Senast publicerat
Senast publicerat:

Vill gärna åka på utlandstjänst igen – om ekonomin håller

Patrik Lindgren på den svenska Nato­delegationen i Bryssel känner sig väl omhändertagen genom URA-avtalet som reglerar hans utlandstjänstgöring. Men medföljandetillägget och hustruns uteblivna pensionsinbetalningar kan bli ett hinder för att åka ut igen.

Linda Sundgren
Sander de Wilde

Med en masteruppsats i strategi och internationella relationer från det högre officersprogrammet, HOP, och åtskilliga tjänsteår på Högkvarteret inom ledningssystem och interoperabilitet, blev en utlandsplacering ett naturligt nästa steg i kommendörkapten Patrik Lindgrens karriär. Den 1 juli 2021 påbörjade han ett tre år långt kontrakt med stationering i Bryssel i Belgien, inledningsvis i Natohögkvarteret och sedan oktober vid den svenska Natodelegationen med anledning av Sveriges ansökan till försvarsalliansen. 

Inför flytten behövde en rad praktiska frågor lösas för makarna Lindgren med ny bostad, hemmaboende barn, anmälan till Skatteverket och en del annat. Som stöd fick de en URA-handläggare på Högkvarteret som hjälpte dem genom processen. 

– Vår yngste son hade precis tagit studenten, så vi beslöt att min fru skulle bo kvar hemma tills han kunde stå på egna ben, säger Patrik Lindgren när vi slår oss ner i ett konferensrum i den svenska Natodelegationens lokaler. 

Liknande läsning:
Att hon skulle få en hustrupeng kändes ganska ålderdomligt.

Patrik inledde sin utlandstjänstgöring mitt under pandemin och han och hustrun, Annalee Lindgren, kunde därför inte själva resa hit och gå på lägenhetsvisningar. Men hyresbostäder fanns det gott om och med en kollegas hjälp hittade de ganska snabbt en trerummare i EU-kvarteren som de tyckte om. 

– Försvarsmakten gav oss ramarna för vilken typ av bostad som kunde vara aktuell utifrån vår familjesituation och de betalar hyra, el och vatten.  Men lägenheten fick vi hitta själva. Nu löste det sig bra för oss, men jag tror att om Försvarsmakten ska skicka ut fler framöver behöver de nog hjälpa till mer för att hitta bostäder. 

I april i år kunde även Annalee flytta hit.Fram tills dess arbetspendlade Patrik varannan helg, som en del i URA-avtalet.  

– Det fungerade ganska bra, men hade inte varit hållbart i längden. Jag var tvungen att gå upp halv fyra på måndagen för att hinna med morgonflyget tillbaka och jag var trött fram till på onsdagen på grund av resan, säger han

Patrik och Annalee Lindgren tycker om att ha Bryssels stadsliv inpå knuten och tar gärna promenader genom staden tillsammans.

Patrik tycker att han och familjen blivit väl omhändertagen av Försvarsmakten både inför och under utlandsplaceringen. 

– De har varit väldigt lyhörda för våra behov, och också varit måna om att min fru ska vara med på möten och att hon ska få det bra. Vi har också fått ett bra försäkringsskydd som även min fru omfattas av.

Något som däremot väcker en del tveksamheter hos makarna Lindgren är de ekonomiska konsekvenserna av utlandsvistelsen, framför allt för Annalee. Under de tre år som kontraktet varar är hon tjänstledig från sitt ordinarie arbete inom omsorgen i Haninge kommun. Som medföljande får hon ett tillägg på 14 087 kronor i månaden. Men eftersom tillägget är skattebefriat förlorar hon sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, och hon får heller inga pensionsavsättningar. 

– Vi har inte räknat på hur mycket hon tappar i pension. Vi försöker själva sätta av pengar varje månad men det kanske inte täcker hela bortfallet, säger Patrik. 

Dessutom betalas medföljandebidraget ut till Patrik.   

– När vi fick höra att pengarna skulle betalas ut till mig log vi lite. Att hon skulle få en hustrupeng kändes ganska ålderdomligt. Vi har gemensam ekonomi så i praktiken spelar det ingen roll för oss, men ändå. 

Patrik berättar att han och Annalee redan har planer på ytterligare en treårsperiod utomlands. Men det förutsätter att de ekonomiska förlusterna inte blir för stora. 

– Vi trivs väldigt bra här och sådant som vi hade tänkt att vi skulle göra senare i livet gör vi nu. I somras bilade vi i Italien och Frankrike och Bryssel är en fantastisk stad att bo i. Men ska vi kunna åka ut igen måste vi se till att medföljandebidraget är tillräckligt. Man gör inte det här för pengarna, men pensionsförlusten får inte bli för stor. Det finns med i kalkylen. 

FAKTA

Medföljandetillägg

Medföljandetillägget (skattefritt) är till för att kompensera en del av det inkomstbortfall som den medföljande går miste om med anledning av utlandsstationeringen. Denna ersättning ska bland annat möjliggöra ett fortsatt pensionssparande för den medföljande.

Medföljandetillägget följer förändring av prisbasbeloppet och kan komma att ändras under stationeringsperioden. Medföljande ska kunna uppvisa inkomst före utlandsstationeringen för att erhålla tillägget.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland.

Linda Sundgren
FLF Finland
Materiel och personal till FLF Finland kommer att vara stationerade på I 19 i Boden och transporteras över gränsen till Finland vid behov.

Foto: Försvarsmakten

Med FLF Finland (Forward Land Forces) stärker Nato sitt försvar mot den ryska gränsen i norr. Styrkan kommer att ledas av Sverige som ramverksnation med en svensk bataljonsstridsgrupp som kärna och en permanent multinationell stab på plats i Rovaniemi i värdlandet Finland. Under våren utsågs överste Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente, I 19, i Boden, att leda det svenska bidraget till FLF Finland genom sin brigad.

Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräcknings­konceptet …

– Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

Grundstommen i FLF Finland utgörs av 191:a bataljon vid I 19. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar.

– I grunden är det en modern mekaniserad förmåga med hög beredskap och god rörlighet. Vi har luftvärnsförmåga, indirekt eld i form av ett Archerkompani från A 8 och förmåga till underrättelseinhämtning samt logistik anpassad för strid i den subarktiska miljö som vi verkar i, säger Daniel Rydberg.

Daniel Rydberg

Daniel Rydberg

Chef för Norrbottensbrigaden

Också Finland kommer att delta med förband. Ytterligare länder som har visat intresse att bidra är bland andra Storbritannien, Frankrike, Italien, Norge och Danmark. I höst väntas omkring fem svenska officerare ansluta till staben i Rovaniemi för att samverka ledningen av FLF Finland på plats tillsammans med officerare från värdlandet.

– Vi kommer ha en framskjuten stabsfunktion, MNSE, Multi national staff element. Det blir Norrbottenbrigadens stöd på plats som kommer att hantera Sveriges uppgifter kopplat till ramverksnation och samverka med internationella partners, framför allt med värdnationen Finland, säger Daniel Rydberg.

När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen.

– Tanken är att 191:a bataljon ska stå i beredskap första året. Sedan kommer de att avlösas av delar från P 4 i Skövde, som ska rotera upp under en tid. Därefter ska I 19 och P 4 växeldra det här, säger Daniel Rydberg.

Rekryteringen av soldater är i full gång och hittills har cirka 150 soldater rekryterats, berättar Daniel Rydberg.

– Det går ganska bra jämfört med hur det brukar vara att rekrytera till den vanliga verksamheten. Vi märker att det finns ett stort intresse för FLF Finland och att folk vill vara med och bidra. Men jag skulle inte säga att det är lätt att rekrytera och vi är långt ifrån klara.

Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen.

Daniel Rydberg säger att han velat ha bättre avtal på plats för att locka fler soldater att ta anställning.

– Bättre avtal skulle förstås underlätta rekryteringen. Det finns fog för att se över avtalen och göra det mer attraktivt att stå i beredskap, säger han.

Under nationaldagen den 6 juni ska en etableringsceremoni för FLF Finland hållas på Norrbottens regemente i Boden. År 2030 ska FLF Finland nå full förmåga.

Efter att intervjun med Daniel Rydberg gjordes har avtalet för personal på I 19 med uppgiften FLF Finland förstärkts. Förstärkningen innebär en extra tidsbegränsad ersättning på 5 500 kronor i månaden och omfattar dem som ställs i beredskap under Natos befäl. Tillsammans med det tidigare tillägget för insatsberedskap på 5 500 kronor ger det en total ersättning på 11 000 kronor i månaden, utöver grundlönen. Även andra förband som ska bidra till FLF Finland ser nu över ersättningen till soldaterna.

Ur arkivet: