Senast publicerat

Senast publicerat:

Vad vill partierna med försvaret?

Förbättrade löner för försvarsmaktsanställda, fokusområden för operativ förmåga och förändrade villkor vid internationell tjänstgöring? Vad vill partierna med det militära försvaret? Officerstidningen har frågat om deras inställning i olika frågor.

Josefine Owetz

2026-06-15

Vilket fokusområde ser ni som mest nödvändigt för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga fram till 2035?

Socialdemokraterna
Det är avgörande att vi stärker alla delar av Försvarsmaktens förmågor – från mark, sjö och luft till cyberförsvar och psykologiskt försvar – för att kunna möta de komplexa hot vi står inför idag och i framtiden. Det är också viktigt att vi samövar inom dessa förmågor för att säkerställa att hela Försvarsmakten kan agera effektivt och samordnat vid olika typer av krissituationer och säkerhetshot.

Sverigedemokraterna
Vi behöver stärka förbandens innovationskraft och premiera lösningsorientering. Den stelbenta byråkratin måste arbetas bort. Vi möter en motståndare med flera års krigserfarenhet som inte får underskattas. Att det just nu går trögt på slagfältet ändrar inte detta. Organisationen behöver innovation och flexibilitet redan i fredstid.

Moderaterna
Det är ett flertal faktorer som samspelar och som måste uppfyllas för att vi ska kunna skala upp den operativa förmågan snabbt och effektivt. Det handlar lika mycket om finansiella tillskott och materiel som att riva byråkratiska hinder och modernisera organisationsstrukturen. Vi ska bygga fler krigsförband, öka uthålligheten och säkerställa att vi fullt ut kan verka i Nato. Sverige måste även ha ett försvar som tar till sig de nya teknikerna och får ett bättre skydd mot hybridhot och cyberangrepp.

Vänsterpartiet
Vänsterpartiet anser att det måste vara Sveriges egen försvarsförmåga som ska stå i centrum för den svenska försvarsplaneringen, även om vi nu är medlemmar i Nato. För att ha en långsiktigt stark försvarsmakt är det viktigt att myndigheterna kan rekrytera och behålla sin personal och att krigsdugligheten i krigsförbanden höjs. Detta kräver ett fortsatt arbete för bättre arbetsvillkor och löner, inte minst för de som tjänstgör utomlands.

Centerpartiet
En grundläggande förutsättning är att Sverige ska bidra med förmågor som stärker Natos samlade förmåga. Av omvärldsläget att döma förefaller luftvärn och säkrad personalförsörjning vara sådant som har hög prioritet för det svenska försvaret. I ett läge när försvaret rustas upp behöver vi samtidigt utgå från en samlad bedömning i dialog med våra allierade.

Kristdemokraterna
Full utrustade och färdigutvecklade brigader samt stödfunktioner. Redan tagna beslut om den nya krigsorganisationen måste realiseras i praktiken och inte bli försenade. I perioden 2030–35 bör ytterligare två nya lätta brigader och en divisionsledning organiseras. Drönar- samt luftvärnsförmåga bör härvid särskilt prioriteras.

Miljöpartiet
Att Försvarsmakten förmår rekrytera, utbilda och behålla personal. För att det ska vara möjligt behöver man också satsa på att se till att rätt materiel och infrastruktur finns på plats, alltifrån fungerande personlig utrustning till fordon och vapensystem. De ekonomiska ramarna har ökat väsentligt, men ledning och styrning är alltjämt avgörande för att omsätta resurserna i förmåga. Reservofficerare, hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer behöver bättre förutsättningar för att bidra.

Liberalerna
Att snabbt stärka krigsförbandens operativa förmåga: personal, ammunition, luftvärn, drönare, ledning och uthållighet. Sverige måste kunna försvara friheten i Arktis, Östersjön, Finland och Baltikum. Liberalerna driver också på för ett gemensamt europeiskt cyberförsvar och en nordisk-baltisk drönarvägg – friheten försvaras bäst tillsammans med allierade.

Hur vill ni stärka Försvarsmaktens kompetensförsörjning – både när det gäller att rekrytera ny personal och behålla befintliga yrkesofficerare och soldater?

Socialdemokraterna
När Försvarsmakten nu på kort tid behöver växa är det centralt att både kunna rekrytera och bibehålla personal. Myndigheten behöver både arbetar med personalens villkor som möjligheterna att utvecklas inom sin roll. Vi vill: Öka antalet värnpliktiga, återinföra regelbundna repetitionsövningar, se över officersutbildningen så att kadetterna kommer ut på förbanden redan efter tre år och ge reservofficerare till tjänstledighet från civilt arbete för att möjliggöra tjänstgöring i Försvarsmakten.

Sverigedemokraterna
Vi behöver ta inspiration från andra Natoländer, och se över kompletterande förmåner som kan underlätta i vardagen, inspirera till en karriär inom Försvarsmakten, men också dra nytta av möjligheterna till utlandstjänst och studier på högre nivåer. Politiken behöver ställa högre krav på myndigheternas arbete med bättre incitamentsstrukturer och en bättre syn på sin personal, inte bara i ord utan i handling.

Moderaterna
Moderaterna vill fortsätta utveckla blandsystemet med värnplikt, anställda soldater och officerare. Fler ska genomföra värnplikt, samtidigt som det ska finnas attraktiva karriärvägar för anställd personal. Utbildningarna ska hålla hög kvalitet och ge meriter även på den civila arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet
Arbetsbelastningen är mycket hög. För att rekrytera och behålla personal krävs bättre löner och arbetsvillkor, men också att allt annat runt omkring fungerar – allt från personlig utrustning till beslutsprocesser. När det gäller det senare finns mycket att göra, både från politiskt håll och inom myndigheterna. Det är speciellt viktigt att förändra tolvårsgränsen för GSSK.

Centerpartiet
Försvarsmakten behöver erbjuda goda anställningsvillkor och en bra personalpolitik. Löner bör sättas i förhandling mellan parterna, men behöver vara på en nivå som gör Försvarsmakten till en attraktiv arbetsgivare. Fler värnpliktiga innebär en god rekryteringsbas. Samtidigt behöver vi då erbjuda en givande utbildning, med fungerande och anpassad utrustning, rimliga villkor och en trygg miljö för de värnpliktiga på god värdegrund så att fler känner att de vill fortsätta sin yrkesbana där.

Kristdemokraterna
Det krävs i grunden bättre villkor och tydligare karriärvägar. Högst prioriterat är konkurrenskraftiga löner, familjevänligare villkor och ett tydligare meritvärde för militär kompetens i det civila. Vi är öppna för flera lösningar men dessa tre måste komma först.

Miljöpartiet
Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare. Det kräver god arbetsmiljö, möjlighet till kompetensutveckling, fungerande utrustning och villkor som går att förena med familjeliv. Miljöpartirt vill särskilt öka andelen kvinnor inom Försvarsmakten, vilket kräver krafftag mot diskriminering och trakasserier. Vi vill se till att fler som gör värnplikt vill fortsätta som GSS, officerare, reservofficerare eller i frivilliga försvarsorganisationer.

Liberalerna
Bättre villkor, fler utbildningsplatser, tydligare karriärvägar och mindre administration. Förbanden måste få större rådighet att upphandla viss utrustning nära verksamheten – liknande hur ukrainska förband snabbt anpassat sin materiel till verkliga behov. Kortare beslutsvägar och mer frihet för förbanden gör Försvarsmakten effektivare.

Anser ni att löneläget och villkoren för militär personal behöver förbättras? I så fall hur?

Socialdemokraterna
Det är viktigt att Försvarsmaktens personal har ett bra löneläge och att myndigheten på alla sätt verkar för en god arbetsmiljö. Lönesättning är dock en fråga för arbetsmarknadens parter att hantera.

Sverigedemokraterna
Det finns flera aspekter, vi höjde exempelvis ersättningen för värnpliktiga och kadetter nyligen. En höjning som borde ha skett redan under föregående regering. På sikt anser vi att löneläget behöver stärkas för att Försvarsmakten bättre ska konkurrera med civila arbetsgivare. Givet att många tjänster idag är specialiserade så behöver man också betala för det, det räcker inte att man får träna på arbetstid.

Moderaterna
Ja. Moderaterna har återkommande lyft behovet av bättre villkor för både värnpliktiga och anställd personal. Ersättningar bör utvecklas i takt med inflation och ansvarsnivå. För anställd personal behöver löneutveckling, ersättningar vid övningar och internationell tjänstgöring samt möjligheterna att kombinera familjeliv och militär karriär stärkas. Vi har höjt dagersättningen för värnpliktiga och verkar för att tjänstgöringen blir mer flexibel.

Vänsterpartiet
Lönerna för anställda soldater och sjömän måste höjas. Exakt hur är dock inte en fråga för politiken, utan för parterna på arbetsmarknaden.

Centerpartiet
Sannolikt behöver lönerna över tid förbättras, samtidigt är det viktigt att hålla fast vid den svenska modellen för lönebildning med avtal mellan arbetsmarknadens parter. Villkor och övriga ersättningar bör vara anpassade efter de förutsättningar som nu råder, bland annat vad gäller tjänstgöring inom Natos ram. När det gäller värnpliktigas ersättningar och villkor har vi presenterat förslag, bland annat en indexering av ersättningen som gör att ersättningarna följer kostnadsutvecklingen.

Kristdemokraterna
KD:s utgångspunkt är att personal ska erbjudas konkurrenskraftiga och skäliga löner. Idag halkar löneläget efter jämförbara yrken med liknande ansvar och risk – det är inte acceptabelt. Löneläget ska matcha kompetensen och ansvaret samt kompensera för umbäranden och risker.

Miljöpartiet
Ja. Lönesättningen är en fråga för parterna, men staten måste ta ansvar för att Försvarsmakten har förutsättningar att vara en attraktiv arbetsgivare. Villkoren behöver stärkas genom bättre arbetsmiljö, tryggare ersättningar, möjlighet till kompetensutveckling och stöd för att kombinera tjänstgöring med familjeliv. Även dagersättning och bostadsbidrag för totalförsvarspliktiga bör moderniseras.

Liberalerna
Ja. Militär personal försvarar vår frihet och förtjänar konkurrenskraftiga löner, rimliga arbetstider och bättre ersättning vid beredskap och insats. Villkor som gör att fler väljer att stanna är avgörande för ett starkt försvar. Den som offrar tid och trygghet för frihetens skull ska märka att staten verkligen prioriterar det.

Vill ni att lagen ändras för att möjliggöra tillsvidareanställning för personalkategorin GSS/K?

Socialdemokraterna
Ja, alla de anställda soldater med ett GSS/K eller GSS/T kontrakt eller reservofficerare behöver också i större utsträckning bli tillvaratagna för att förstärka de förbandsproducerande delarna i grundutbildningen.

Sverigedemokraterna
Frågan behandlas just nu i en lagrådsremiss och vi har inte tagit ställning än.

Moderaterna
Moderaterna har länge betonat behovet av att behålla erfaren personal längre och stärka kompetensförsörjningen. Därför har vi låtit ser över regelverket som ett led i att stärka Försvarsmaktens operativa förmåga. Om kompetensen hos GSS/K ska bibehållas efter fullgjord tid måste former för detta tas fram. Ett nytt spår behöver därför införas, vilket också myndigheten har fått i uppdrag att göra. Huvudspåret ska dock fortsatt vara att man läser till officer eller byter inriktning efter max 12 år.

Vänsterpartiet
Ja. Normen för anställningar på hela arbetsmarknaden ska vara tillsvidare och på heltid. Det ger en trygghet för alla som är anställda att veta att ens anställning inte tar slut vid en viss tidpunkt eller kan avslutas utan giltiga skäl. Att avskaffa visstidsanställningar och anställningar som är tidsbegränsade utan att ha specifika skäl för det är viktigt för Vänsterpartiet. Det handlar om trygghet för de anställda, men också om att Försvarsmakten inte har råd att förlora viktig kompetens.

Centerpartiet
Ja, vi anser att den nuvarande 12-årsgränsen bör tas bort.

Kristdemokraterna
Ja. Nuvarande regelverk är en i grunden orimlig ordning och många gånger ett stort kompetensslöseri. Det har flera gånger om visat sig vara ett hinder för Försvarsmaktens konkurrenskraft som arbetsgivare. Vår ambition är ett system med en mer flexibel prövning när 12-årsperioden väl har löpt ut.

Miljöpartiet
Ja. MP är positiva till att se över lagstiftningen så att GSS/K kan tillsvidareanställas. När Försvarsmakten växer behöver vi minska onödig personalomsättning och göra det mer attraktivt att stanna kvar. Tillsvidareanställning kan ge större trygghet för individen och bättre långsiktig kompetensförsörjning för Försvarsmakten.

Liberalerna
Liberalerna föreslår i nuläget inte att GSS/K ska övergå till tillsvidareanställningar. Däremot vill vi se över dagens begränsningar så att det blir enklare att tjänstgöra längre än 12 år. Den som vill fortsätta bör kunna visa sin lämplighet genom exempelvis fysisk förmåga, kompetens och erfarenhet, i stället för att fasta tidsgränser automatiskt sätter stopp.

Antalet värnpliktiga – hur vill ni att kullarna utvecklas framöver, enligt nuvarande plan eller fler/färre?

Socialdemokraterna
Grunden för Försvarsmaktens personalförsörjning är värnplikten, och detta system behöver stärkas. Den socialdemokratiska målsättningen är att på sikt utbilda 20 000 värnpliktiga per år, men att minst 12 000 ska påbörja utbildning genom värnplikt senast 2030.

Sverigedemokraterna
Vår bedömning är att som läget ser ut nu så ska det fortsätta enligt nuvarande plan. Önskvärt vore dock att öka antalet värnpliktiga men det finns begränsningar såsom antalet officerare, infrastruktur, skjutbanor med mera.

Moderaterna
Moderaterna vill utbilda fler värnpliktiga än idag. Partiet anser att det försämrade säkerhetsläget och medlemskapet i Nato kräver en större krigsorganisation och fler utbildade soldater. Därför stöder vi en successiv utbyggnad av värnpliktsvolymerna.

Vänsterpartiet
Vi instämmer i den plan som finns.

Centerpartiet
Sverige behöver utbilda fler värnpliktiga. Vi står bakom nu gällande mål, och är väl medvetna om att det finns en diskussion om att höja antalet värnpliktiga ytterligare. Det behöver ske i en takt som Försvarsmakten klarar av att hantera. Att fler utbildas är viktigt, men det är också viktigt att se till så att vi upprätthåller kvalitet i utbildningen.

Kristdemokraterna
Vi står bakom gällande tidsplan – varje försening är oacceptabel och undergräver hela uppbyggnaden. KD har en långsiktig vision om att i princip alla ungdomar ska genomgå en försvarsutbildning – antingen värn- eller civilplikt.

Miljöpartiet
Miljöpartiet står bakom att antalet värnpliktiga fortsätter att öka enligt nuvarande plan. Det viktiga är att utbyggnaden sker med kvalitet: utbildningsplatser, befäl, materiel, boenden och stöd måste finnas på plats. Fler ska kunna bidra till totalförsvaret, men värnplikten ska fortsatt vara könsneutral och rekryteringen till försvaret så långt möjligt bygga på motivation.

Liberalerna
Kullarna behöver öka. Sverige behöver fler utbildade soldater för att fylla krigsorganisationen, stärka uthålligheten och bli en verklig nettobidragare av säkerhet i Nato. Friheten kostar – och vi måste vara beredda att investera i de människor som ska försvara den.

Ska svenska värnpliktiga kunna användas inom ramen för Natos kollektiva försvar?

Socialdemokraterna
Värnpliktiga under utbildning ska inte kunna skickas på uppdrag utomlands i krigstid. Däremot de värnpliktiga som har genomgått sin grundutbildning och därefter krigsplacerats behöver kunna kallas in och användas inom ramen för sitt krigsförbands uppgifter.

Sverigedemokraterna
Frågan ska behandlas i en parlamentarisk kommitté till hösten och vi har inte fullt ut tagit ställning än. Samtidigt är det vår bedömning att det finns ett behov av att nyttja värnpliktiga i fredstid för bevakningsuppdrag i exempelvis marinen, eller andra typer av verksamheter som bedöms kunna lösas av värnpliktiga. Utgångspunkten är dock att svåra uppgifter med hög risk ska lösas av samövade, erfarna och anställda förband.

Moderaterna
Ja. Sverige är allierad i Nato och där spelar också våra värnpliktiga en central roll för krigsförbanden. Samtidigt behöver reglerna kring värnpliktigas användning vara tydlig framförallt vad gäller övningar och insatser under fredstid.

Vänsterpartiet
Värnpliktiga i krigsorganisationen utbildas för att kunna försvara Sverige i krig eller för att mobiliseras vid direkt krigsfara. Plikten måste hanteras med respekt och försiktighet, och att plikta in värnpliktiga soldater, som ju i de flesta fall har vanliga civila jobb och kanske familj att ta hand om, för uppdrag inom Nato i fredstid är inte lämpligt. Utlandsuppdrag ska bemannas av anställda soldater.

Centerpartiet
Vad som gäller för värnpliktiga kopplat till Natos kollektiva försvar behöver förtydligas. Den frågan måste och ska utredas. Det finns komplicerade frågeställningar som behöver besvaras. Om vi befinner oss i krig eller ej är givetvis en helt avgörande fråga. Men det måste också finnas tydliga regler för om det gäller andra insatser, övningsverksamhet eller liknande. Alla värnpliktiga har rätt att veta vad som gäller, och Försvarsmakten behöver veta vad för riktlinjer man har att följa.

Kristdemokraterna
Det är redan idag tillåtet att skicka värnpliktiga på NATO-operationer utomlands i såväl krig som på övningar i fred. Det är en naturlig förlängning av våra Nato-förpliktelser kring att betrakta en attack mot våra allierade som en attack mot oss själva. Avseende värnpliktiga under grundutbildning är detta under utredning.

Miljöpartiet
Vi är skeptiska till att skicka värnpliktiga till att tjänstgöra i Nato-operationer i fredstid. Vi tror att det är bättre att de som blir vårt bidrag till sådana operationer är yrkesmilitärer. I ett läge av höjd beredskap eller krig så skulle det kunna bli aktuellt att skicka värnpliktiga på operationer inom Nato, exempelvis i händelse av en attack mot Finland. Om detta ska bli aktuellt förutsätter vi att det blir värnpliktiga som har fullgjort grundutbildningen.

Liberalerna
Svenska värnpliktiga behöver kunna vara med och bidra till försvaret inom Nato om situationen kräver det, särskilt i vårt närområde. Sveriges frihet byggs tillsammans med allierade. Liberalerna vill dessutom se Ukraina välkomnas in i både Nato och EU så snart förutsättningarna är uppfyllda – deras kamp för friheten är också vår.

Allt fler försvarsanställda kommer att tjänstgöra internationellt inom Nato. Behöver villkoren för Försvarsmaktens personal och medföljande anhöriga vid internationell tjänstgöring förändras?

Socialdemokraterna
Ja, när allt fler svenska män och kvinnor tjänstgör inom ramen för Natosamarbetet behöver även villkoren ses över så att de är anpassade för de förutsättningar som personalen och dess anhöriga möter.

Sverigedemokraterna
Villkoren behöver ses över och moderniseras, särskilt när det gäller medföljande anhöriga. Det är något som regeringen bör ge i uppdrag till Försvarsmakten att se över.

Moderaterna
Ja. Nato-medlemskapet och de ökade behoven av tjänstgöring utomlands ställer krav på att vår utlandsplacerade personal har rimliga villkor för sig och sina medföljande. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna rekrytera och behålla personal som är beredd att tjänstgöra internationellt. Ersättningar, försäkringsskydd, familjestöd och stöd till medföljande anhöriga ses över så att internationell tjänstgöring inte innebär oskäliga privata eller ekonomiska konsekvenser.

Vänsterpartiet
Det säkerhetspolitiska läget och medlemskapet i Nato ställer högre krav på Sveriges försvar. Exakt hur löner och villkor inom Försvarsmakten ska se ut är inte en fråga för politiken, utan för arbetsmarknadens parter. Men det är av högsta vikt att de som åker utomlands varken förlorar på det ekonomiskt eller får en ohållbar familjesituation. Det är helt nödvändigt för att Försvarsmakten ska kunna leva upp till de ökade kraven.

Centerpartiet
Ja, absolut. Detta borde redan vara på plats.

Kristdemokraterna
Möjligen, ja. Det är avgörande att personal som tjänstgör internationellt har bra och rimliga förmåner. Villkoren behöver kontinuerligt utvärderas i syfte att vara såväl rättvisa i förhållande till omständigheterna som konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. En ofta underdiskuterad aspekt är villkoren för personalens medföljande.

Miljöpartiet
Ja. När fler försvarsanställda tjänstgör internationellt inom Nato måste villkoren följa med. Regelverket ska fungera för dagens familjer, inte bygga på en föråldrad modell där en partner förväntas stå hemma utan egen karriär eller trygghet. Medföljande anhöriga ska inte tappa orimligt i inkomst, SGI eller framtida trygghet. MP vill se moderna, jämställda och tydliga villkor som gör internationell tjänstgöring möjlig för fler.

Liberalerna
Ja. När fler svenska soldater och officerare tjänstgör internationellt inom ramen för Nato behöver vi säkerställa att villkoren följer med utvecklingen. Liberalerna är öppna för att se över hur stödet till personal och anhöriga kan utvecklas, så att de som tar ansvar för Sveriges och alliansens säkerhet har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag.

Anser ni att långa tillståndsprocesser och miljöprövningar i samband med infrastrukturprojekt kopplade till Försvarsmakten behöver förändras?

Socialdemokraterna
Ja, dagens regelverk och tillämpningen av dessa behöver effektiviseras. Tillståndsprocesser och miljöprövningar är viktiga, men de får inte vara en bromskloss för svensk försvarsuppbyggnad.

Sverigedemokraterna
Det är nog ett av de största hoten mot en stärkt försvarsförmåga idag. Det vittnas idag om begränsningar i utbildnings- och skjuttid på grund av tillståndsprocesser, på vissa håll är det stopp. Det gäller även försvarsindustrin och ammunitionstester. Förordningen som regeringen införde var verkningslös som det ser ut. Vi kan, och behöver göra om miljöbalken då EU lagstiftningen medger undantag som Sverige givetvis inte införde.

Moderaterna
Ja. Vi har generellt drivit på för snabbare tillståndsprocesser inom samhällsviktig infrastruktur och ser behov av att försvarsrelaterade projekt kan genomföras snabbare när rikets säkerhet kräver det. Miljöhänsyn ska fortsatt tas, men processerna behöver vara mer effektiva och förutsägbara för att inte fördröja nödvändiga försvarssatsningar. Moderaterna vill underlätta processen för miljötillstånd för Försvarsmakten, andra försvarsmyndigheter och försvarsviktiga företag.

Vänsterpartiet
Omotiverat långa tillståndsprocesser är naturligtvis ett onödigt problem som man bäst löser genom att korta handläggningstiderna, inte sänka kraven. Klimatkrisen påverkar oss alla och vi menar att det finns förutsättningar att öka den operativa förmågan utan en påtagligt ökad klimatpåverkan. Försvarsmakten behöver ta ett större ansvar och komma med en plan för hur verksamheten ska kunna genomföras utan ytterligare påverkan på miljö och klimat.

Centerpartiet
Ja. Miljöprövningar och tillståndsprocesser behöver generellt bli snabbare och effektivare. Såväl för militär som civil användning. Däremot finns goda skäl att infrastruktursatsningar som är av betydelse för totalförsvaret ges hög prioritet, och det gäller projekt kopplade till såväl befintliga som ”nya” garnisonsorter.

Kristdemokraterna
Ja. Segdragna tillståndsprocesser är inte acceptabelt, i synnerhet inte utifrån att det är fara i dröjsmål. Regeringen har infört en tillfällig förordning med ambition om sex veckors handläggningstid. Det är ett steg i rätt riktning – men målet är en permanent lagstiftning som säkerställer att försvaret aldrig bromsas av byråkrati.

Miljöpartiet
Ja, processerna ska vara effektiva och förutsägbara, särskilt när projekt är viktiga för totalförsvaret. Att korta handläggningstiderna är centralt. Men miljöprövningar är nödvändiga. De skyddar natur, vatten, människors hälsa och lokal legitimitet. Vi vill korta onödig väntan genom bättre planering, resurser och samordning, inte genom att avskaffa miljökrav eller rättssäker prövning.

Liberalerna
Ja. När Sverige rustar upp måste försvarsrelaterad infrastruktur kunna byggas ut snabbare. Tillståndsprocesser och prövningar behöver kortas utan att viktiga intressen åsidosätts. Samtidigt behöver vi bli bättre på att värna befintlig infrastruktur som har betydelse för totalförsvaret. Flygplatser, hamnar och annan strategisk infrastruktur bör inte avvecklas utan att dess försvarsvärde har analyserats.

Vilken konkret förändring ska en enskild försvarsmaktsanställd märka i sin vardag om fyra år om ert parti får genomslag för sin politik?

Socialdemokraterna
Att Sveriges totalförsvar kraftigt har förstärkts och den operativa effekten avsevärt har ökat. Detta har uppnåtts genom kraftfulla investeringar i vår civila och militär beredskap, en utbyggd krigsorganisation som har ökat sin övningsverksamhet med andra delar av totalförsvaret och allierade inom Nato.

Sverigedemokraterna
Som tidigare nämnt höjde vi ersättningen för värnpliktiga och kadetter. Vi var aktiva i debatten gällande flygförare 2023 och vi har sedan partiets inträde i riksdagen varit för en stärkt försvarsbudget. För Sverigedemokraterna har försvaret aldrig varit ett särintresse eller budgetregulator. Vi kommer fortsätta driva frågor om bättre villkor, personlig utrustning och framtid inom försvaret.

Moderaterna
Försvarsmaktens kraftiga tillväxt ska märkas på alla plan – genom fler kollegor på förbanden, övningsverksamhet, tillgången till materiel, modernare utrustning och tydligare karriärmöjligheter. Moderaterna verkar också för att villkoren ska fortsatt förbättras så att det blir mer attraktivt att stanna kvar i organisationen och utvecklas.

Vänsterpartiet
Att arbeta inom Försvarsmakten ska vara någonting att känna stolthet över. Försvarsmakten ska vara en föregångare som arbetsgivare med schyssta villkor och trygga anställningar. Fler kvinnor ska vilja välja att arbeta inom Försvarsmakten. Det ska finnas bra och korrekt utrustning till alla soldater. Detta ska bidra till att fler väljer att stanna i Försvarsmakten. Dessutom hoppas vi ha åtgärdat långa och krångliga besluts- och byggprocesser mellan myndigheter.

Centerpartiet
Det vi konkret hoppas märks är att det finns en visshet om långsiktig utveckling, om hur försvaret ska finansieras och därmed nå de mål och krav som ställs kopplat till Sveriges Natomedlemskap. Vi hoppas också att det märks för de enskilda soldaterna, i villkoren för personalen och i tillgången till väl anpassad personlig utrustning. Samtidigt är vi medvetna om att ledtiderna ofta är långa och måna om att försvarspolitiska beslut bör tas i bred enighet.

Kristdemokraterna
Om fyra år ska anställda känna att de själva och deras förband har den förmåga som krävs för att lösa även de besvärligaste uppgifter i kris och krig. Man ska känna stolthet över sin yrkesroll och den organisation man tillhör. De olägenheter som följer av lång tid borta från det civila livet ska ge rejäl ekonomisk kompensation.

Miljöpartiet
Den försvarsmaktsanställda ska märka att det går att göra ett bra jobb och vilja stanna kvar. Det handlar om bättre arbetsmiljö och villkor, tydligare karriär- och utbildningsvägar, fungerande personlig utrustning, stärkt arbete mot trakasserier och förutsättningar som fungerar med familjeliv. Reservofficerare och deltidsengagerade ska också få bättre praktiska förutsättningar.

Liberalerna
Mer övning, bättre utrustning, kortare beslutsvägar och bättre villkor. Den enskilde ska märka att staten prioriterar personalen lika högt som nya vapensystem. Och att det är värt att stanna – för friheten, för kollegorna och för karriären.

Vilken roll vill ni att Sverige ska ha i Nato?

Socialdemokraterna
Natomedlemskapet gör Sverige säkrare och Nato starkare. Sverige ska ha en hög ambition i Nato, särskilt centralt är en effektiv planering i Norden som integreras i Natos planering. I praktiken innebär detta en så djupgående samverkan mellan svenska, finska och norska stridskrafter att de i praktiken kan agera som en gemensam enhet på nordkalotten. Det kommer att kräva en fördjupad ledningsförmåga för att samordna och det behöver integreras i Natos planering.

Sverigedemokraterna
Sverige ska bibehålla sin roll som security provider och model ally genom att verka för trovärdighet genom styrka och inte genom tomma ord. Vi ska också verka för en stärkt nordisk axel inom Nato, men också utveckla samarbetet med övriga europeiska länder såsom Tyskland, Polen och Storbritannien. Vi tror också på ett bibehållet amerikanskt engagemang i Europa som nödvändigt för att möta en osäker morgondag.

Moderaterna
Sverige ska vara en aktiv, trovärdig och solidarisk allierad. Vi har en unik kompetens inom Östersjöregionen och den subarktiska miljön och kommer därför utgöra ett värdefullt komplement till alliansens övriga förmågor. Det geografiska läget gör oss också till en naturlig knutpunkt för logistik och truppförflyttningar till Finland, Baltikum och Arktis. Sverige ska gå i bräschen för att stärka Natos europeiska pelare och vara en stark röst för innovation och utbyggnad av försvarsindustrin inom alliansen.

Vänsterpartiet
Sverige ska samarbeta med våra nordiska och baltiska grannländer och ta ett gemensamt ansvar för vårt närområde, framför allt för logistik och transporter. Vi ska sprida konceptet om totalförsvar och stärka Natos förebyggande arbete när det gäller diplomati och demokratiutveckling. Sverige ska också framöver delta i lämpliga FN-insatser för att globalt bidra till fred och säkerhet.

Centerpartiet
Sverige ska vara en aktiv och ansvarstagande allierad. Vi ska vara framåtlutade, delta i Natointerna processer och diskussioner. Det är också viktigt att Sverige står upp för demokratiska värderingar och folkrätten. Sverige bör också sträva efter att den transatlantiska länken kan upprätthållas liksom att vi värnar relationerna till våra allierade. Givetvis ska vi också bidra med kompetent personal och våra samlade förmågor. Svensk försvarsindustri är en tillgång.

Kristdemokraterna
Sverige ska vara en aktiv och trovärdig allierad och komplettera alliansens avskräckning och krigföringsförmåga med våra unika förmågor. Vi ska i fred bidra genom utstationering hos allierade från samtliga vapenslag, likt nuvarande FLF Lettland respektive Finland. I händelse av angrepp ska vi delta i våra allierades försvar.

Miljöpartiet
Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad inom Nato. Tillsammans med våra allierade ska vi bygga en trovärdig avskräckning för att skydda Europa, och minska beroendet av USA. Vi vill att Sverige krokar arm med likasinnade stater inom Nato som våra nordiska grannar för att driva på för förbättringar av alliansen, exempelvis ökade krav om demokrati och transparens inom organisationen.

Liberalerna
Sverige ska vara en stark och pålitlig allierad i Nato och bidra till alliansens avskräckning, inte minst i Östersjöområdet. Med vår erfarenhet av totalförsvar, där militärt och civilt försvar byggs tillsammans, kan Sverige vara en förebild när Nato stärker både försvarsförmåga och samhällens motståndskraft. Liberalerna vill vara en av de starkaste rösterna för Ukrainas frihet och fortsätta det militära stödet tills Ukraina vinner kriget. När förutsättningarna finns ska Ukraina välkomnas i Nato och EU.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Arbetsmiljö / Valet 2026

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Statsflyget mot nya höjder

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Josefine Owetz

2026-06-26

På en tv-skärm i lokalerna hos 75:e statsflygskvadronen på Arlanda flygplats rullar en nyhetssändning. Det är inte ovanligt. För de anställda på skvadronen är det en del av vardagen att följa det som händer i omvärlden. Ett extrainsatt möte i Bryssel, ett statsbesök som tidigareläggs eller en kris i ett land långt bort kan snabbt innebära att en flygresa behöver genomföras – eller att en redan inbokad flygresa bokas om.

– Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna. Ibland händer det saker i världen och då är man mentalt förberedd på vilken typ av telefonsamtal man kommer att få, antingen senare samma kväll eller på morgonen därefter, säger överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för 75:e statsflygskvadronen.

Huvuduppgiften för skvadronen är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. De två transportflygplan som skvadronen har till sitt förfogande är en Gulfstream IV, från 1996, TP 102 C, och en Gulfstream G550 från 2008, TP 102 D. Vid Officerstidningens besök i slutet av april är ett av de två flygplanen i väg på en veckolång resa i USA. Det andra har kommit hem sent kvällen innan, dagen därpå väntar flygning igen.

– Det är lite så som det ser ut över året. Vi har någon enstaka dag här och där när flygplanen inte flyger. När de är tillgängliga och inte något underhåll pågår är de i regel alltid bokade.

Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna.

I skrivande stund pågår arbetet för fullt med att ersätta dagens flygplansflotta med modernare flygplan. I maj 2025 meddelade Försvarets materielverk att de tecknat avtal med Bombardier Aerospace om att köpa två begagnade Global 6500-flygplan, som får beteckningen TP 106 i flygvapnet. Bytet är välkommet. Det äldre av de två Gulfstream-planen har i perioder nämligen haft vissa utmaningar vad gäller tillgänglighet de senaste åren, bland annat som en följd av brist på reservdelar och behov av underhåll.

– Vi förväntar oss en mycket högre tillgänglighet både servicemässigt och felutfallsmässigt med de nya planen än vad vi har idag, säger Olof Stenbergh.

Statsflygskvadronen tillhör Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Skvadronens verksamhet styrs av statsflygsförordningen, där det bland annat framgår att flygplanen ska vara baserade på Arlanda och vilken prioriteringsordning som gäller mellan statschefen, riksdagens talman, statsministern, övriga statsråd och överbefälhavaren.

– Väldigt enkelt kan man säga att det finns en lista uppifrån och ner och dessa personer får ju dra sitt kort mot varandra eftersom resursen är ändlig. Vi hade kunnat flyga med många fler flygplan om vi bara tittar på kundernas behov, säger Olof Stenbergh.

Han betonar att deras uppdrag inte bara handlar om att transportera passagerare mellan olika platser. En stor fördel när statsministern och andra kunder flyger med statsflyget är att transporten sker i en så kallad kontrollerad miljö. Personalen ombord är säkerhetsprövad och passagerarna kan arbeta ostört och hantera känslig information. Säkerhetspolisens personskydd kan fokusera på vad som händer före och efter flygningen, i stället för att hantera terminaler och okända resenärer.

– Åker man med ett kommersiellt bolag så vet man inte vem som flyger eller vilka som jobbar i besättningen. Det finns också en massa okända människor runt omkring i kabinen som kan överhöra samtal och diskussioner.

Innan någon av kunderna kliver ombord på statsflyget börjar arbetet hos skvadronens Mission Support Element, MSE, en uppdragsplaneringsfunktion som återfinns i samtliga av flygvapnets divisioner och skvadroner. Enheten är ett stöd i planeringen av flyguppdrag.

– Vi får in beställningar via telefon eller mejl från hovet, riksdagen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Sedan följer vi statsflygförordningen med prioriteringsordningen om vem som kan nyttja planet, säger Ulrika, som är klarerare på MSE.

Kunderna har ofta ett pressat schema och vill gärna ha korta stopp på destinationerna vilket kan innebära en utmaning för oss med flygtjänstgöring och vilotider att ta hänsyn till.

Därefter tar planeringsarbetet för flygningarna vid. Ulrika och hennes kollegor kontrollerar vilket flygplan som finns tillgängligt, hur flygtjänstgöringstiderna för piloterna ser ut och gör en bedömning om flyguppdraget är genomförbart.

– Kunderna har ofta ett pressat schema och vill gärna ha korta stopp på destinationerna vilket kan innebära en utmaning för oss med flygtjänstgöring och vilotider att ta hänsyn till. Vårt jobb är att se till att resan går att genomföra, säger Ulrika.

En del av förberedelserna handlar om att ordna diplomatiska tillstånd. Det krävs inte bara från landet som planet ska landa i, utan från alla de länder som passeras på vägen. I vissa fall behövs också särskilt godkännande från Flygstaben.

– Det rådande världsläget har gjort planeringen inför flygningarna mer komplicerad. Om vi ska ner mot till exempel Mellanöstern eller Asien får vi ofta flyga stora omvägar, vilket gör att vi får mycket längre rutter, säger Ulrika.

Själva färdplanen med exakt rutt görs i ett civilt program för flygplanering och navigation. Beställningar av bränsle, parkering och vip-service ska lösas på destinationerna. Vissa resmål återkommer ofta, som Bryssel, Luxembourg och Strasbourg. På dessa destinationer har MSE ofta redan upparbetade kontakter och nätverk. Andra resmål kräver mer arbete och särskilda lösningar, som vissa länder i Afrika och Mellanöstern. Samtidigt pågår kontinuerlig kontakt med kunden, skvadronen, Säkerhetspolisens personskydd och ambassader på resmålet.

– Det är väldigt mycket som ska koordineras inför en resa och vi har många olika kontaktytor. Vissa resor går snabbt och vissa tar längre att få ihop, säger Ulrika.

Även när allt är klart kan planeringen ändras. En resa kan ställas in, ett flygplan kan få tekniska problem eller en högre prioriterad kund kan behöva flygplanet, vilket gör att en redan planerad flygning bokas av.

Men när allt är klart inför flygresan lämnas underlaget över till piloterna och färdplanen laddas in flygplanens digitala system. Trots digitala verktyg sker överlämningen fortfarande i form av fysiska papper i en mapp.

– Piloterna kommer hit och hämtar underlaget när allt är klart. Ibland behöver vi diskutera vissa saker, exempelvis om man kanske är på gränsen med bränsle eller tjänstgöringstid på någon rutt. Vid vissa större resor så går vi också igenom planeringen tillsammans med piloterna, säger Ulrika.

Kapten Filip Däldehög, pilot på skvadronen, har kommit in i planeringsrummet. När flygresan väl är i gång ligger mycket ansvar på honom och de andra i besättningen. MSE är inte tillgängliga dygnet runt, vilket gör att besättningen ofta själva får lösa problem som uppstår.

– Åker vi exempelvis till Kina så har vi inget ”operations” hemma som alltid är bemannat. Om det uppstår friktioner får man försöka lösa det på plats så gott man kan. Det tycker jag är kul, att man är en liten tight grupp som reder ut grejer, säger han.

Han har arbetat på statsflygskvadronen sedan 2016. Innan dess flög han Boeing C-17 Globemaster vid Heavy Airlift Wing i Ungern i fyra år. För honom är det inte själva flygningen som är det mest utmanande med att vara pilot på statsflyget, utan uppdragens karaktär och de platser som de kommer till. Här handlar det inte om lågflygning eller andra taktiska flygmoment, utan om säkerhet, komfort och att kunden ska komma fram så att de kan genomföra sina möten enligt plan.

– Vi försöker starta och landa mjukt så att kunden inte spiller sitt kaffe. Här är det kanske inte alltid flygningen i sig som är det roligaste. Det jag tycker är kul är att vi kommer till roliga och spännande ställen och väldigt många nya platser. Vi landar ofta på storflygplatser i anslutning till huvudstäder runtom i hela världen, eftersom jobbet har den natur som det har.

Vi försöker starta och landa mjukt så att kunden inte spiller sitt kaffe.

En annan sak som han uppskattar är variationen i arbetet. Schemat och arbetstiden för kommande vecka spikas på fredagarna. Då får besättningarna veta ungefär hur de ska arbeta, men tider kan efter det fortfarande justeras och uppdrag tillkomma eller ändras.

– Det är en väldigt rolig arbetsplats och arbetet är varierande. Ena dagen sitter man i hangaren eller på kontoret, nästa dag är man i Kramfors eller Peking. Det låter som att man har väldigt kort framförhållning, och det är det ibland. Men om jag tittar i mitt schema nu vet jag ungefär vad jag gör de kommande tre, fyra veckorna. Sedan kan det självklart ske förändringar, säger Filip Däldehög.

Besättningen består alltid av minst två piloter, vid långflygningar är de tre piloter som löser av varandra. I flygplanens besättning ingår även färdmekaniker och inhyrd kabinpersonal. Försvarsmakten har inte några egna anställda flygvärdinnor och flygvärdar, utan anlitar säkerhetsprövade konsulter på långtidskontrakt från SAS.

För piloter har statsflyget historiskt varit en plats dit man ofta kommit efter en lång flygtjänst. Den bilden stämmer inte längre, utan ett generationsskifte har skett de senaste åren.

– Det har definitivt skett en föryngring bland piloterna här sedan jag började och nu blir det ännu mer, säger Filip.

Nästa år kommer nämligen skvadronen för första gången att ta emot så kallade Y-elever, det vill säga yngre piloter direkt från flygutbildningen. Tidigare har piloter som kommit till statsflyget haft erfarenhet från andra flygsystem innan.

– Det är nytt för oss. Vi har inte tagit emot elever direkt från skolan förut. Det gör vi eftersom vi nu har kapacitet att göra det, säger Olof Stenbergh.

Yngre piloter innebär nya krav på utbildning, rutiner och handledning. Det har även skett en del förändringar vad gäller synen på chefsförsörjning i flygvapnet från transport- och specialflygskrået, berättar han.

– Eftersom statsflyget historiskt sett har varit något man gör i slutet på karriären så har det här varit en enhet som chefer ofta gått i pension från. Där påbörjade vi ett nytt tänk för ett antal år sedan, bland annat motiverar vi medarbetare att läsa på Högre officersprogrammet tidigare, säger han och berättar att det har gett resultat.

– Idag har vi ett helt annat utgångsläge än vad vi hade förut. Och planen som ligger nu innebär att vi kommer släppa vidare folk från den högsta chefsnivån här hos oss till andra tjänster i flygvapnet. Det har vi inte gjort förut.

Han sitter i ett mötesrum med utsikt mot en av start- och landningsbanorna på Arlanda flygplats. Utanför lyfter regelbundet flygplan mot den grå himlen. En bit bort, innanför grindarna, finns hangaren där statsflygplanen står. Tidigare samma dag har personal från den militära flyginspektionen gjort en tillsyn inför det nya verksamhetsgodkännandet som flygvapnet har ansökt om.

– Nu har vi flygsystem TP 102 och snart får vi TP 106. Då måste vi ha ett utökat verksamhetsgodkännande för att få operera och underhålla det flygsystemet, säger förvaltare Magnus Authén, chef för flygunderhållskompaniet, och tillägger:

– Det här är egentligen slutklämmen på ett ganska långt arbete vi har hållit på med under något års tid. Nu är det examen kan man säga.

Planet som står inne i hangaren är det från 2008. Inför en flygning är teknikerna vanligtvis på plats två timmar före start och omkring en timme efter landning. I dagens flygsystem ingår en färdmekaniker i besättningen.

– Förutom det vanliga teknikerjobbet med att skruva på flygplanen här hemma är det lite annorlunda att vi får flyga med på resorna och skruva på dem också på andra ställen, säger fanjunkare Erik, tekniker.

Inför en flygning handlar hans arbete om att klargöra flygplanet, lasta bagage och se till att allt är klart när passagerarna går ombord.

– Under själva flygningen hjälper vi kabinpersonalen med vissa uppgifter. Vi lägger upp maten på brickor och diskar bland annat. Vid landning tar vi hand om bagaget igen och sedan ska man klargöra flygplanet om vi ska flyga vidare eller natta det om vi ska stå kvar.

Färdmekaniker som befattning i besättningen kommer dock delvis att försvinna när det nya TP 106-flygsystemet införs, vilket innebär en omställning för den tekniska personalen

– Det är ett modernare system som kommer att opereras mer likt som man gör civilt. Beslutet innebär en förändring av tjänsten för färdmekanikerna som tycker att det är roligt att jobba i besättning och trivs med det. Det är en del av jobbet man har sökt här. Men vi kommer att finnas tillgängliga och kunna ingå i besättningen på vissa typer av resor beroende på vart man ska någonstans och om det behövs teknisk resurs, säger Magnus Authén.

De nya flygplanen kommer göra att flygunderhållet blir enklare, berättar han. Idag arbetar teknikerna med två olika Gulfstreamgenerationer, med olika reservdelar och typkurser. Med TP 106 blir det ett flygsystem.

– Vi kommer ha samma reservdelar till båda flygplanen. Det kommer även att underlätta utbildningsmässigt. Idag får jag skicka ny personal på två typkurser. Nu kommer man bara behöva gå en typkurs.

Teknikern Erik ser fram emot de nya flygplanen, och har i likhet med övrig teknisk personal det senaste året gått olika typer av utbildningar på det nya systemet.

– Det ska bli roligt med de nya planen. De är nyare, så en hel del kommer att bli lättare för oss.

För Filip och de andra piloterna innebär övergången till ett nytt flygplanssystem vissa nya procedurer och arbetssätt. Själva känslan av att flyga det nya flygplanet är inte väsensskild från dagens plan, säger han, men systemen bakom, som hydraulsystem, bränslepumpar och olika nödprocedurer, kräver viss ny kunskap.

Den största skillnaden för mig är vad jag ser i cockpit.

– Den största skillnaden för mig är vad jag ser i cockpit. Det är en annan dator som jag arbetar i, andra menyer och det ser visuellt annorlunda ut. Det är mycket nytt att ta in.

Han beskriver det som roligt men också något utmanande att lära sig ett nytt flygsystem.

– Gulfstream-planen kan man utan och innan. Med de nya planen kommer jag nog att få tänka till lite och förbereda inför flygningarna mer än vad jag behöver göra idag.

De två Bombardier Global 6500-plan som snart landar på Arlanda flygplats är samma grundplattform som det kommande spanings- och ledningsflygplanet, S 106, GlobalEye, bygger på. Det är en viktig orsak till skvadronens övergång till denna flygplanstyp, förklarar Olof Stenbergh.

– Anledningen till flygplansbytet är stordriftsfördelar. Det här är samma typ av flygplan. Det innebär att man kan använda samma tekniker, samma teknikerutbildning, samma piloter och samma pilotutbildning i hela flygsystemet, säger han och tillägger:

– Dessutom kommer piloter och tekniker vara influgna när vi väl får S 106. Det innebär att den kan komma i drift mycket fortare eftersom vi då har skolat om all personal redan.

Utöver ett byte av porten till hangaren innebär inte flygplansbytet till TP 106 några behov av infrastrukturåtgärder just nu, men ett annat större projekt är på gång, berättar skvadronchefen. Sedan flytten av statsflyget från Bromma flygplats till Arlanda genomfördes 2016 huserar delar av skvadronen i tillfälliga lokaler i en byggnad precis utanför grindarna till flygplatsen. I planeringen framåt finns en nyetablering med en fastighet på flygsidan.

– Det kommer att byggas en ny hangar och uppställningsplatser. Det här har varit på gång ganska länge och vi har levt i tillfälliga lokaler med osäker framtid under lång tid. Dock är det svårt med infrastruktur i Försvarsmakten, men nu börjar planerna sätta sig och beslutet är äntligen på plats. Vi räknar med inflyttning 2030, säger Olof Stenbergh.

I slutet av 2027 tänker jag mig att organisationen kommer att vara över 100 personer.

Nya lokaler är också nödvändigt för att få plats med det utökade antalet anställda som skvadronen planerar för. I nuvarande organisation finns 50 personer på pappret, men skvadronen är på väg att växa rejält. På sikt ska den tillföras S 106-systemet, vilket är en anledning till att personalstyrkan utökas.

– I slutet av 2027 tänker jag mig att organisationen kommer att vara över 100 personer, säger Olof Stenbergh.

Rekryteringen har hittills gått bra, berättar han. Läget vad gäller teknisk personal och piloter ser bra ut, medan andra befattningar är svårare att bemanna upp.

– I grund och botten är det bland stabs- och MSE-personal som vakanserna finns, det är också den personalen som är lite mer rörlig. Men sedan har vi ju hela vakanta funktioner som vi ser att vi kommer att behöva till nästa flygsystem, som telekrig, luftbevakare och flygstridsledare till exempel.

En av de stora personalförändringarna sker inom Mission Support Element. Major Anna Westacott är sedan snart två år tillbaka chef för MSE på statsflygskvadronen. Idag består funktionen av sju personer, men de ska snart bli betydligt fler.

– Vi får fyra nya medarbetare bara nu efter sommaren, så det blir en ganska stor procentuell ökning. Vi ska anställa både underrättelsepersonal- och planeringsofficerare och i förlängningen civila analytiker, klarerare och telekrigare, säger hon.

Hon beskriver MSE som en funktion med mycket spetskompetens, men också en verksamhet där mycket bygger på lång erfarenhet hos enskilda medarbetare. När de nu blir fler behöver arbetssätt och rutiner dokumenteras tydligare.

– Mycket har legat som ett minne hos dem som har jobbat här länge. Jag jobbar med att skapa stående order nu för att tydliggöra hur vi ska arbeta och hur procedurerna ser ut, så att vi enkelt kan introducera de nya i den takt som behövs, säger Anna Westacott.

Även flygunderhållskompaniet växer. I dag är majoriteten av teknikerna på kompaniet militärt anställda. I den nya organisationen kommer fördelningen vara cirka 30 procent civila och 70 procent militära tekniker.

– Nu bygger vi upp organisationen mot flygsystem TP 106 och S 106. Vi ska bli mycket större och det har hittills gått över förväntan att rekrytera. Sedan är det ju teknikerbrist så det är inte en uppsjö av tekniker som söker. Men det finns sökande. Vi har rekryterat militära tekniker, men även civila tekniker med erfarenhet från rätt typ av flygsystem, säger Magnus Authén.

I början av juni landade de nya flygplanen på Arlanda och i sommar kommer de att tas i drift. Det äldre av dagens flygplan, TP 102 C, ska tillföras 74:e specialflygskvadronen på Malmen. Det andra ska avvecklas genom försäljning på den civila marknaden.

Den 1 januari 2027 är planen att statsflygskvadronen överförs till Upplands flygflottilj, F 16, och bildar 165:e specialflygskvadron. Den nya skvadronen kommer på sikt att utgå från F 16 där underhåll och service för planen ska genomföras medan Arlanda kommer att användas för statsflyget. Med S 106 blir kopplingen till flygvapnets huvuduppgifter tydligare, säger major Klaes Karlsson, stabschef på skvadronen. Även skvadronsstaben står inför en tillväxt där både civila och militära medarbetare ska rekryteras.

– Vi står i startgroparna till någonting som blir fantastiskt. Det känns jättebra att kunna ta ett större ansvar och en större del av flygvapnets huvuduppgifter. Det motiverar och driver personalen här, säger Klaes Karlsson.

Det var stort hemlighetsmakeri runt den resan. Då ställs vår flexibilitet och vår förmåga att vara en del i en större operation på sin spets.

Statsflygskvadronen är inne i en händelserik och intensiv period, konstaterar Olof Stenbergh. Han beskriver det som en ovanlig möjlighet.

– Det är väldigt få de senaste åren i flygvapnet som har fått obegränsat med plankor, spik och stora skruvdragare och någon som bara säger: ”kör”.

Han är pilot och flyger fortfarande, men inte så ofta som han skulle vilja. En flygning som han minns särskilt väl ägde rum i augusti 2023.

– Vi hämtade Volodymyr Zelenskyj och flög honom till Sverige. Jag var divisionschef och beordrade flygningen, men jag flög den också eftersom det var på sommaren när jag hade beredskap. Det var stort hemlighetsmakeri runt den resan. Då ställs vår flexibilitet och vår förmåga att vara en del i en större operation på sin spets.

Efter önskemål från skvadronen skriver vi inte ut vissa anställdas efternamn.

Fakta

75:e statsflygskvadronen

75:e statsflygskvadronen tillhör Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. På skvadronen finns en stab, en division med piloter, ett flygunderhållskompani med tekniker, ett MSE som planerar uppdragen och en flygsystemsektion som planerar underhåll och utveckling. Huvuduppgiften är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. Skvadronen utgör även ett krigsförband med uppgift att i kris och krig kunna genomföra strategiska transporter. Utifrån den uppgiften ska skvadronen kunna gruppera på en flygbas.

Källa: Statsflygskvadronen