Senast publicerat
Senast publicerat:

Stridspilotfrågan: ”Försvarsmakten kastar bort 2,4 miljarder”

Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation, FPI.
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter sommaren kommer Flygvapnets operativa förmåga att försämras, när ett flertal stridspiloter slutar eller tar tjänstledigt. Kvar finns en anorektisk organisation som nätt och jämnt hålls i gång av ett fåtal individer. Försvarsmakten svarar med tystnad, axelryckningar och fingerpekande åt varandra inom myndigheten.

När en anställd har bra arbetsvillkor och lön motiveras individen att stanna kvar och göra ett bra jobb. Dessa delar är en stor faktor utöver att trivas med sitt jobb och sina arbetsuppgifter. Försvarsmaktens piloter har under 20 års tid sett sina avtal och löneläge sakta men säkert urlakas. Den enskilt största försämringen skedde 2016 då det statliga pensionsavtalet PA16 ersatte PA03.

Piloter i Försvarsmakten har sedan länge haft möjlighet att enligt avtalen gå i pension vid 55 års ålder. Anledningen har varit att tjänsten som stridspilot innebär en påfrestande arbetsmiljö som sliter på kroppen och att andra medicinska faktorer som syn, hörsel och reaktionsförmåga kopplat till åldrandet gör att man inte längre är lämpad att framföra ett stridsflygplan på ett säkert sätt.

Med PA16 försvann 55 års-pensionen för de som är födda 1988 och senare. Det innebar att de i åldersspannet som var antagna och/eller anställda med villkor om 55-pension blev av med den. De får nu jobba över ett decennium till jämfört med resten av piloterna, helt utan kompensation. Försvarsmakten lovade att se över ojämlikheten i det nya avtalet men i december 2021 slog man sista spiken i kistan då ledningen beslutade att inget kommer göras åt saken. Här tippade till slut vågskålen över för en stor del av kollektivet. Det samlade värdet av villkor och lön var nu så pass urvattnat att jobbet inte längre är attraktivt.

Så vad är det som händer i höst när en ansenlig mängd stridspiloter slutar eller tar tjänstledigt för att påbörja sina nya karriärer? Flygvapnet lär tvingas begränsa sin förmågeutveckling för att kunna lösa sina viktigaste uppgifter. Flygövningar ställs in och man tvingas fokusera på utbildning och beredskap. Det innebär följaktligen att man inte längre kan utveckla stridsflygförmågan utan i stället tvingas lägga allt fokus på att vidmakthålla det man har kvar. Detta innebär även att försvarssamarbeten med andra nationer äventyras då det inte finns kapacitet för samövning. Flygvapnet kommer gå på livsuppehållande behandling och den erfarenhet och kunskap som finns hos de som lämnar går förlorad för alltid.

» Flygvapnet lär tvingas begränsa sin förmågeutveckling för att kunna lösa sina viktigaste uppgifter. «

“Personalen är vår viktigaste resurs” har länge varit ett återkommande mantra för Försvarsmakten. Trots detta syns hittills ingen vilja att försöka rädda situationen som man själv har försatt sig i. I höst lämnar flera stridspiloter Försvarsmakten. Det finns helt enkelt jobb med villkor, lön och karriär utanför myndigheten, som är bättre än det som Försvarsmakten är villig att ge den kvalificerade personal som har valt att utbilda sig till stridspiloter.

2,4 miljarder är i underkant av vad som har investerats i de piloter som nu försvinner. Siffran är beräknad på öppen information och är till största delen från driftkostnaden för en Jas 39 Gripen, men omkostnader för hela utbildningen är dock större än så. Att Försvarsmakten inte gör mer för att rädda sina investeringar är anmärkningsvärt och ett slöseri med skattemedel.

Flygvapnet går mot en expansion av antalet stridsflygdivisioner. I nuläget är avsikten att behålla sex stycken men det finns planer från regeringen att utöka till åtta. Mot bakgrunden till det som händer i höst är min bedömning att man endast kommer kunna bemanna cirka tre stridsflygdivisioner från och med i höst. Sannolikt kommer det inte upplysas om att man stänger ner divisionerna då det skulle se illa ut i ett politiskt perspektiv. Det finns begrepp som ”stordivision” och andra hybridlösningar som gör att det ser bra ut på pappret. Men det hjälper inte att snygga till siffrorna. Finns det inte kött och blod som bemannar sitsarna på divisionerna så kan inte verksamheten bedrivas.

» Sedan ett tag tillbaka är det helt tyst från Försvarsmakten och Flygstaben. «

Flygvapenchefen satt i våras i TV4-soffan och berättade att man klarar att upprätthålla beredskapen. Eftersom det självfallet är prioriterad verksamhet så är jag benägen att hålla med. Det ställs däremot ingen fråga om hur länge man kommer kunna göra det? Sannolikt finns det i dagsläget inget svar på frågan och jag misstänker att man ändå inte kommer ge ett svar om någon frågar. Men även om man har tar bort och prioriterar i arbetsuppgifterna så ser jag en risk för att man överutnyttjar de resurser man har kvar. Det bådar inte för någon vidare uthållighet.

I TV4 den 6 juli säger flygvapenchefen apropå situationen att ”vi jobbar stenhårt för att hitta en lösning”. Men sedan ett tag tillbaka är det helt tyst från Försvarsmakten och Flygstaben. De enda lösningar vi har sett hittills för att hantera krisen för Flygvapnet är tvångsförflyttning av personal som är kvar i organisationen samt indragna beslut för enskilda individer som i sin tur skapat rena uppsägningar.

I våras gjorde dock flygvapenchefen en ”satsning” baserat på ett arbete från en arbetsgrupp i Flygstaben. Nackdelen är det att det baseras på en två år gammal problemformulering och tar inte höjd för den kris vi befinner oss i idag. Detta medför att ”satsningen” blev en besvikelse för många stridspiloter.

Jag uppfattar det som att flygvapnet är nöjd med dessa satsningar, men hade de varit lyhörda på pilotkollektivet så hade de insett att ”satsningen” kom vid helt fel tillfälle och slog helt fel med tanke på det allvarliga läget. Särskilt eftersom man målade upp bilden av ”satsningen” som grandios och något alldeles extra. I stället handlade det om mediokra korrigeringar och kostnadsneutrala, eller till och med kostnadseffektiva, incitament.

» När en förening som företräder över 90 procent av en personalkategori i en myndighet för första gången hör av sig till myndighetschefen förväntade jag mig någon form av svar eller dialog. «

Försvarsmaktens ledning slår nu ifrån sig all kritik och hänvisar till Flygvapnet, men som faktiskt inte har tillräckliga mandat att göra det som krävs för att avhjälpa situationen. Överbefälhavaren har inte ens svarat på brevet som försvarspiloternas föreningsstyrelse skickade i våras. I stället uttrycker ledningsstaben att överbefälhavaren inte bereder denna typ av villkorsfrågor.

När en förening som företräder över 90 procent av en personalkategori i en myndighet för första gången hör av sig till myndighetschefen förväntade jag mig någon form av svar eller dialog. Nu verkar man i stället göra allt för att tona ner och lägga locket på krisen. Men att stoppa huvudet i sanden har sällan löst problem som man står inför.

Försvarsmakten väljer aktivt att kasta bort skattemedel för 2,4 miljarder. Många år av kunskap och erfarenhet som utgör grunden för en bra stridspilot förloras trots kostnaden för att behålla piloterna är en bråkdel av dessa miljarder. Det är inte längre rimligt att Försvarsmaktens piloter ska ha långt sämre villkor och lön än andra stridspiloter i Norden eller piloter i Sveriges andra myndigheter.

Sverige är på väg in i Nato. Försvarsmakten är på väg mot en budget på 2 procent av BNP. Försvarsmakten måste inse att man inte kan leva kvar i tiden med nedläggningar och budgetnedskärningar som dagens chefer är uppväxta med. Det är ohållbart att kasta bort denna kunskap och erfarenhet som har kostat skattebetalarna så mycket att bygga upp. Piloterna är redan för få och för att bredda perspektivet av krisen så fyller inte ens Försvarsmakten sina utbildningsomgångar till pilot längre. Behålla-perspektivet har aldrig varit lika viktigt som nu.

» Det är ohållbart att kasta bort denna kunskap och erfarenhet som har kostat skattebetalarna så mycket att bygga upp. «

Försvarsmakten måste släppa prestigen och inse att en arbetstagare måste ha en rimlig kompensation för sitt arbete för att stanna kvar. Annars är det nu tydligt att det finns andra karriärer med större attraktionskraft.

Till sist, några sammanfattande råd:

  • Lyssna på er personal som är er viktigaste resurs.
  • Bryt tankesättet kring nedskärning. Vi är under tillväxt.
  • Våga låta arbetskraft kosta för att behålla vårt annars förträffliga flygvapen.

Debattartikel skriven av Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas Intresseorganisation (FPI). En kårsektion tillhörande Officersförbundet.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: