Senast publicerat
Senast publicerat:

Tre skolflygplan nära att kollidera – hög arbetsbelastning bidragande orsak

Bristen på piloter och hög arbetsbelastning bidrog till att tre SK 60 från Flygskolan i Linköping var nära att kollidera under en övning i våras. Det konstaterar Statens haverikommission i sin utredning som publicerades i slutet av november

Linda Sundgren
Lasse Jansson/Försvarsmakten.
Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade.

Morgonen den 5 april genomfördes en övning i manövrerande luftstrid två mot en. Tre skolflygplan av modell SK 60 tillhörande GTU-divisionen (grundläggande taktisk utbildning) deltog i övningen med en instruktör och en pilotelev i varje flygplan. Under en av stridskontakterna förlorade besättningen i det ena flygplanet ögonkontakt med de två andra deltagarna. Strax därefter dök ett av flygplanen upp framför dem på bara 50 meters avstånd. De gjorde en undanmanöver åt höger för att undvika kollision. Även besättningen i det främre planet reagerade på situationen och dök snabbt.

– 50 meter motsvarar kanske någon sekund i de här hastigheterna. Men det viktiga är egentligen inte om det var 50 eller 100 meter mellan flygplanen utan att de förlorade den visuella kontakten, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission, SHK.

Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade. Flygskolans ledning uppges ha varit frustrerad över brister i Luftstridsskolans förståelse för Flygskolans ansträngda situation och deras behov av mer resurser samt att framförda synpunkter inte omhändertagits. Ett par chefer i ledningen för Flygskolan blev också sjukskrivna på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. «

– Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. Enligt de GTU-instruktörer som var inblandade i tillbudet har de inte upplevt att det ansträngda läget haft någon direkt påverkan på dem den aktuella dagen, men vi bedömer ändå att arbetsmiljön haft en inverkan på det som skedde, säger Håkan Josefsson.  

Även den allmänna bristen på piloter i Försvarsmakten uppges ha bidragit till tillbudet. Under hösten 2022 var instruktörsbemanningen på Flygskolan särskilt ansträngd eftersom ett antal piloter tagit tjänstledigt på grund av missnöje med pensioner och andra villkor, något Officerstidningen rapporterat om.

Flygstaben kommenderade sex nya instruktörer till Flygskolan för att täcka instruktörsbehovet. Det var en unik situation då man annars inte utbildar fler än två instruktörer per utbildningsomgång och i SHK:s rapport står det att ”Enligt Flygstaben var detta en medveten prioritering av resurser med en känd risktagning.”

– Beslutet som Flygstaben fattade var inte optimalt, men de tog det utifrån den resursbrist som rådde i Flygvapnet. Om man inte kan genomföra utbildning av nya piloter kommer det att påverka verksamheten längre fram. Det är alla inblandade medvetna om, säger Håkan Josefsson.

Liknande läsning:

Två av de tre instruktörer som tjänstgjorde under övningen när tillbudet inträffade var bland de sex som blivit kommenderade till Flygskolan.

» Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna. «

– Instruktörerna var erfarna piloter, men relativt nya som instruktörer på SK 60. De hade också framför allt flugit Jas tidigare som beter sig något annorlunda jämfört med SK 60. Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna, säger Håkan Josefsson.

Den 12 april – en vecka efter tillbudet – beslutade Flygskolans ledning att stoppa all verksamhet som inte hade med utbildningen av pilotelever att göra, med hänvisning till hög arbetsbelastning. Bland annat pausades flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40. Huruvida Flygskolan borde dragit i handbromsen tidigare är svårt att bedöma, menar Håkan Josefsson.

– Det är en diskussion som alltid kan föras efter att något inträffat, säger han. Balansgången mellan uppgifter och resurser pågår hela tiden och särskilt viktigt är det att balansera rätt när det handlar om flygsäkerhet. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra när man passerar gränsen.

Även om SHK pekar på flera bakomliggande orsaker till tillbudet avstår utredarna från att lämna några säkerhetsrekommendationer. Det med hänvisning till de åtgärder som Försvarsmakten redan genomfört och planerar att vidta för att öka flygsäkerheten. Det handlar bland annat om att Flygskolan ska förtydliga instruktörernas grundfärdigheter i luftstrid och undersöka och förtydliga metodiken i luftstrid gällande rotesamverkan.

Flygstaben rekommenderas att se över processen med tillförsel av nya flygläraraspiranter som ska tjänstgöra som flyglärare på GTU-divisionen. Den sista GTU-utbildningen på SK 60 avslutas i juni 2024. Utbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40 kommer i huvudsak att genomföras vid det italienska flygvapnets flygskola på Sardinen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

    Linda Sundgren
    FLF Finland
    Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

    Foto: Försvarsmakten

    Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

    Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

    – Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

    Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

    – I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

    Daniel Rydberg

    Daniel Rydberg

    Chef för Norrbottensbrigaden

    Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

    – Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

    När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

    – Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

    Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

    – Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

    Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

    Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

    – Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

    Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

    Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

    Ur arkivet: