Senast publicerat
Senast publicerat:

”En tjänstehund ska kunna verka i många olika miljöer”

Som testledare på avelsavdelningen är kapten Pierre Wahlström militär besiktningsman för samtliga Försvarsmaktens tjänstehundar. Sedan 2005 har han lämplighetstestat runt 3 000 hundar ur det statliga avelsprogrammet.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Pierre Wahlström med valpen Sebastian.

E

För att avgöra om en hund är lämplig att arbeta som tjänstehund inom Försvarsmakten måste den först bli godkänd på lämplighetstestet. Det genomförs när hunden är 12–18 månader och omfattar ett antal olika moment och syftar till att bedöma hundens mentala egenskaper. 

– Vi testar två olika huvudegenskaper kan man säga. Det handlar om hundens energi och hundens självtillit. Energi testar vi genom att mäta hundens förmåga att arbeta och intressera sig för att exempelvis leka med bollar och trasor. Vi vill se hur hunden tar sig an livet, vilket driv och kamplust den har. Självtilliten hos hunden handlar om temperament, mod och hundens självkänsla helt enkelt, säger kapten Pierre Wahlström, testledare på Försvarsmaktens hundtjänstenhets avelsavdelning. 

I testet kontrollerar man bland annat hundens sociala förmåga och om den har det driv och intresse som kännetecknar en bra hund. Tjänstehundar måste ha en hög arbetskapacitet med en utpräglad jakt- och kamplust, men samtidigt klara de mentala belastningar som arbetet kan innebär.

– En tjänstehund ska kunna verka i många olika typer av miljöer och sammanhang. Det är ofta mycket som händer runt omkring den. Den måste därför vara miljöstabil, modig och ta tag i situationen. Den får gärna bli rädd, men hunden måste hantera och kunna avreagera sina rädslor snabbt.

Varje år lämplighetstestar Pierre Wahlström och hans kollegor mellan 200–250 hundar. De bedömer och analyserar hundens beteende för att avgöra om hunden uppfyller kriterierna för godkänt eller icke godkänt. Drygt hälften av hundarna som testas går vidare och blir slutligen tjänstehundar.

– Hunden behöver inte glänsa på lämplighetstestet för att vi ska ta ut den. Ibland har hundarna en dålig dag, men vi kan ändå se om det finns potential och att den uppvisar det beteende som vi vill se. Vi friar hellre än fäller, men det är helt klart ett nålsöga som hunden ska ta sig igenom och många faller bort. 

Liknande läsning:

Prioriteringslistan för de godkända hundarna i lämplighetstestet är: avelsverksamhet i Sollefteå, Försvarsmaktens krigsförband, polisen, hemvärnet och slutligen andra statliga myndigheter. 

» Försvarsmaktens tjänstehundar är populära ute i världen och det är många länder som vill köpa avels­material från oss. «

Lämplighetstestet är bara det första av ett antal kontrollstationer där hundens färdigheter undersöks. När testet är klart placeras hunden på hundavdelningen i Märsta för att påbörja förberedelser inför dressyren till sök- eller patrullhundar. De första två månaderna är som en prövotid för att säkerhetsställa hundens lämplighet som tjänstehund. 

– Hunden kan ha gjort ett jättefint lämplighetstest, men sedan visar det sig att den inte trivs eller mår bra i utbildningsmiljön eller i hundstallet. Fördressyren är till för att se om hunden klarar av och passar i Försvarsmaktens system. 

De hundar som inte klarar lämplighetstestet eller som inte lever upp till kraven under fördressyren på hundavdelningen får oftast komma tillbaka till sina fodervärdar.

– Om fodervärden inte vill ha hunden har vi en lista på intressenter som vill köpa en hund från Försvarsmakten, oftast människor som vill ha tävlingshundar. Det finns också hundar som blev icke godkända på lämplighetstestet men som dyker upp i systemet några år senare ändå, inom väktarbolag exempelvis. De går tillbaka till samhällsnyttan på så vis och det är det vi krigar för hela tiden. Varje hund ska vara en viktig sensor i systemet. Bara för att den inte passar hos Försvarsmakten eller polisen finns det andra instanser i samhället där den kan göra nytta.

Det finns också ett stort intresse från andra länders försvarsmakter att köpa hundar och avelsmaterial från det svenska avelsprogrammet, berättar Pierre Wahlström. 

– Det finns ingen annan nation som har riktad schäferavel på samma sätt som vi har. Vi säger nej till många då Försvarsmakten inte kan skicka hundar överallt av olika anledningar, men vi har hundar i Norge och Danmark. 

Pierre Wahlström rekryterades till hundtjänstenheten 2004 som besiktningsman. Som testledare har han testat i princip alla av Försvarsmaktens hundar sedan dess, berättar han. 

– Det som är mest tillfredsställande är att se alla unga hundarna på lämplighetstesterna. 3 000 hundar har jag testat och det får man väl säga är en specialisering. Det finns en stimulans att träffa alla dessa hundar och få analysera deras beteende. Man blir aldrig fullärd. Hundar gör hela tiden nya saker och man lär sig hela tiden.  

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    I samarbete med outdoor-företaget Astrid Wild ska Försvarsmakten utveckla välsittande och funktionella underkläder för kvinnor. När de nya underkläderna kan finnas ute på förbanden är dock oklart.

    Linda Sundgren
    Personlig utrustning för kvinnor

    Foto: Foto: Jeppe Gustafsson/TT

    Personlig utrustning för kvinnor har varit en bristvara i Försvarsmakten i över 40 år. 2020 startade projektet ”Jämställd materielförsörjning” som ska tillgodose behovet av personlig utrustning för kvinnor. Företrädare för projektet sa då till SVT nyheter att nya underkläder skulle finnas på förband om fem år, men fortfarande rapporteras det om underkläder med hårda sömmar och dålig passform som orsakar skavsår. I våras meddelade Försvarsmakten att ett samarbete inletts med outdoor-företaget Astrid Wild, för att ta fram välsittande och funktionella underkläder för kvinnor. Projektet ska utveckla ett koncept som kan användas som underlag vid upphandlingar.

    – Vi räknar med att projektet ska vara klart om två till två och ett halvt år, och därefter följer en upphandlingsprocess. När de nya underkläderna finns ute på förbanden går inte att säga, säger förvaltare Kent Nysten vid Försvarsstabens stödenhet som samordnar projektet.

    Vi räknar med att projektet ska vara klart om två till två och ett halvt år.

    Samarbetet med Astrid Wild ska även bidra med en metod för framtida utveckling av jämställd materiel, säger Kent Nysten:

    – Viktigast är hur de arbetar med samskapande. De skickar ut frågeenkäter och gör prototyper som användarna får testa och ge feedback på. Den metoden vill vi lära oss av.

    Inom ramen för samarbetet med Astrid Wild ska också en gravidanpassning av MSU 24 genomföras. Instruktioner till tillverkaren ska tas fram om hur en gravidanpassning av uniformen ska gå till.

    – Gravida får redan idag en gravidanpassning av fältuniform 90, men det har funnits synpunkter på resultaten. Nu tar vi fram en teknisk beskrivning och en manual till skräddaren om hur gravidanpassningen ska genomföras, säger Kent Nysten.

    Samarbetet med Astrid Wild ska pågå till 2028.

    – Innan de nya underkläderna finns på plats kan man få ersättning för inköp av egna under­kläder.

    Ur arkivet: