I år är det 50 år sedan Medbestämmandelagen klubbades igenom i Sverige och tack vare den garanteras arbetstagaren en rätt till medbestämmande. Det är Medbestämmandelagen som ger arbetstagarorganisationer som Officersförbundet insyn i Försvarsmaktens verksamhet och rent praktiskt sker detta på ASU-möten (Avtal om samverkan och utveckling). Dessa möten är centrala i det fackliga arbetet.
– Det är ett sätt att komma åt beslutsfattarna. Försvarsmaktens styrs bland annat av någonting som kallas Försvarsmaktens arbetsordning som ÖB fastställer årligen. I den arbetsordningen finns det delegation vad chefer får fatta beslut om och vilka ansvarsområden de har. Till exempel personaldirektören – vad hon får fatta beslut om, förklarar Lars-Johan Nordlund.
På ASU-möten kan en ombudsman väcka frågor kring pågående processer som ligger inom just den aktuella chefens ansvarsområde. Dels kan ämnet tas upp för diskussion och ombudsmannen får eventuella frågor besvarade, dels har ombudsmannen här en möjlighet att påverka beslut som är på väg att fattas.
– Jag kan anmäla att Officersförbundet har en avvikande uppfattning i en fråga. Sedan är det inte säkert alla gånger att arbetsgivaren lyssnar på oss, men då har vi åtminstone fått våra åsikter protokollförda.
ASU-möten finns på alla nivåer inom Försvarsmakten. Allt från att ÖB C FST, de olika enheterna inom FST har sin egen samverkansgrupp, vidare till sammanträden på försvarsgrensnivåerna och stridskrafterna och ända ner på lokal nivå ute i landet där de olika officersföreningarna sammanträder med sina respektive förbandschefer. Principen är densamma oavsett nivå: ett centralt ramavtal reglerar all samverkan inom Försvarsmakten. Med den utgångspunkten upprättar de individuella enheterna, till exempel föreningarna och förbandschefer, ett lokalt samverkansavtal.
Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.
Just denna dag är Lars-Johan Nordlund på väg till en av Försvarsmaktens lokaler på Valhallavägen i Stockholm för personaldirektörens ASU-möte, ett sådant hålls ungefär en gång i månaden. På dagordningen står att det blir information om en slutredovisning av strukturåtgärder kopplat till Försvarsmaktens omorganisation. Den årliga lönekartläggningen som senare kommer att ligga till grund för framtida löneförhandlingar är en annan punkt.
Lars-Johan Nordlund betonar hur viktigt det är att på den här sortens möten ha ett gott förtroende både hos de andra arbetstagarorganisationerna och hos cheferna. Formellt räcker det så klart att representera Officersförbundet men det i sig innebär endast att du bara får precis den information du har rätt till – och inte ett ord utöver det.
Liknande läsning:
– Det informella och det formella förtroendet är väldigt viktigt. Har du det lyssnar de andra inte bara på dig artigt utan de lyssnar verkligen ordentligt på vad du och förbundet har att säga.
Förtroende får du genom att vara professionell, påläst, ha hög integritet och hålla dig till sakfrågorna.
– Objektivitet är viktigt. Jag kan ju inte heller uttala mig om vad jag personligen tycker om saker och ting – om det nu skulle vara så att jag tycker något annat, vilket jag i princip aldrig gör. Om det vore så hade jag inte kunnat ha det här jobbet.
Efter att i många år ha jobbat i olika centrala befattningar inom Försvarsmakten började Lars-Johan Nordlund som ombudsman på Officersförbundet för fyra år sedan och han trivs med att få vara med och personligen påverka flera olika sorters beslutsprocesser, både formellt och informellt.
– Jag tycker det är spännande hela tiden. Utmaningen består i att det ibland kan handla om riktigt komplexa frågor som jag måste sätta mig in i och som jag vet kommer påverka våra medlemmar, ibland även negativt. När det sker är det Officersförbundets jobb att dämpa det som är negativt så gott det går så att konsekvenserna för personalen blir så få som möjliga.
Går det att påverka Försvarsmakten då eller är dessa samverkansmöten mest ett spel för gallerierna där arbetsgivaren till syvende och sist ändå driver igenom sina idéer? Lars-Johan Nordlund tvekar inte på svaret.
– Vi påverkar besluten i allra högsta grad. Vi kan ofta, men inte alltid, stävja och göra saker bättre än vad Försvarsmakten ursprungligen hade avsett.
Ett exempel på arbetstagarorganisationernas påverkan gäller omstruktureringen av Försvarsmakten. Där var det väldigt viktigt för arbetsgivaren att få med sig alla berörda parter på tåget redan från början. Vi såg därför till att få komma in i den processen på alla nivåer för att kunna påverka ner på förbandsnivå.
– Det finns så klart lagrum för sådant här men jag har lärt mig att vi från Officersförbundet kan påverka mer om vi kan undvika förhandlingar och i stället kommer in i beslutsprocesser tidigt, säger Lars-Johan Nordlund.
Fakta
Avtal om samverkan och utveckling
ASU-FM är Försvarsmaktens formella samverkansavtal med fackliga organisationer. Det säkerställer att beslut som påverkar de anställda bereds i dialog och följer en strukturerad samverkansprocess i frågor som rör utveckling, beslut och förändringar inom myndigheten.
Avtalet ska säkerställa att:
• Arbetsgivaren och facken för en strukturerad dialog.
• Beslut som rör personal, arbetssätt och organisation samverkas innan de fastställs.
• Processerna blir transparenta, förankrade och leder till enighet när möjligt.
Att beslut är samverkade enligt ASU‑FM betyder att:
• Förslagen har diskuterats mellan parterna.
• Eventuella synpunkter har hanterats.
• Samverkan kan avslutas i enighet eller oenighet, men processen ska följas.
