Senast publicerat
Senast publicerat:

Tre skolflygplan nära att kollidera – hög arbetsbelastning bidragande orsak

Bristen på piloter och hög arbetsbelastning bidrog till att tre SK 60 från Flygskolan i Linköping var nära att kollidera under en övning i våras. Det konstaterar Statens haverikommission i sin utredning som publicerades i slutet av november

Linda Sundgren
Lasse Jansson/Försvarsmakten.
Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade.

Morgonen den 5 april genomfördes en övning i manövrerande luftstrid två mot en. Tre skolflygplan av modell SK 60 tillhörande GTU-divisionen (grundläggande taktisk utbildning) deltog i övningen med en instruktör och en pilotelev i varje flygplan. Under en av stridskontakterna förlorade besättningen i det ena flygplanet ögonkontakt med de två andra deltagarna. Strax därefter dök ett av flygplanen upp framför dem på bara 50 meters avstånd. De gjorde en undanmanöver åt höger för att undvika kollision. Även besättningen i det främre planet reagerade på situationen och dök snabbt.

– 50 meter motsvarar kanske någon sekund i de här hastigheterna. Men det viktiga är egentligen inte om det var 50 eller 100 meter mellan flygplanen utan att de förlorade den visuella kontakten, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission, SHK.

Den 28 november publicerade SHK sin utredning av tillbudet. I rapporten pekas den pressade arbetssituationen på Flygskolan ut som en bakomliggande orsak till det inträffade. Flygskolans ledning uppges ha varit frustrerad över brister i Luftstridsskolans förståelse för Flygskolans ansträngda situation och deras behov av mer resurser samt att framförda synpunkter inte omhändertagits. Ett par chefer i ledningen för Flygskolan blev också sjukskrivna på grund av arbetsmiljöfaktorer.

» Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. «

– Det har varit en ansträngd situation på Flygskolan med en organisation i stress och med resursbrist. Enligt de GTU-instruktörer som var inblandade i tillbudet har de inte upplevt att det ansträngda läget haft någon direkt påverkan på dem den aktuella dagen, men vi bedömer ändå att arbetsmiljön haft en inverkan på det som skedde, säger Håkan Josefsson.  

Även den allmänna bristen på piloter i Försvarsmakten uppges ha bidragit till tillbudet. Under hösten 2022 var instruktörsbemanningen på Flygskolan särskilt ansträngd eftersom ett antal piloter tagit tjänstledigt på grund av missnöje med pensioner och andra villkor, något Officerstidningen rapporterat om.

Flygstaben kommenderade sex nya instruktörer till Flygskolan för att täcka instruktörsbehovet. Det var en unik situation då man annars inte utbildar fler än två instruktörer per utbildningsomgång och i SHK:s rapport står det att ”Enligt Flygstaben var detta en medveten prioritering av resurser med en känd risktagning.”

– Beslutet som Flygstaben fattade var inte optimalt, men de tog det utifrån den resursbrist som rådde i Flygvapnet. Om man inte kan genomföra utbildning av nya piloter kommer det att påverka verksamheten längre fram. Det är alla inblandade medvetna om, säger Håkan Josefsson.

Liknande läsning:

Två av de tre instruktörer som tjänstgjorde under övningen när tillbudet inträffade var bland de sex som blivit kommenderade till Flygskolan.

» Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna. «

– Instruktörerna var erfarna piloter, men relativt nya som instruktörer på SK 60. De hade också framför allt flugit Jas tidigare som beter sig något annorlunda jämfört med SK 60. Den typen av övning som de genomförde när tillbudet skedde är en av de mest riskfyllda man kan göra och ställer höga krav på instruktörerna, säger Håkan Josefsson.

Den 12 april – en vecka efter tillbudet – beslutade Flygskolans ledning att stoppa all verksamhet som inte hade med utbildningen av pilotelever att göra, med hänvisning till hög arbetsbelastning. Bland annat pausades flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40. Huruvida Flygskolan borde dragit i handbromsen tidigare är svårt att bedöma, menar Håkan Josefsson.

– Det är en diskussion som alltid kan föras efter att något inträffat, säger han. Balansgången mellan uppgifter och resurser pågår hela tiden och särskilt viktigt är det att balansera rätt när det handlar om flygsäkerhet. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra när man passerar gränsen.

Även om SHK pekar på flera bakomliggande orsaker till tillbudet avstår utredarna från att lämna några säkerhetsrekommendationer. Det med hänvisning till de åtgärder som Försvarsmakten redan genomfört och planerar att vidta för att öka flygsäkerheten. Det handlar bland annat om att Flygskolan ska förtydliga instruktörernas grundfärdigheter i luftstrid och undersöka och förtydliga metodiken i luftstrid gällande rotesamverkan.

Flygstaben rekommenderas att se över processen med tillförsel av nya flygläraraspiranter som ska tjänstgöra som flyglärare på GTU-divisionen. Den sista GTU-utbildningen på SK 60 avslutas i juni 2024. Utbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40 kommer i huvudsak att genomföras vid det italienska flygvapnets flygskola på Sardinen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Flygvapnet fyller 100 år samtidigt som nya flygsystem införs, rymdförmågan byggs upp och Natobidrag genomförs. Men enligt flygvapenchef Jonas Wikman är den viktigaste utmaningen en annan: att skapa en organisation som klarar ett säkerhetsläge som är oförutsägbart och där tempot aldrig går tillbaka till det normala.

Josefine Owetz
Jonas Wikman
"Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos", säger flygvapenchef Jonas Wikman.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Flygvapenchef generalmajor Jonas Wikman sitter uppe på däck ombord på HMS Carlskrona och blickar ut över Visby hamn. I likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt schema i Almedalen och deltar i många panelsamtal.

Men innan dagens seminarier tar vid, bland annat ett med rubriken ”Nästa generations luftstrid i en multidomänkontext”, ska han summera hur det första halvåret av 2026 har varit för flygvapnet.

– Jag tycker att läget är gott. Vi har ett bra och intensivt år. Organisationen är satt under press med stora externa och interna förväntningar på vad vi ska åstadkomma, både vad gäller förmågeutveckling och den säkerhetsmiljö vi lever i. Men jag känner att vi levererar. Det handlar om flygvapnets nästa steg, införandet av nya plattformar och nya förmågor.

Bland vårens större händelser för flygvapnet lyfter Jonas Wikman bidraget till Natos Air Policing på Island, som är en del av luftförsvaret i Arktisområdet. Under årets första månader bemannade en kontingent från Skaraborgs flygflottilj alliansens incidentberedskap. I februari deltog svenska flygbasjägare i den danska övningsserien Arctic Endurance 26 på Grönland för att stärka säkerheten i området och öva försvaret av Natos norra flank.

– Det känns nästan som länge sedan nu, men det är bara några månader sedan som vi genomförde det, i en tid då säkerhetssituationen i Arktis var väldigt aktuell.

Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående.

Samtidigt pågår ständigt incidentberedskapen på hemmaplan, med flera insatser hittills i år. Den 13 juni meddelade Försvarsmakten att flygvapnet dagen innan genomfört dubbla insatser mot ryska stridsflyg nära svenskt luftrum.

– Vi har en aktivitet i vårt närområde som gör att vi har daglig skarp verksamhet pågående. Det är utmanande, men samtidigt känner jag att vi levererar på de uppdrag vi har, även när det gäller att utveckla framtida förmågor, säger Jonas Wikman och fortsätter:

– Jag känner mig trygg med var vi är och vart vi är på väg. Min bild är också att vi har en organisation som är stolt över vad vi åstadkommer med de förutsättningar vi har. Så här ett halvår in så kunde jag inte vara mer stolt över mitt flygvapen än vad jag är just nu – ett flygvapen som dessutom fyller 100 år i år.

Flygvapnet 100 år

Flygvapnet 100 år firades den 1 juli med en jubileumsceremoni vid Flygarmonumentet vid Karlaplan i Stockholm.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Samtidigt som verksamheten pågår för fullt firar flygvapnet sitt 100-årsjubileum. Jonas Wikman medger att han först såg jubileumsåret som ytterligare en uppgift i en redan full kalender, men i stället har det blivit något helt annat.

– Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör. För när man står där varje dag så känns kanske allting som ett motstånd och som en övermäktig uppgift. Men när man står utanför och betraktar oss så är det ett väl fungerande maskineri som levererar på en högre nivå än vad folk förväntar sig. Och det önskar jag att organisationen får känna ibland. Jag tror och hoppas att 100-årsfirandet är ett tillfälle för att göra det.

Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

För flygvapnet är 2026 också ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess. Jonas Wikman lyfter bland annat införandet av Jas 39 Gripen E, de nya radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye, transportflygplanen C 390 och TP 106 och det nya skolflygplanet SK 40. Samtidigt sker flera satsningar inom rymdområdet och i maj skickades Försvarsmaktens första militära spanings- och övervakningssatellit upp i rymden.

– Det är väldigt vältajmat. Vi tar steget in i en ny generation krigföringsförmåga där rymden, Gripen E och GlobalEye är byggda för att fungera tillsammans med armén, marinen och våra allierade i Nato inom ramen för multidomäna operationer, säger han och fortsätter:

– Vi har tagit viktiga steg inom rymdområdet och har blivit en operatör i rymden på riktigt under det här året. Rymdförmågan är till för att vi ska bättre ha en kapacitet att koppla ihop de olika domänerna och nationerna. Flygvapnet reformeras i en tid när reform krävs, och det känns väldigt bra.

Jonas Wikman, flygvpapenchef

För flygvapnet är 2026 ett år då flera materielprojekt har börjat levereras eller är i slutet på en anskaffningsprocess, däribland Jas 39 Gripen E, transportflygplanen C 390 och TP 106 och radarspanings- och ledningsflygplanen, S 106, GlobalEye.

Foto: Jesper Frisk/DI/TT

Hur ser det ut med flygvapnets personalförsörjning?

– Personalförsörjning är fortsatt en begränsande faktor för oss och kommer att vara det under lång tid. Med det sagt tycker jag att vi har gjort betydande framsteg. Vi har gjort en grundlig analys baserat på personalens iakttagelser och gett oss på flera områden som vi har haft särskilda problem med.

Han lyfter den satsning som gjorts inom teknikerområdet det senaste året och det stora arbetet som går under namnet ”Framåt”. Under 2023 genomfördes en stor översyn på personal­området i flygvapnet. Arbetet tog frågor som avtal, arbetsmiljö, materiel och lön. Jonas Wikman fattade därefter beslut om ett direktiv med åtgärder som nu ska införas för att skapa en mer hållbar arbetssituation för flygvapnets anställda.

Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

– Vi har fortsatt prioriterat arbetet inom det vi kallar ”Framåt”. Jag är stenhård på att följa upp alla åtgärderna. De följs upp kvartalsvis och vi räknar med att vi ska få ett väldigt bra resultat. Jag tycker att vi är på rätt väg, men det tar lång tid och vi har mer jobb kvar att göra. 

En fråga som han återkommer till under intervjun är balansen mellan uppgifter och resurser. Jonas Wikman menar att Flygstaben länge har försökt väga uppgifter mot resurser, men att dagens säkerhetsläge kräver ett annat synsätt.

– Vi kommer aldrig att kunna planera bort friktioner och osäkerheter i en snabbt föränderlig omvärld. Vi behöver därför bli en organisation som kan leva i kaos och må bra i kaos. Vi kommer aldrig att bli klara och det viktiga är inte att allt blir gjort. Det viktiga är att rätt saker blir gjorda.

Flygvapnet 100 år

"Det har blivit ett sätt att stärka oss. Vi har fått anledning att beskriva vilka vi är, träffa varandra och bygga laget flygvapnet. Jag önskar att vår egen personal ser flygvapnet med samma ögon som omvärlden gör", säger Jonas Wikman om att flygvapnet i år firar 100 år.

Foto: Petra Blomqvist/Försvarsmakten

Han beskriver det med uttrycket ”Embrace the Chaos”, att acceptera att nya uppgifter och förändringar inte är undantag utan det nya normala. Målet är därför inte att allt ska hinnas med, utan att organisationen ska prioritera rätt och känna att ett väl utfört arbete är alldeles tillräckligt.

– Man måste kunna gå hem när arbetsdagen är slut och känna att man gjort ett bra jobb och är uppskattad, även om hela uppgiften inte är löst. Vi som chefer och ledare ska känna förtroende för att organisationen gör rätt prioriteringar.

I grunden handlar det om uppdragstaktik, konstaterar han. I en tid när omvärlden förändras snabbare än planeringscyklerna behöver högre chefer styra mot önskade effekter snarare än detaljerade planer. Förbanden ska få frihet att själva avgöra hur målen bäst nås utifrån den verklighet de möter.

– Det är ute på förbanden som kraften finns. Vi måste vidta åtgärder för att skapa en organisation som kan stå mitt i stormen. För det här är en dynamik som kommer att bestå en generation framåt. Vi vet vilka effekter vi ska uppnå: vi ska avskräcka, vi ska kunna försvara oss och vi ska utbilda förbanden till en viss nivå. Jag har fullt förtroende för att organisationen gör rätt saker.

Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det.

En av de största förändringarna i flygvapnet märks dock inte i nya flygplan, utan i hur organisationen är uppbyggd. Flygvapnet har det senaste året gått från två separata grund- och krigsorganisationer till en sammanhållen organisation där personalen redan tjänstgör i sina krigsbefattningar.

– Det innebär att alla anställda normalt redan befinner sig på den befattning de har i alla konfliktnivåer. Vi har en plan, leder med en order mot en chef. Jag är helt trygg med att det är rätt väg att gå. Vi är i en tid där vi har ett hot att hantera hela tiden och det kommer inte finnas en brytning mellan fred, kris och krig, utan det är en flytande skala. Vi kan inte omorganisera några gånger per år. Det här känns jättebra.

Har du något medskick till flygvapnets anställda?

– Jag kunde inte vara stoltare över flygvapnet, det är helt ärligt från mitt hjärta. Det är lätt att gå rakryggad här genom Almedalen med detta flygvapen i ryggen. Vi har verkligen levererat, både i det skarpa och i förmågeutvecklingsperspektivet. Vi är uppskattade för det vi gör och det är personalen som har åstadkommit det. Varje gång människor utifrån möter flygvapnet slås de av lagandan och kamratskapet. Det är tillsammans vi löser våra uppgifter.

Ur arkivet: