Boulevard Léopold III sträcker sig bred och grå från Bryssels nordöstra förorter ut mot flygplatsen. Hit flyttade Nato 1967, från det tidigare högkvarteret i Paris.
2018 gick flyttlasset igen. Den här gången bara tvärs över boulevarden. Det nya högkvarteret är nästan dubbelt så stort som det gamla och ger med sina vidsträckta, mjukt rundade glasväggar ett futuristiskt intryck. Tolv flyglar sträcker sig ut från en gemensam hall i mitten. Strukturen är tänkt att föreställa två knäppta händer, en symbol för Natoländernas sammanhållning.
Överste Per Råstedt, militärrådgivare och biträdande militär representant på Sveriges delegation vid Nato, möter upp i entréhallen. Både han och den övriga delegationen är överraskade. Att få besök av svensk media hör inte till vanligheterna, trots att Sverige har en delegation här sedan nittiotalet. Kanske är den svenska bilden av Nato ett av skälen till det ljumma intresset.
– Det finns viss förbättringspotential i Sverige när det gäller synen på vad Nato verkligen är för något. Nato är en politisk, demokratisk försvarsorganisation som fattar beslut i konsensus, inget annat. Medlemmar är till exempel Norge, Danmark, Island, Nederländerna, våra baltiska vänner. Det är länder som har samma samhällssystem som vi, säger Per Råstedt.
På en stor skärm en bit in i hallen rullar filmklipp som visar upp olika delar av Natos verksamhet. Ett inslag om partnerskapet med Sverige och Finland dyker upp, med bilder från gemensamma övningar i vinterklimat och dykning under is. Just vinterdykning är ingenting för Per Råstedt, som hellre håller sig i luften. Han beskriver sig som uppvuxen i arméflyget och sedermera flygvapnet, och var chef för 2:a helikopterskvadronen vid Helikopterflottiljen i Linköping när han fick tjänsten vid delegationen. Men att Nato rullar ut filmer som lyfter fram samarbetet med de nordiska länderna är ett tecken i tiden, menar han.
– Det är tydligt att Sverige och Finland har en mycket viktig roll för Nato just nu.
Anledningen är enkel: Sverige och Finland har ett strategiskt betydelsefullt läge nära Baltikum och Ryssland. Inom Nato finns en stor oro för de baltiska länderna utifrån deras geografiska närhet till Ryssland.
– Tittar man på kartan står det ju klart att om Baltikum skulle bli utsatt för ett reellt hot, och Nato vill skydda de här tre länderna som de facto är medlemmar, så behöver det ha diskuterats med framför allt Sverige och Finland hur en sådan situation ska hanteras, säger Per Råstedt.
Han tar övningen Trident Juncture som exempel. Där var scenariot att Norge angreps och Nato ville transportera trupp genom Sverige med hänvisning till värdlandsavtalet, vilket de också fick.
– Det skulle kunna vara likadant när det gäller de baltiska länderna, som vi också har avtal med.
Under lång tid var Nato mer inriktat på insatser runtom i världen, men Rysslands agerande i Georgien, Ukraina och på Krim har föranlett en ny riktning hos organisationen. I dagsläget är Natos främsta prioritering att återgå till sammanhållning, beredskap och förmåga att försvara medlemsländerna i enlighet med solidaritetsförklaringen i artikel 5, enligt Per Råstedt. Invasionen av Krim 2014 ledde till att medlemsländerna bland annat kom överens om att förverkliga den tidigare överenskommelsen om att öka sina försvarsbudgetar till två procent av BNP senast 2024.
Generalsekreteraren Jens Stoltenberg har spelat en viktig roll i kursändringen, menar Per Råstedt.
– Han är mycket uppskattad i alla läger och har en förmåga att få alla att gå åt samma håll. Han har lyckats väldigt väl med att trycka på sammanhållningen i alliansen och även lett det uppvaknandearbete som organisationen stod inför efter Rysslands intervenering i Krim och Ukraina.
Mängden samarbeten mellan Nato och Sverige har ökat, liksom mellan Sverige och de nordiska grannländerna – inte minst Finland. I allmänhet är alliansen lyhörd för svenska och finska ställningstaganden och kommentarer, framför allt när det gäller vårt eget närområde, tycker Per Råstedt.
– Eftersom vi inte har någon gemensam försvarsplanering så samverkar vi i andra former, exempelvis genom att öva tillsammans. På så sätt kan vi bland annat lära oss vilken metodik och vilka arbetsformer som används, från den politiska, strategiska nivån ner till den rent taktiska.
Klockan har passerat tolv och i högkvarterets ena stora matsal blandas civilklädd personal med personal i mängder av olika uniformer. Det pratas franska, engelska, danska och tyska. Per Råstedt hälsar till höger och vänster. Det informella nätverkandet är en viktig och tidskrävande del av jobbet.
– I och med att vi inte är med i Nato och samtidigt har gemensamma saker att diskutera, så handlar det om att ha en ”situation awareness”, att veta vad som händer, säger Per Råstedt.
Allt delegationen gör bygger på instruktioner från regeringskansliet, och arbetet innebär representation på olika nivåer. Som partnerland får Sverige regelbundet inbjudningar till kommittéarbeten. Medarbetarna har olika ansvarsområden att rapportera hem om, men uppdaterar varandra så att det finns en gemensam lägesbild. Dessutom tar delegationen emot stora besök flera gånger i veckan och ordnar regelbundna möten för ministrar från Sverige. Arbetet kräver mycket planering, samtidigt som schemat kan ändras kvickt.
– Det är inte så mycket utrymme att tycka och bestämma själv, utan det är politik som ska omsättas i praktiken. Så det är ganska stor skillnad jämfört med mina tidigare uppdrag. Och det är en helt annan kultur att arbeta här, en mix mellan försvarsdepartement, utrikesdepartement, olika nationer och nationaliteter, säger Per Råstedt.
Den svenska delegationen består av totalt 16 personer, inklusive en praktikant och fyra lokalanställda. Stämningen beskriver han som engagerad. Alla är dedikerade och anstränger sig för att driva arbetet framåt.
– Sedan är det ganska rörigt ute i världen på många ställen nu. Det märks i den här alliansen också, och påverkar vårt jobb. Det är dynamiskt, kan man säga.
PER RÅSTEDT
Grad: Överste.
Gör: Militärrådgivare vid Natodelegationen och ställföreträdande militär representant till EU och Nato.
Ålder: 55 år i maj.
Bakgrund: Har tidigare bland annat varit med och byggt upp Nordic Battlegroup 2008. Han tjänstgjorde som försvarsattaché i Tjeckien mellan 2011 och 2014. 2015 till 2018 var han chef för 2:a helikopterskvadronen vid Helikopterflottiljen i Linköping mellan 2015 och 2018.
EU har på senare år fått ökad betydelse på försvarsområdet, med det nya försvarssamarbetet Pesco och etablerandet av en europeisk försvarsfond. Storbritanniens utträde ur EU har förskjutit makt till Frankrike och Tyskland som båda drivit på om ökat försvarssamarbete. Det kan förklara Frankrikes agerande i Nato, menar Per Råstedt. President Emmanuel Macron fick stor uppmärksamhet när han i höstas uttryckte att Nato blivit en ”hjärndöd” allians och varnade andra europeiska länder för att de inte längre kan lita på USA.
– Macrons uttalande visar ganska bra på hur fransmännen resonerar. Inte att de tycker Nato är dåligt, men de vill visa framfötterna mer i EU med franska initiativ. I Nato håller de låg profil i jämförelse.
Samtidigt ökar Natos behov av samarbete med EU, enligt Per Råstedt. EU har kommit längre när det gäller hanteringen av cyber- och hybridhot och sitter på vissa verktyg som Nato saknar, exempelvis när det gäller militär rörlighet över gränser som är ett av projekten inom Pesco. Utvecklingen går snabbt framåt och kunskapsnivån om de försvarssamarbeten som pågår i EU skulle definitivt kunna höjas i den svenska Försvarsmakten, tycker Per Råstedt.
Sveriges delegation ligger på andra sidan vägen i ett bunkerliknande betongkomplex. Kontrasten mot det nya Natohögkvarteret är påtaglig. Standarden är dålig och delegationen ska snart flytta, även om det är oklart exakt när det blir av. Interiören invändigt är i alla fall trevligare än utvändigt: fikarummet ser hemtamt svenskt ut och på bordet står en burk kakor från Ikea.
Våningsplanet delas med Finlands delegation. Fram tills för drygt ett år sedan satt även Ryssland i huset. Samarbetet mellan Nato och Ryssland suspenderades 2014, men delegationen fanns kvar i fyra år utan att delta i något partnersamarbete. 2018 drog Nato tillbaka flera ackrediteringar för ryska Natodiplomater som svar på mordförsöket på den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter i Storbritannien och därefter lämnade den ryska delegationen Bryssel.
Per Råstedt stötte aldrig på några ryska representanter under tiden de var på plats.
– Som det är nu träffar Natos ställföreträdande generalsekreterare Rysslands representant Yuri Gorlach en gång i månaden. Sedan har ordföranden i Natos militärkommitté, brittiske generalen Sir Stuart Peach, träffat den ryske försvarsministern några gånger. Men that’s it, det är den kontakt Nato formellt har med Ryssland.
Sverige deltar idag i ett stort antal militära samarbeten och är ett av Natos viktigaste partnerländer. Men det finns en gräns för hur nära samarbetet kan bli utan ett medlemskap, menar Per Råstedt.
– Det går naturligtvis att komma ännu närmare, men det är inget som vare sig Nato eller Sverige vill för tillfället. Vi vill hålla den här distansen så länge vi inte är medlemmar, det vill säga – artikel 5 är inte aktuell för Sverige. Sverige är fortfarande alliansfritt i relation till Nato.
FAKTA
Sveriges delegation vid NATO
Sveriges har haft en delegation vid Nato sedan 1994 när Sverige gick med i Natosamarbetet Partnerskap för fred (PFF). Sedan 2008 är delegationen en egen myndighet. Den ansvarar för Sveriges samarbete med Nato genom PFF och det Euroatlantiska Partnerskapsrådet (EAPR).
Vid delegationen arbetar personal från Utrikesdepartementet, Justitiedepartementet och från Försvarsdepartementet.
