Senast publicerat
Senast publicerat:

»Medlemmarna värda varje kamp«

I 16 år har Peter Löfvendahl innehaft Officersförbundets högsta och viktigaste tjänstemannaroll – förbundsdirektör. Men varken det militära eller fackliga engagemanget var egentligen självklart från början.

Fredrik Hultgren
Johan Alp
Officeren, juristen, ombudsmannen – som förbundsdirektör kan Peter Löfvendahl kombinera sina tre expertisområden.
Artikel från Officersförbundet.

Skulle man skriva en lista över individer som verkligen betytt något för Officersförbundet, som gjort och fortfarande gör avtryck, skulle Peter Löfvendahls namn hamna högt, kanske till och med högst, på den listan. Under mer än två decennier finns knappt en enda facklig fråga eller större Försvarsmaktsförändring där Peter inte på ett eller annat sätt haft ett finger med i spelet.

Som förbundsdirektör är det Peter som leder och driver den professionella delen av förbundet – kansliet. Han har personalansvar för de 13 kanslimedarbetarna, är rådgivare åt förbundsstyrelsen och är förbundets representant i en mängd olika sammanhang. Enkelt förklarat är jobbet som förbundsdirektör att vara vd, chefsjurist, utredare och personaldirektör – i en och samma roll.

Peter återkommer ofta till att han i perioder jobbat ”tjugofyrasju”, det vill säga i princip dygnet runt sju dagar i veckan. När det under intervjun börjar framgå vad han faktiskt gör, hans ansvarsområden och arbetsbelastning, känns det snarare som att han jobbar 48 timmar om dygnet, tio dagar i veckan.

Förbundet strider ju för sina medlemmars rätt till god arbetsmiljö och schyssta villkor. Hur går den kampen ihop med din egen arbetsbelastning egentligen?

Liknande läsning:

– Jag har nog ofta svårt att släppa taget, vägrar lämna saker halvfärdiga. Men den militära personalen är värd varje kamp. Då blir det kanske lite väl mycket jobb ibland, erkänner Peter.

Att dygnet inte har fler än 24 timmar känns ibland som något frustrerande för Peter. Men bördig från Gnosjöbygden i djupaste Småland, känns den strävsamma envisheten också som något mer eller mindre nedärvt. Att jobba hårt och länge verkar inte vara något som egentligen bekommer Peter särskilt mycket.

– Våra medlemmar kämpar på under ofta rätt stökiga förhållanden och om inte vi finns där för dem, då finns ingen som ser till att de får schyssta förutsättningar och villkor för att utföra sina för Sverige så oerhört viktiga jobb, sammanfattar han drivkrafterna för sin egen arbetsinsats.

Men att han själv blev militär, och sedan fick en facklig karriär, var långt ifrån självklart.

– När det gäller det fackliga var jag nog egentligen ideologiskt ganska främmande för ett sådant engagemang från början. Jag var politiskt engagerad lokalt, men inte åt det fackliga hållet. Sedan kommer jag från en småländsk småföretagarsläkt där företagandets frågor stod högt på dagordningen. 

Men väl i det militära gick Peter med i förbundet redan på OHS, och det dröjde inte länge innan han var djupt engagerad i den lokala föreningen. Ganska snabbt blev han lokalordförande.

– Väl på plats som officer insåg jag att det var många fackliga frågor som diskuterades i befälsrummet. Började inse att man måste engagera sig för att få till förändring. En drivkraft var också att jag upplevde att det fanns mycket att ta tag i, jag såg många exempel på både orättvisa och dubbla budskap från arbetsgivarhållet.

När Peter ryckte in, som sambandsgruppschef på A6 i Jönköping år 1981, hade han som sagt ingen tanke på en militär karriär. Planen var egentligen att läsa till brand-ingenjör. Men när det var dags för muck var det ingen antagning till brandingenjörsutbildningen. Och eftersom Peter trivts under värnplikten och blivit uppmuntrad av sina befäl så sökte han och kom in på OHS.

– Jag tänkte att det kan bli en bra start. En bra utbildning och vettiga villkor under utbildningstiden. Jag var fortfarande inte säker på att det militära var min framtida karriär för evigt, men det var ett intressant erbjudande.

Det blev en hel del år inom det militära skulle det visa sig. Då A6 i Jönköping lagts ner under tiden på OHS blev istället dåvarande A1 i Linköping Peters hemmaförband. Befattningar på förbandet varvades med vidareutbildning. Då, på 80-talet var det Krigshögskolans Allmänna och högre kurser på Karlberg och AIHS som gällde. Sedan Militärhögskolans allmänna kurs för att 1994 befordras till major. 

Det har alltid funnit en vilja att vidga vyerna, lära sig mer. Så under sin förbandstid började Peter studera juridik vid sidan av det ordinarie jobbet. Samtidigt som det fackliga engagemanget som förtroendevald på hemmaförbandet växt sig starkt.

Heltidsjobb, heltidsstudier och fackliga uppdrag – hur orkade du med allting?

– Den där småländska envisheten gör sig väl gällande ibland. Men det är klart, det blev ju många långa dagar och nätter bitvis även på den tiden, säger Peter. 

I samband med att MHS-studierna avslutades kom erbjudandet om att ta en ombudsmannatjänst på förbundets kansli, något som passade bra in i livet just då. Så 1994 hängde Peter av sig uniformen, flyttade till Stockholm och blev facklig på heltid. Efter nio år som ombudsman kom erbjudandet om att ta över som förbundsdirektör, något han också accepterade. Valet att kliva upp som förbundsdirektör har han aldrig ångrat, men erkänner villigt att det ibland varit såväl tufft som ensamt ”på toppen”.

– Det är en hög arbetsbelastning, det är klart, och omfattningen på personalfrågorna var kanske inget jag var riktigt förberedd på. Vi har gått igenom många förändringar på kansliet sedan jag tog över, lite som Försvarsmakten i stort. När jag klev på som förbundsdirektör var vi över 20 anställda på kansliet, nu är vi 14. Samtidigt, här känner jag att jag verkligen kan kombinera alla de områden jag faktiskt behärskar och brinner för – det militära, juridiken och det fackliga. 

25 år i förbundets tjänst, hur bibehåller man engagemanget så länge, hur orkar man vara kvar när man jobbar så intensivt som du uppenbarligen gör?

– Här ges jag tillfälle att jobba med helheten. Alltifrån vårt opinionsbildningsarbete där vi träffar regering och riksdag, ner till lokalfackliga frågor. Jag får jobba med oerhört skickliga och kunniga ombudsmän, kommunikatörer, journalister, administratörer och förtroendevalda. Var jag än skulle gå om jag bytte jobb skulle de aspekterna inte bli bättre. Och här är det våra medlemmar vi jobbar för, en grupp som sannerligen är värd att kämpa och engagera sig för. I så måtto har jag världens bästa jobb!

FAKTA

Peter Löfvendahl

Ålder: 58 år

Fackligt uppdrag: Förbundsdirektör

Bakgrund i korthet: Artilleriofficer med majors grad. Utbildad jurist. Ledamots- och ordförandeuppdrag i lokalförening, ombudsman på Officersförbundet sedan 1994.

Familj: Fru och två vuxna barn.

Bor: I Bromma Kyrka utanför Stockholm. Född och uppvuxen i Reftele i Småland

På fritiden: Passionerad bilsportsentusiast, en hel del träning samt det nybyggda fritidshuset i Östergötland.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under hösten har Officersförbundet avslutat åtta tvister med Försvarsmakten. Resultatet är 45.000 kronor i skadestånd till Officersförbundet och 57.500 kr i skadestånd till medlemmar. Totalt under 2022 har medlemmar fått 380.315 kronor i ersättning och Officersförbundet 259.000 kr i skadestånd. 41 tvister är ännu inte lösta.

    Redaktionen
    Istock
    iStock-507966944-1536x960

    Tvisterna rör brott emot arbetstidsavtalet, rörlighetsavtalet och avtal om lokala omställningsmedel.

    – Det är underkänt att vi måste tvisteförhandla för att avtalen som vi och Försvarsmakten kommit överens om ska följas och våra medlemmar ska behandlas korrekt. Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen, säger Peter Löfvendahl, förbundssekreterare med ansvar för förbundets tvister. 

    Tvister om brott mot arbetstidsavtalet och rörlighetavtalet

    Fjärde sjöstridsflottiljen har beordrat fem medlemmar att inta mer beredskap 2 (B2) än vad sjöarbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 250 timmar B2 per kvartal. En av medlemmarna hade beordrats att göra 461,5 timmar och övriga mellan 280 och 294 timmar. OF Kustflottan påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

    Försvarsmaktens Tekniska Skola (FMTS) beordrade tre medlemmar att inta mer jour än vad arbetstidsavtalet tillåter. Avtalet tillåter högst 50 timmar per månad och högst 150 timmar under ett kvartal. Medlemmarna beordrades att göra 301, 299 respektive 154 timmar under ett kvartal. Halmstadsskolornas OF påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 15.000 kr i skadestånd.

    F 21 beordrade två medlemmar att göra 1.214 respektive 1.075 timmar beredskap. Avtalet tillåter 1 .000 timmar beredskap så OF F 21 påkallade tvisteförhandling. Efter förhandlingen fick Officersförbundet 10.000 kr i skadestånd. 

    Helikopterflottiljen har också beordrat medlemmar att göra mer beredskap än vad avtalet tillåter. Nio medlemmar hade beordrats att göra mellan 1 359 och 1 062 timmar beredskap. OF Helikopter påkallade tvisteförhandling och Officersförbundet fick 5.000 kr i skadestånd. 

    » Om Försvarsmakten vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver de bli bättre på att följa avtalen. «

    F 17 informerade inte OF F 17 om att medlemmar anvisats boende vid en skjutvecka. OF F 17 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick Officersförbundet 5.000 kr i skadestånd. 

    F 21 betalde ut övertidsersättning för sent till 20 medlemmar. I en tidigare tvist hade medlemmarna blivit lovade utbetalning i juni men fick inte ersättningen förrän i augusti. OF F 21 påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick vardera medlemmen 500 kr i skadestånd.

    Tvister om LOM och kvittningslagen

    Flygstaben hanterade ett ärende om lokala omställningsmedel felaktigt. På grund av detta kunde inte två medlemmar genomföra de planerade omställningsåtgärderna. Officersförbundet påkallade tvisteförhandling och efter förhandlingen fick medlemmarna 20.000 kr vardera i skadestånd. 

    På Luftvärnsregementet (Lv 6) fick en medlem under nästan ett år för hög I-lön utbetalad. När Lv 6 upptäckte felet drog man pengarna från nästa lön, så kallad kvittning, trots att medlemmen sagt nej till detta. Försvarsmakten har rätt att få tillbaka den felaktigt utbetalda lönen men måste komma överens med individen om hur betalningen ska ske. OF Lv 6 påkallade tvisteförhandling och efter förhandling fick medlemmen 7.500 kr i skadestånd för den felaktiga kvittningen.

    41 tvister är i dagsläget olösta.
    – Vi arbetar för att lösa de tvisterna. Det är verkligen viktigt att vi tar tvister när avtalen inte följs – dels för att medlemmar ska få rätt ersättning och dels för att de till exempel inte ska tvingas att arbeta ohälsosamt mycket, säger Peter Löfvendahl. 

    Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
    Peter Löfvendahl, förbundssekreterare
    Ur arkivet: