsbelastningen blir för hög och att det gäller för alla nivåer. Problem med obalans mellan måste nå fram till uppdragsställarna oavsett om det är ens närmaste chef eller politiken. säger Lars Fresker, förbundsordförande för Officersförbundet.

Ämnen i artikeln: Arbetsmiljö

Ur arkivet:

Aktuellt /

Covid-19